Blivande kommunala beslutsfattare! Det här bör du veta om livslångt lärande

Framsynta kommunala beslutsfattare stöder livslångt lärande.

De diskuterar bland annat följande frågor: Hur många barn finns i vår kommun år 2040? Hur garanterar vi att alla kommuninvånare har tillgång till en högklassig utbildning och inlärning? Var hittar vi tillräckligt med experter till kommunen och företagen när den kompetens som behövs i arbetet förändras ständigt? Och genom hurdant samarbete förutspår och löser vi kommande utmaningar?

Val som görs inom utbildningen konkretiseras om flera år och har en lång inverkan. Därför är det bra att göra val som skapar en hållbar framtid.

För kommunala påverkare har vi sammanställt informationspaketet Vad ska varje kommunbeslutsfattare veta om livslångt lärande? (pdf).

Sammanställningen grundar sig på arbetet inom projektet Kompetensens tid och stöder sig på 30 centrala samhällsaktörers vision från år 2019 om en politik för livslångt lärande i Finland.

1 Alla kommuninvånare ska ha en genuin möjlighet att kontinuerligt utveckla sin kompetens

Finländarna uppskattar en bred allmänbildning och anser att livslångt lärande är en grundläggande rättighet. Detta framgår av enkäten Livslångt lärande i Finland, enligt vilken lärande inspirerar vuxna och väcker nyfikenhet.

En viktig anledning till att lära sig nya saker är att växa som människa, och kompetensutveckling upplevs som nödvändigt. Lärande sker på många sätt i arbetet och i vardagen. Livslångt lärande genererar alltså övergripande välbefinnande för kommuninvånarna.

En framsynt kommunal beslutsfattare verkar för att alla kommuninvånare ska ha en genuin möjlighet att ständigt utveckla sin kompetens. Omfattande ställningstagande – Kommunala beslutsfattare ska stödja livslångt lärande uppmanar nya beslutsfattare till detta.

Satsningar på kompetens och livslångt lärande skapar grunden för bildning, förnyelseförmåga, delaktighet och välfärd samt för konkurrenskraft och ekonomisk hållbarhet. Kommunens livskraft grundar sig därför på företagens, läroanstalternas och andra organisationers förmåga att utnyttja och förnya kompetens tillsammans.

Att satsa på kompetens är inte en utgift utan en investering

Satsningar på kompetensutveckling anses fortfarande lätt som utgifter trots att de borde betraktas som investeringar. Vi utredde hur mycket det kostar om man inte satsar på kompetensutveckling.

Beräkningarnas resultat visar att det är ekonomiskt lönsamt för samhället att satsa betydligt mer medel än i nuläget på kompetens hos dem som står utanför arbete. Till exempel varje euro som satsas på unga betalar sig mångdubbelt på lång sikt.

Se en sammanfattning om vad det kostar om vi inte satsar på kompetens i den en minut långa videon (på finska):

You need to accept marketing-cookies to watch this video

Open cookie settings

Läs mer om resultaten i publikationen Millä hinnalla? – Osaamisen kehittämisen vaihtoehtoiskustannukset (Till vilket pris? Alternativkostnader för kompetensutveckling).

Att satsa på livslångt lärande är en effektiv och förebyggande investering i kommunen och när detta lyckas minskar det behovet av dyra korrigerande åtgärder.

Det är därför ekonomiskt lönsamt för samhället att satsa mer på kompetensutveckling än i nuläget.

2 Regionerna differentieras och behöver egna lösningar

Inom alla regioner i Finland kommer det att under 2020- och 2030-talen ske fyra stora demografiska förändringar som utmanar kommunerna att vidta förebyggande åtgärder.

Den låga nativiteten minskar åldersklasserna.
Befolkningen i arbetsför ålder minskar.
Flyttrörelsen koncentrerar, polariserar och väljer ut.
Antalet personer över 75 år ökar snabbt.

Hur påverkar dessa demografiska förändringar kommunerna? Befolkningen åldras, minskar och koncentreras till tillväxtcentra. Regioner differentieras och människogrupper med likadan bakgrund flyttar till samma områden. Urbaniserings- och koncentrationsutvecklingen samt att bo på flera platser framskrider samtidigt.

På grund av de möjligheter som distansarbete erbjuder går inte längre placeringen av arbetsplatser och befolkning hand i hand. Tack vare snabba telekommunikationsförbindelser kan man delta flexibelt i utbildning oberoende av plats.

Som ett resultat ökar konkurrensen om de allt knappare resurserna mellan områdena. Det förekommer konkurrens om unga och unga vuxna, experter och arbetskraft, företag och investeringar, synlighet och attraktionskraft.

Hur påverkar demografiska förändringar kommunens och regionens kompetens?

Finland har de näst lägsta födelsetalen i Europa, vilket betyder allt mindre årsklasser som börjar skolan varje år. Antalet elever minskar med upp till en tredjedel i många kommuner. Antalet elever som börjar i årskurs 1 minskar fram till 2026, och i årskurserna 7–9 syns minskningen av antalet elever åren 2025–29. Du kan bekanta dig närmare med materialet i utredningen Mille väestölle?

Det kommer att råda brist på experter och utbildningsbehoven i regionerna blir olika på alla utbildningsstadier. Vi behöver ett nytt, flexiblare, mångfaldigare och effektivare kompetenssystem. Allas hela kompetens behövs för lärande tillsammans, för att garantera välfärden och konkurrenskraften i framtidens kommuner och Finland. I dag kan vi påverka välfärden i våra egna områden och i hela Finland, och besluten kan inte skjutas upp.

Förutse och se prognoser för antalet nya studerande i din kommun fram till 2040!

I webbsöktjänsten Mille väestölle? kan du se demografiska prognoser per åldersgrupp och region samt prognoser om antalet nya studerande på tre utbildningsstadier per kommun, ekonomisk region och landskap fram till år 2040.

Du kan också jämföra tre områden med varandra.

Webbtjänsten Mille väestölle? (på finska):

Omfattande söktjänst
Begränsad söktjänst

3 Bara kommuner som samarbetar blir framgångsrika

Genom samarbete svaras det mot framtidens utmaningar, lösningarna hittas allt oftare genom kommunernas gränsöverskridande samarbete mellan olika aktörer. I kommunalvalet väljer vi vilket slags samarbete som ska göras i kommunen för att skapa en hållbar framtid. Och i kommunalvalet väljs samarbetarna!

En kommunal beslutsfattare betraktar kompetens och utbildning ur flera perspektiv: i rollerna som tjänsteanordnare, sysselsättningsskötare och arbetsgivare. Utöver beslutsfattandet i den egna kommunen verkar personen i organisationer som överskrider kommungränserna.

Kommunen ska bygga samarbetsnätverk och för sin del tillsammans med andra aktörer se till att det finns tillräckligt med experter och mångsidig kompetens i regionen. Detta lyfts även fram i 23 aktörers omfattande ställningstagande: Kommunala beslutsfattare ska stödja livslångt lärande.

Titta bortom dina egna kommungränser!

Regionerna differentieras och varje kommun har sina egna utmaningar. Beslutsfattarna kan finna lösningar på dem genom att söka sig till samarbete som överskrider kommungränserna.

Blicken kan riktas mot hur områdets aktörer förnyas och agerar tillsammans. Hur kan man utnyttja kompetens i större omfattning och generera ny kompetens i samarbetsnätverk?

Sitra påskyndar förnyelseförmågan inom nio områden i ett nätverkssamarbete. Lärdomar och modeller från Kompetensens tid i regionerna-arbetet sprids öppet. Också du som kommunbeslutsfattare kan utnyttja dem! Läs mer om Kompetensens tid i regionerna-arbetet.