Brist på förtroende hos användare stötestenen för dataekonomi

Att skydda data är för mycket på individens ansvar

Enligt Sitras enkät begriper människor inte användningsvillkoren för digitala tjänster. Villkoren är för långa och språket är för svårt. Färre än hälften av respondenterna i de fyra länderna förstår användningsvillkoren för applikationer eller tjänster väl. Förståelsen är svagast i Finland. Av respondenterna upplever 57 procent att skyddandet av data har lämnats i alltför stor utsträckning i individens händer, och det fanns inga stora skillnader mellan länderna i åsikterna.

Hos 69 procent av respondenterna (84 procent i Finland) ökar begripliga och enkla användarvillkor förtroendet för tjänsten, och detta syns i alla respondentgrupper. Enligt en undersökning om rättvis dataekonomi riktad till företag (Innolink 2021), som genomfördes parallellt med medborgarenkäten, vill 59 procent av företagen erbjuda sina kunder tjänster och produkter som är lätta att använda. Dock har färre än hälften (48 %) av företagen utfört åtgärder som siktar mot att öka kundernas förtroende.

Unga vuxna skiljer sig från andra åldersgrupper

Enligt enkäten förhåller sig 18–24-åriga unga allra positivast till profilering som tjänsteleverantören gör och är också den åldersgrupp som är mest redo att överlämna sina data till tjänsteleverantörer, men också för allmännyttiga syften (till exempel miljöskydd eller hälso- och sjukvård) och vetenskaplig forskning. Av unga vuxna upplever 37 procent att integriteten på nätet redan är förlorad, medan medelvärdet för alla respondentgrupper var 31 procent.

Profilresultaten hos dem som gjort Sitras Digiprofiltest stödjer detta fynd. Enligt testets rådata är personer under 19 år, som är storkonsumenter av digitala tjänster, något överraskande rätt omedvetna om den insamling, användning och försäljning av data som tjänsteleverantörerna sysslar med. Jämfört med alla åldersgrupper litar unga mest på tjänsteleverantörerna och skyddar sina data minst. Med tanke på förtroende, medvetenhet om dataekonomi och skydd av personliga data påminner de unga mest om sina mor- och farföräldrar, dvs. personer äldre än 65 år, som gjort testet.

Individers orosmoment och förväntningar inom dataekonomi

När människor tillfrågades vad de oroar sig över när det gäller individens rättigheter på nätet, blir den klart viktigaste saken att personliga data hamnar i fel händer (60 %), men många oroar sig också över barns säkerhet på internet (37 %). Oron över personliga data är större i Finland än i de andra länderna. Av jämförelseländerna är man i Tyskland däremot mest oroade över vilka som har användarnas data.

Över 70 procent av respondenterna anser att det är viktigt att digitala tjänster skulle ha ett ”rättvis data-märke” som underlättade identifieringen av rättvisa tjänster. I Tyskland var man klart mest (75 %) intresserade av det.

När europeiska företag tillfrågades om de upplever att en konsumentmärkning om rättvisa data vore nyttig i deras verksamhet, svarade bara 29 procent av företagen jakande. Det finns en tydlig motstridighet mellan konsumenternas behov och företagens intresse. Finländska företag var allra minst intresserade av en konsumentmärkning, med en tydlig skillnad till andra länder.

Människor vill inte ha hjälp av artificiell intelligens för att hantera data och integritet

Respondenterna frågades också om deras åsikt kring hur tillståndet att använda och hantera data som insamlas om tjänsternas användare borde ordnas. Mest understöd (30 %) av de givna alternativen fick i genomsnitt det att myndigheter ska reglera dataanvändningen starkare. Här fanns det dock betydande skillnader mellan länderna.

Mest önskade man hjälp av myndigheterna i Finland (37 %) och minst i Tyskland (23 %). I Tyskland önskade man mest (32 %) att människorna själva ska hantera sina data mer medvetet och aktivt, medan bara 19 procent av respondenterna i Finland och 21 procent i Nederländerna var av samma åsikt. I alla länder ansågs utnyttjande av artificiell intelligens för att hantera integriteten vara det minst önskvärda (2 %) alternativet.

Rättigheterna enligt dataskyddsförordningen utövas ännu inte aktivt

Även om fler än hälften av alla som besvarade enkäten enligt egen uppfattning har rätt goda kunskaper om innehållet i Europeiska unionens allmänna dataskyddsförordning (GDPR), utnyttjas rättigheterna som grundar sig på den fortfarande i rätt begränsad utsträckning. Färre än hälften av dem som besvarade enkäten har utnyttjat sina rättigheter, och antalet har inte ökat märkbart från år 2018. Minst utövas rättigheterna i Finland och mest i Nederländerna.

Oftast förbjuds tjänsteleverantörens möjlighet till automatisk behandling av uppgifter, och här har andelen ökat från 9 till 14 procent mellan åren 2018 och 2021. Näst populärast var att begära tjänsteleverantören tillgång till data om användarna själva samt att fråga hur insamlade data används (båda 11 %). Ökningen i fråga om dessa rättigheter är dock bara 2–3 procent under tre år.

Närmare hälften av personerna uppger att den allmänna dataskyddsförordningen inte har påverkat deras nätbeteende över huvud taget.