6 punkter om hållbar utbildning

Skolornas och hela utbildningssystemets viktigaste uppgift är att bygga en hållbar framtid. Så kan man sammanfatta kärnbudskapet i den nya boken Sustainability, Human well-being and the Future of Education. Nedan kan du läsa om sex punkter från boken som man borde beakta inom utbildningsfältet.

1. Från klimatångest till hopp och handling

Enligt Ungdomsbarometern har ungdomars oro för klimatförändringen ökat betydligt under de senaste tio åren. År 2008 var 39,5 procent mycket eller ganska oroade för klimatförändringen, medan samma siffra för 2018 var knappa 70 procent. Allt fler upplever också klimatångest. 

Vad kan en lärare då göra för att skapa hopp och förebygga apati? Anna Lehtonens, Arto Salonens och Hannele Cantells artikel om klimatförändringsfostran erbjuder perspektiv på denna fråga. De lyfter bland annat fram konstens och den fenomenbaserade undervisningens betydelse.

För att man ska kunna växa upp till en förändringsaktör som gör sitt för att lösa våra globala problem måste man vara medveten om faktorer som påverkar ens tänkande, beteende och världsbild. I boken behandlas dessa ämnen av Harold Glasser och Erkka Laininen.

2. Man kommer långt genom att behärska den kreativa processen och öva på kreativt tänkande

Linda Nathan undervisar vid Harvard Graduate School of Education, och dessutom har hon grundat ett konstbetonat gymnasium i Boston som riktas till unga som kommer från svåra förhållanden. Nathan skriver om hur färdigheter eleverna får från konstundervisningen kan hjälpa dem att komma långt i det osäkra arbetslivet. Den kreativa processen kräver en förmåga att vara empatisk och beakta mottagaren. Processen kan granskas genom redskapen som erbjuds av formgivningstänkandet, där kreativiteten inte är ett tillfälligt utbrott, utan systematiskt framskridande från ett skede till ett annat: definiera problemet, kom med idéer, precisera förslaget, testa det och bygg en prototyp.

Vad gör världens bästa vetenskapsmän när det känns som om forskningen inte går framåt? De tränar sitt tänkande och tar sin intuition i bruk. Asta Raami skriver i sin artikel att det i krävande problemlösning och en osäker värld inte räcker med slutledning och rationellt tänkande, utan det har blivit en viktig förmåga att utnyttja och utveckla sin intuition.

3. Vad är utbildningens syfte?

USA och Europeiska unionen lägger sammanlagt cirka 1,3 biljoner (en biljon = tusen miljarder) dollar per år på utbildning. Hurdan avkastning förväntar vi oss från denna investering, frågar Justin Cook i sin inledande artikel. Och vad borde man tänka om det faktum att USA varje år lägger över 600 miljarder dollar på sitt utbildningssystem, men nästan lika mycket läggs på projekt för att reformera samma system? Är det här ett tecken på ett komplicerat system eller ett bevis på att systemet inte motsvarar sitt syfte? Och vad är egentligen utbildningssystemets syfte? Cook konstaterar att det borde pågå en fortlöpande och inkluderande diskussion om detta i våra samhällen.

4. Vilka är vi?

En av skolans viktigaste roller är att skapa social kohesion. Den ökade diversiteten i samhället kräver en ny värderande berättelse om oss, skriver Marjo Kyllönen i sin artikel. Kyllönen arbetar inom Helsingfors stads fostrans- och utbildningssektor, och använder Helsingfors som exempel i sin artikel. De senaste PISA-resultaten gav oroande information om invandrarelevers kompetensnivå. Det är också oroväckande att nivån i det finska språket hos elever med invandrarbakgrund inte förklarar inlärningsresultaten. Eleverna har ofta en god nivå i finska. I stället handlar det om deras socioekonomiska ställning och sociala kapital, skriver Kyllönen.

5. Det lönar sig att systematisera samarbete, gemenskap och gemensam utveckling

I boken presenteras två skolor där man fäster uppmärksamhet vid elevernas aktiva roll och vars verksamhet baserar sig på en stark gemenskap. Danska Kaospilot är ett utbildningsprogram som motsvarar en kandidatexamen, men som i stället för det akademiska fokuserar på att stärka studerandenas förmåga att agera som förändringsaktörer i samhället genom entreprenörskap och formgivningstänkande. High Tech High-skolorna i Kalifornien är däremot fenomenbaserade från a till ö. Inlärningsprojekt som kopplas till utmaningar i det verkliga livet och elevernas eget ansvar för sitt lärande är den viktigaste delen av High Tech High:s pedagogik.

Jenna Lähdemäki-Pekkinen forskade i processen för att utarbeta Finlands läroplan som trädde i kraft 2016 genom att intervjua rektorer och andra proffs från hela Finland som deltog i arbetet. Hurdan var deras upplevelse av processen som räckte 2,5 år? Är det möjligt att utarbeta en nationell läroplan genom att utveckla den tillsammans?

6. Gör allt det här i praktiken!

Följande artikel berör Utvecklare av hållbar utbildning-programmets lärdomar av att tillämpa bokens material i praktiken. Utvecklare av hållbar utbildning är ett försöks- och utbildningsprogram som för samman lärare, rektorer och andra som arbetar inom utbildningssektorn. Programmet genomfördes eftersom vi ville diskutera bokens artiklar med proffs inom utbildningssektorn och fråga dem vad bokens teman betyder i deras vardagliga arbete. Programmets deltagare delade in sig i team och genomförde försök med inspiration av bokens artiklar. De hade också möjlighet att konsultera artiklarnas skribenter i sina försök. Sitra genomförde den första omgången av programmet Utvecklare av hållbar utbildning under våren 2017, Helsingfors stads fostrans- och utbildningssektor genomförde en annan omgång under våren 2018, och för tillfället pågår en tredje omgång av programmet som genomförs av Vasa stad.

Boken Sustainability, human well-being and the future of education finns som open access e-bok här. Ett sammandrag av boken har också publicerats på finska: Tulevaisuuden koulutuksen käsikirja.