De är ju lika som två bär – Skulle valkompassen kunna hjälpa?

I många länder är en typisk valuppställning att man väljer mellan två alternativ, vanligtvis två huvudpartier. I Finland tävlar emellertid två kandidater endast vid en eventuell andra omgång i presidentvalet.

När presidentvalet drar ut till en andra omgång är många väljare tvungna att välja sin kandidat på nytt.

Hur kan en valkompass hjälpa en väljare när det inte längre är möjligt att rösta på den första kandidaten? Och kan en väljare som står inför ett svårt val med hjälp av en valkompass jämföra två relativt likadana kandidater?

Valkompasserna har blivit en viktig del av de finländska väljarnas valförberedelser och de påverkar särskilt vad unga röstar på.

Valkompasserna har alltså makt och därför måste de granskas kritiskt och man måste överväga hur de kan utvecklas.

Veikko Isotalo, forskare vid Helsingfors universitet, och designern Kalle Järvenpää utvecklar i Sitras projekt en ny valkompassplattform, på vilken det är möjligt att bygga olika valkompasser.

Veikko har forskat mycket i hur valkompasser har byggts upp och teoretiska frågor i samband med dessa. Kalle har studerat hur man upplever användningen av valkompasser och har byggt en ny valkompass baserat på sin erfarenhet från kommunalvalet år 2021.

De berättar på vilket sätt valkompasserna skulle kunna förbättras för att hjälpa väljarna välja en lämplig kandidat även när skillnaderna mellan kandidaterna är relativt små.

Under presidentvalets andra omgång röstar väljarna på en av två kandidater. Några som använder valkompasser kanske emellertid skulle vilja jämföra två intressanta kandidater även i andra val. Hur skulle detta kunna vara möjligt på ett enklare och mångsidigare sätt än idag?

Kalle Järvenpää: Valkompasserna har inte lyckats göra det möjligt att på ett bra sätt jämföra två kandidater, framför allt på grund av att det finns så mycket information om de personer som ska jämföras.

Ett sätt att göra jämförelsen enklare är till exempel värdekartor, men de kan å sin sida förenkla skillnaderna alltför mycket eller dölja skillnaderna, ifall kandidaterna är av olika åsikt på någon annan axel än de som har utsetts för värdekartan.

Ett verktyg värt att prövas vid en jämförelse är att för de valda kandidaterna endast visa de frågor och eventuell bakgrundsinformation där det förekommer skillnader mellan kandidaterna och ordna dem enligt i vilka frågor skillnaderna är som störst. Samma metod skulle naturligtvis också kunna användas för en jämförelse mellan väljaren och kandidaten.

Veikko Isotalo: Det har ännu forskats förvånansvärt lite i valkompassens roll vid valet av vem man röstar på. Min egen hypotes är att merparten av användningen av en valkompass är ett preliminärt arbete, där man begränsar antalet alternativ och sedan separat bekantar sig mer ingående med dessa.

En orsak till detta har kanske varit att valkompasserna tidigare har haft anspråkslösa verktyg för att jämföra kandidater och partier. Få väljare har fattat sitt beslut utgående från valkompassens resultat, utan har fattat beslutet först senare.

Det skulle kunna vara lättare för väljarna att fatta beslut genom att möjliggöra mer individuella sätt att använda valkompasser – både vad gäller att fylla i valkompassen och tolka resultaten.

Presidenten ansvarar för utrikes- och säkerhetspolitiken, men är för finländarna vanligtvis också en person med rätt värdegrund. Hur skulle valkompasserna kunna utvecklas så att skillnaderna mellan kandidaterna bättre skulle lyftas fram?

Kalle:Värdekartor är ett tema som då och då upprepas i finländska och mer regelbundet i utländska valkompasser.

Under det senaste valet har till exempel Helsingin Sanomat utvecklat en värdekarta för sin egen valkompass i en exemplarisk riktning så, att kandidaternas placering på kartan har genomförts omsorgsfullt ur ett vetenskapligt perspektiv. Utöver två huvudsakliga axlar erbjuder kartan också en mer detaljerad jämförelse som är till hjälp när skillnaderna mellan kandidaternas värderingar inte är så stora.

Genom att öka antalet frågor om värderingar kan det vara enklare att skilja mellan kandidaterna. För närvarande fokuserar frågorna på ideologiska dimensioner som traditionellt har identifierats i den finländska politiken.

Veikko: Vanligtvis väljer man för valkompassen sakfrågor som är relevanta för dagspolitiken och därför varierar dessa mycket från ett val till ett annat. Då är frågorna om värderingar mer oberoende av tid, även om de inte är helt oföränderliga.

Presidentvalet är på så sätt exceptionellt, eftersom inrikespolitiska frågor inte egentligen hör till presidentens uppgifter.

Även om jag vanligtvis skulle föredra konkreta sakfrågor för att mäta ideologiska dimensioner anser jag att mer abstrakta frågor om värderingar den här gången passar bättre i en valkompass, med tanke på presidentens roll.

Konkreta sakfrågor fungerar bättre i samband med utrikespolitik, eftersom dessa ingår i hans uppgifter.

Valkompasser är mycket populära i Finland och många röstberättigade har säkert redan svarat på frågorna i en valkompass under presidentvalets första omgång. Borde man på något sätt beakta detta när en valkompass utformas?

Kalle: Här skulle man kunna testa olika sätt. Ett sätt skulle vara att låta användaren spara sina svar och fortsätta därifrån under den andra omgången – naturligtvis med hänsyn till dataskyddet.

Ett annat sätt skulle vara att ge väljarna möjlighet att, om de så önskar, endast svara på de frågor, där kandidaterna är av olika åsikt. Nya frågor skulle också kunna fungera som ett intressant tillägg för väljarna.

Ett tredje utvecklingsobjekt skulle vara att ta hänsyn till de väljare, vars första kandidat inte kom med i den andra omgången. För dem, och naturligtvis också för andra, skulle det vara nyttigt att få se var de kandidater som föll ut placerade sig, särskilt på värdekartan.

Kanske man också skulle kunna lägga till en funktion med vilken man kan se den första kandidaten genom att välja den närmaste kandidaten i den andra omgången och se skillnaderna mellan dessa.

Veikko: Varje val har sina egna särdrag. Ett presidentval med två omgångar är dock en undantagssituation i finländska val. Till denna del måste man förstå att valkompasser inte tidigare har utformats för en sådan situation. Jag tycker det är en intressant idé att ta med den egna kandidaten som redan har fallit ut i jämförelsen mellan kandidater.