i innehållslistor eller på en innehållssida.
Sitras enormt populära Livsstilstest har redan gjorts över 660 000 gånger. Och redan över 1 000 finländare har gjort egna konkreta planer för att minska sitt kolavtryck via statsrådets kanslis Sitoumus2050-tjänst.
Efter publiceringen av IPCC:s rapport förra hösten vaknade hundratusentals finländare upp för att ta reda på sin livsstils klimatpåverkan, och vad var och en av oss kan göra för att skära ner på växthusgasutsläppen. Sitras Livsstilstest och 100 smarta vardagsgärningar skapades år 2017 för att ge svar på det akuta informationsbehovet om klimatförändringen. Genom att svara på testets 27 frågor kan man klargöra sitt eget kolavtryck och fundera på hur man är redo att agera för att tygla klimatförändringen.
På samma gång som hundratusentals finländare har gjort testet och lärt känna olika lösningar, har de för sin del hjälpt att analysera hur vår livsstil belastar naturresurserna och hurdana hållbara vardagslösningar som intresserar oss.
Finländarnas genomsnittliga koldioxidavtryck är ungefär 10 300 kg CO2e. De som gjort livsstilstestet är i medeltal mer informerade och ger ifrån sig lägre utsläpp. Det genomsnittliga koldioxidavtrycket för de som gjort testet är ungefär 7 300 kg CO2e. Vårt kolavtryck borde vara ungefär 2 500 kg CO2e fram till år 2030, vilket skulle stanna upp temperaturökningen till 1,5 grader i enlighet med målen. Bara några procent av de som gjort testet är i det här skedet redan vardagshjältar med under tretusen ton i utsläpp.
Enligt SYKE:s utredning utgör boende ungefär en tredjedel av vårt kolavtryck, mat och transport utgör tillsammans ungefär en femtedel. En fjärdedel av personliga utsläpp uppstår från annan förbrukning, såsom varor och tjänster.
Granskningen av resultaten förklarar varför utsläppen för de som gjort testet är i medeltal mindre
Ungefär en tredjedel av de som har utrett sitt kolavtryck använder grön el. Var fjärde bostad värms också upp med el, men den största delen (42 %) har fjärrvärme. Två av tre av de som gjort testet kör bil, men den största andelen av dem kör endast under 100 km i månaden. Jämfört med det här var det också överraskande att till och med hälften av de som gjort testet inte använder kollektivtrafik över huvud taget.
Bara en procent av de som svarat i testet har gas- eller eldrivna bilar. Överlägset mest kör man med bensinmotorer (61 %) och ungefär en tredjedel kör med diesel.
Många av de som gjort testet har kommenterat i sociala medier på det jämförelsevis stora kolavtrycket orsakat av transport. Framför allt när det under de senaste åren gjorts fler flygresor utomlands. Flygresenärer kan hittas till varje avresa, men ungefär 44 procent av de som gjort testet har inte använt flyg alls under det senaste året. Att kompensera sina resor jämnar också ut en del av det egna kolavtrycket i testet, men det är endast väldigt få som har kompenserat för flygresans utsläpp.
Majoriteten av de som gjort testet äter kött- och mjölkprodukter regelbundet. Bara var tionde äter redan vegetarisk eller vegansk kost. Matsvinn förstår så gott som alla att undvika.
Efter att man fått testresultatet var de populäraste av de 100 gärningarna sådana som har den största klimateffekten. Vi intresserar oss till exempel för information om hur vi kan spara pengar genom att optimera hushållets energiförbrukning, ersätta onödiga flygresor med någon annan slags transport eller fjärranslutningar, att övergå till en vegetarisk kost, tillgång till second hand-marknader och tjänster för att ersätta produkter.
Intressant och praktiskt, eller hur? Den allmänna diskussionen om ämnet till exempel på sociala medier avslöjar att de flesta av oss också är redo att vidta åtgärder för att minska våra utsläpp. Men räcker våra frivilla handlingar för att nå klimatmålen?
Ett mål utan en plan är bara en dröm
Om ännu fler finländare vet storleken på sitt eget kolavtryck, varför tar vi då inte också reda på hurdana planer vi är beredda att fullfölja för att minska kolavtrycket? I slutet av 2018 förenade vi Sitras Livsstilstest och 100 smarta gärningar med statsrådets kanslis Sitoumus2050-tjänst. Sedan 2014 har webbplatsen som betjänat företag, kommuner och föreningar samlat in hundratals bindande planer för hållbarare verksamhetssätt. Genom Sitoumus2050-tjänsten förverkligar man Agenda2030-handlingsprogrammet för hållbar utveckling i Finland.
Sedan 10 december 2018 har enskilda medborgare kunnat göra personliga kolavtrycksplaner i Sitoumus2050-tjänsten. Genom att granska planerna kan vi också bättre analysera vilka praktiska klimatåtgärder vi finländare är beredda att ta itu med. Många vet att vår livsstil måste förändras så att vi kan säkra en ren och säker framtid åt kommande generationer. Det är ju trots allt hela 68 procent av de konsumtionsbaserade växthusgasutsläppen som kan härledas till oss, fem och halv miljoner medborgare.
När vi vet vår egen utgångspunkt, med andra ord storleken på vårt kolavtryck, och hur mycket vår egen livsstil väger, är det lättare att ta nästa steg: Sitoumus2050 är framför allt ett enkelt planerings- och uppföljningsverktyg för att man ska kunna ställa sig in på och hålla sig till de personliga målen för minskade utsläpp. Att publicera de egna målen skapar ofta ett positivt tryck för att nå målen, och den egna planen kan också fungera som ett exempel för andra. Eller kanske att få andra att engagera sig – kanske till och med den som är skeptisk.
Tusen gärningar blir en lösning
Vi undersökte tusen planer och deras skriftliga motivationer samt planer för praktisk handling. Utifrån planerna och deras tillhörande kommentarer kan man se att det inte nödvändigtvis alltid leder till engagemang och motivation att lära sig något nytt när man gör en kolavtrycksplan. Hos många växer en oro för hur mycket jordklotet klarar av och hur levnadsförhållandena blir för kommande generationer i vår fattiga biosfär. Att binda sig till åtgärder och skapa en plan ses också som ett sätt att dämpa klimatångesten. Det alla planer ändå har gemensamt är att man tror på att var och en ska dra sitt strå till stacken.
”Jag hoppas att jag kan vara ett exempel så att jag uppfostrar mina barn till ansvarsfulla konsumenter, vars livsvärden och det som är viktigt grundar sig i annat än saker.”
– En plan från Siilinjärvi, med ett mål om ett kolavtryck på 3 400 kg
Finländare från Hangö till Utsjoki och från Vasa till Joensuu har gjort upp planer om en mer hållbar vardag. Framför allt i Nylands och Birkalands stadscentrum har planer flitigt skapats. Även finländare utomlands kan göra sin egen plan, men bör beakta att tjänstens miljöräknare (i finska) räknas utifrån information och situationer som tillämpas i Finland. Man kan lära känna sitoumus-tjänsten på adressen sitoumus2050.fi/sv_SE/selaa-sitoumuksia, och en knapp tredjedel har skapat en plan för egen användning.
Medeltalet på kolavtrycket för de som gjort upp avtal på sitoumus-tjänsten är ungefär 6 500 kg CO2e, och deras mål är i medeltal att minska sitt kolavtryck med 20 procent inom ett år. Den nationella klimatplanen på medellång sikt stöder att de konsumtionsbaserade utsläppen sänks med 50 procent. Upp till var tionde som gjort ett avtal har som mål att komma under 3 000 kg CO2e och strävar att i medeltal uppnå målet fram till 2020. För att målen verkligen ska uppnås bör vi alla också ha en lämplig plan för vår vardag och likvärdiga möjligheter att förverkliga den.
Finländare som skapat sin egen plan är redan ganska vana i ett och annat delområde i en hållbar vardag. Utifrån planerna ser vi att vi hellre ger tid eller helt nödvändiga saker i present i stället för onödiga varor. Vi använder redan våra egna inköpskassar och vattenflaskor, och över hälften av de som gjort ett avtal på sitoumus-tjänsten anser sig vara mycket omsorgsfulla med sortering. Vi tar oss både till biblioteket och ut i skogen. Helt naturligt håller vi redan vegetariska dagar och röstar helst på politiker som tänker hållbart. Många bäckar små gör en stor å, och med sådana här gärningar kan alla enkelt skrida till handling.
Det finns inte bara ett rätt sätt att minska kolavtryck
Grundrutiner för en hållbar vardag funkar redan hos oss, men hur kan vi ytterligare förbättra och göra vår vardag ännu mer hållbar? Ett mindre kolavtryck uppstår när vi också i fortsättningen fäster uppmärksamhet på de följande betydelsefulla åtgärderna i planerna. Vi är inte ännu vana att granska om vi använder onödigt mycket energi i uppvärmningen, och inte heller kollar vi upp elförbrukningen eller funderar på om vi slösar onödigt mycket varmt vatten.
Det intresserar oss att ändra våra matvanor: var tredje tänker åtminstone delta i veganutmaningar eller helt övergå till en växtbaserad kost. Åtminstone var fjärde väljer inhemsk mat, såsom insjöfisk och potatis, som ett alternativ till ris och utländskt kött. Också att köpa produkter märkta till nedsatt pris är meningsfullt för finländare, eftersom det är en ekogärning i dubbel bemärkelse: ekonomiskt och ekologiskt. Vi vill i fortsättningen rationalisera konsumtionen genom att låta reparera hållbara produkter. Att göra sig av med onödiga saker, enligt den så kallade KonMari-metoden, intresserar också. Sådana här gärningar i den egna vardagen vill man i medeltal genomföra i inom drygt ett år, vilket tjänsten också automatiskt föreslår.
”Det är inte meningen att ge upp någonting helt och hållet, utan bara att vara rimlig med allt.”
– en från Orimattila som gjort upp ett avtal på Sitoumus-tjänsten, med ett mål om ett kolavtryck på 4 600 kg
För många kan det betyda att man sätter igång en stor livsförändring genom att göra upp en plan, också eftersom det kommer ta mer tid att fullfölja planen. Stora gärningar mot klimatkonsekvenserna kräver ofta ekonomiska investeringar och att binda sig till dem. För en del är det aktuellt att förnya uppvärmningssystemet eller flytta till en mindre bostad inom de närmaste åren. Andra däremot vet att de kommer byta bil inom de närmaste åren, varav en liten men allt större växande grupp är intresserade av att till näst skaffa ett fordon som går på el, gas eller bioetanol.
Resealternativ med längre koldioxidutsläpp intresserar också allt fler. Var femte tänker sluta flyga åtminstone för ett år. Var sjätte tänker i stället använda tåg och i fortsättningen planera sina resor smartare – alltså resa längre åt gången. Resor som fungerar utifrån delningsekonomi är något finländarna ännu funderar på. Bilpool, att bo hos en privatperson eller att hyra ut sin egen stuga känns som lämpliga alternativ åt bara en handfull av de som gjort upp planer.
Från ord till handling
Av alla tusentals personers genomförda åtgärder skulle vi nå en minskning av utsläpp på till och med 1 467 800 kg CO2e. Tänk om en miljon finländare strävade efter att minska sitt kolavtryck med en femtedel?
”Jag vill verkligen binda mig vid de här målen och jag tror att många andra också vill det, men vi behöver våra städers stöd i att uppfylla målen och för att lättare uppnå dem.”
– en från Pieksämäki som gjort upp ett avtal på Sitoumus-tjänsten, med ett mål om ett kolavtryck på 5 300 kg
Gemensamma mål för utsläpp uppnås ändå inte bara endast utifrån medborgarnas bedrifter, utan alla samhällets sektorer måste vidta åtgärder. Ett bra liv inom de gränser som jorden klarar av kräver ett samspel mellan våra vardagliga val, företag och beslutsfattare. Hur kan du själv påverka så att medborgare sätter ambitiösa, personliga mål, så att man får igång ett ordentligt talko för minskningen av utsläpp?
- Gör din egen kolavtrycksplan
- Gör Sitras livsstilstest
- Noggrannare beräkningar kan göras med SYKE:s Ilmastodieetti-räknare
Vi rekommenderar
Läst den än?