#3 Investeringar i samhällsutveckling här för att stanna

I framtiden tas människor och planeten i beaktande i allt fler investeringsbeslut. Investerare och vanliga människor vill ha mer hållbara alternativ och svar på omfattande samhälleliga utmaningar.

Förändringarna märks som nya alternativ: Till exempel styrs investeringarna norska statens oljefond gör av ett etiskt råd som upprättats av det norska ministeriet och fonden investerar till exempel inte i bolag som tillverkar tobak eller kärnvapen eller vars vinst till för stor del kommer från förbränning av kol.

Förändringen togs också i beaktande av den amerikanska stiftelsen Rockefeller Foundation när den lanserade investeringar i samhällsutveckling för drygt tio år sedan, 2008. Företagsansvar, samhälleligt företagande, mikrofinansiering och ansvarsfull investering kände stiftelsen redan till. Stiftelsen ville snabba på ökningen av investeringar som gav social och ekologisk avkastning, så den presenterade investeringarna i samhällsutveckling som en del av ansvarsfull affärsverksamhet. Den ville betona företagens aktiva verksamhet och de konsekvenser som följer av den.

I investeringarna i samhällsutveckling eftersträvas samtidigt mätbar och positiv samhällelig nytta och ekonomisk vinst. Det är också ett sätt att öka det resultatgivande samarbetet mellan den offentliga och tredje sektorn och därigenom förebygga välfärds- och miljöproblem. Investerarna använder också termen investering i samhällsutveckling om detta.

Naturligt att det började i USA

Det var naturligt att investeringar i samhällsutveckling uppstod i USA, där inkomstskillnaderna är enorma och hundratals miljarder dollar årligen spenderas på välgörenhet. Människor ställer sig inte avogt till att privata pengar används för goda ändamål. Privatpersoner, företag och stiftelser donerar pengar till hälsovård, utbildning och kyrkor.

I de nordiska välfärdsstaterna är situationen en annan: Människor är vana med skattefinansierade offentliga tjänster.

Investeringarna i samhällsutveckling började från noll för drygt tio år sedan, och uppskattningarna av marknadens nuvarande storlek varierar. Den kan ställas i relation till exempel till Finlands bruttonationalprodukt, som var 234 miljarder euro 2018.

Det internationella nätverket för investeringar i samhällsutveckling GIIN (Global Impact Investing Network) (på engelska) uppskattar att den globala marknaden för investeringar i samhällsutveckling var cirka 450 miljarder euro i slutet av 2018. De resurser som medlemmarna i GIIN förvaltar och som är riktade till investeringar i samhällsutveckling ökade i fjol med 47 procent till 102 miljarder euro.

Oro för klimatförändringen och ojämlikhet påskyndar tillväxten

Tillväxten har påskyndats av till exempel oro för klimatförändringen, jordens bärkraft och ojämlikhet. Konsumenter och investerare har börjat kräva ansvarsfull affärsverksamhet, positiva samhälleliga effekter och transparens. De vill ha metoder som de kan använda för att förtjäna, spara och spendera pengar samt investera i sådant som har positiv effekt på samhället.

Globalt har storbanker som brittiska Barclays, amerikanska Merrill Lynch och schweiziska Credit Suisse och tankesmedjor, stiftelser och universitet som påverkar det politiska beslutsfattandet gått med i investeringen i samhällsutveckling. Aktiva stiftelser är bland annat amerikanska Ford Foundation, Bill and Melinda Gates Foundation och tyska Bertelsmann Stiftung.

I Finland var Sitra först med att ta tag i investering i samhällsutveckling och började med försök med resultatbaserade finansieringsavtal (SIB, social impact bond) 2014. I Finland finns det sju SIB-projekthelheter som är igång eller ska inledas. Bekanta dig med SIB-projekten på Sitras webbplats.

Ett av Sitras mål har varit att sprida idén med investering i samhällsutveckling så mycket som möjligt och bygga upp ett ekosystem för investeringar i samhällsutveckling i Finland. Verksamheten borde grunda sig på samarbete och interaktion mellan finansiärer, offentliga sektorn och serviceproducenter, för att skapa värde och nya innovationer.

Sitras arbete med att utveckla effektiva projekt och SIB-modellen avslutades i slutet av 2019, men det fortsätter vid kompetenscentret för investeringar i samhällsutveckling som grundats av arbets- och näringsministeriet.

Det har även tagits andra initiativ i Finland. Finlands Industriinvestering (Tesi), som är ett kapitalinvesteringsbolag som ägs av finska staten, inledde i slutet av 2018 ett investeringsprogram för cirkulär ekonomi (på finska) som omfattar 75 miljoner euro, och i samband med det ett pilotprojekt som har med modeller för investering att samhällsutveckling att göra.

Privat kapital vill ha avkastning och gör gott samtidigt

Det var utvecklingsdirektören för just Tesi, Henri Grundstén, som för ett tiotal år sedan var bland de första i Finland som stötte på investering i samhällsutveckling.

”Det kändes som en win-win-situation: privat kapital söker avkastning och kan samtidigt göra gott. Därför tänkte jag att det måste finnas stor efterfrågan på det här och efterfrågan måste öka. Avkastning utesluter inte att man kan göra gott samtidigt”, säger Grundstén.

Enligt Grundstén har det tagit förvånansvärt länge för investering i samhällsutveckling att komma igång, även om de nya modellerna kunde revolutionera hela välfärdssamhällets strukturer. Det har också tagit länge för Sitras arbete att ge resultat. Tänkesätten förändras långsamt bland annat för att finansmarknaden är konservativ och det sällan uppstår innovationer. Det har också tagit lång tid för kommunerna att ta till sig det nya sättet att tänka.

Enligt universitetslektor Jenni Airaksinen vid Tammerfors kommun- och regionledning har tänkesätten förändrats i kommunerna under fem år. Tjänsteinnehavare och förtroendevalda ser fler möjligheter ju mer kunskap de har.

Airaksinen konstaterar att det är svårt med förnyelser i samband med nya tankesätt i kommunerna, eftersom det finns många intressen i diskussionen, fenomenen är flerdimensionella och problemen ofta ”otrevliga”. Ojämlikhet kan inte lösas med enstaka knep, och det är inte lätt för kommunen att välja ut en grupp bland många som ska få resurser på ett sätt. Kommunen har ändå hand om alla invånare och deras problem och liv.

Beslut fattas under press, där starka proffs möter lokal politik och stora förändringar och det tar alltid tid.

”I början förhöll man sig överlag misstänksamt till att kommunernas verksamhet kan öka investeringarna. Man tänkte att kommunen kommer att bli lurade femtielva gånger och stora investerare börjar få fördelar på kommunernas bekostnad. Det diskuterades och det framkom att det här är ett sätt att skapa möjligheter till förändring i systemet, i synnerhet när man satsar på förebyggande verksamhet”, konstaterar Airaksinen.

Enligt Airaksinen har attityderna förändrats och misstänksamheten har minskat ju mer erfarenhet man fått.

Grundstén menar att utvecklingen av investeringar i samhällsutveckling går framåt på grund av klimatkrisen och bekämpningen av den.

Han konstaterar att nollräntan också får investerare att söka efter avkastning från flera och nya investeringsprodukter. Nollräntor och i synnerhet de nuvarande negativa räntorna gör att ränteplaceringar som tidigare ansågs nästan riskfria gav jämn om än jämförelsevis låg avkastning, och därför var en stor del av investeringstillgångarna riktade till dem. När räntorna är negativa måste investeringstillgångarna placeras någon annanstans. Då letar man efter nya investeringsområden där man rentav kan godkänna lägre riskjusterade avkastningar än tidigare.

Nya generationer inför nya metoder

Grundstén uppskattar att förändringen också påverkas av att nya generationer börjar förvalta stora förmögenheter. Han konstaterar att de är mer beredda att agera på ett nytt sätt. Han anser också att de främjar investeringarna i samhällsutveckling så att all investering i kapitalinvesteringsbranschen stegvis övergår till effektivitet. Investerarna börjar söka efter positiva indirekta effekter eller till exempel lösningar på problem.

Det kan man se i många länder. Enligt Rockefeller Foundations uppskattning har välgörenheten och investeringarna i samhällsutveckling till exempel börjat växa i Kina.

Direktören för World Economic Forum Philippe Le Houérou beskrev den tillväxttakt investeringar i samhällsutveckling haft med ordet ”imponerande” i sin skrivelse 2018 (på engelska). Han konstaterade att man med hjälp av investeringar i samhällsutveckling kan styra resurser till att lösa världens större problem, som just klimatförändringen. Det förutsätter dock att institutionella investerare deltar.

Enligt Houérou förutsätter ökad investering i samhällsutveckling att begreppet definieras tydligt och transparent och att alla känner till de grundläggande principerna.

Strävan efter effektivitet blir en del av användningen av offentliga medel

I Finland har tänkesättet utvecklats så att strävan efter effektivitet har börjat bli en del av all användning av offentliga medel. Det märks också i regeringsprogrammet: finansministeriet tillsatte i september 2019 åtgärdsprogrammet Verkningsfull offentlig upphandling (samarbetsforumet Upphandlingar) tillsammans med Finlands kommunförbund. Hösten 2020 är det meningen att en gemensam strategi för offentliga upphandlingar i hela Finland ska publiceras. Målet med den är att främja de resurser som används på offentliga upphandlingar och deras samhälleliga verkningsfullhet och hållbarheten i den offentliga ekonomin.

Alliansen för Societala Företag ARVO representerar 65 medlemsföretag. Verkställande direktören Kimmo Lipponen tror att Finland vågar söka samhällelig förändring via investeringar i samhällsutveckling. SIB-projekten är bra exempel på det.

Samma resultatbaserade princip kan också följas vid offentliga upphandlingar. Då är det viktigt att de offentliga upphandlarna tar effektiviteten i beaktande så ofta som möjligt i sina egna upphandlingar. Det är till exempel positivt att arbets- och näringsministeriet ANM försöker göra effektivitet till ett av upphandlingskriterierna för offentliga upphandlingar.

Även i andra länder har man noterat Finlands ansträngningar när det kommer till investeringar i samhällsutveckling. I Finland startade FN:s byrå för upphandlingstjänster UNOPS ett kontor för investeringar i samhällsutveckling (på finska) hösten 2019. Dessutom flyttar UNOPS ledningen för sitt globala innovationsarbete till Finland. Enligt utrikesministeriet valde UNOPS Helsingfors som placeringsort på grund av att Finland har gott om innovationer och investeringar i samhällsutveckling samt ett öppet samhälle och låg korruption.

Även om finländarna ännu är nybörjare när det kommer till investeringar i samhällsutveckling, är investerarna intresserade av det. Det är troligt att det kommer att kräva att institutionella investerare, såsom arbetspensionsbolag, deltar för att det ska bli vanligare. De har med sina egna investeringskriterier haft stor inverkan på att ansvarsfulla investeringar redan är en del av kapitalplacerarnas vardag. Härnäst kan de öka betydelsen hos investeringarna i samhällsutveckling, vilket redan har skett internationellt.