Det ligger i Finlands intresse att bättre förstå vad web 3.0 handlar om

Kristo Lehtonens tal på Sitras evenemang Seuraavan sukupolven internet – kohti web 3.0:aa (Nästa generations internet – mot web 3.0) 29.3.2022.

Inom internetutvecklingen pågår en brytningstid mot följande fas, kallad web 3.0.

Sitra är Finlands framtidshus. Rättvis dataekonomi är ett av Sitras tre teman som vi tror att kommer att förändra samhället mest i framtiden.

Data är vår tids viktigaste råvara. Data finns också i kärnan av den decentraliserade webben, web 3.0. Den decentraliserade modellen fungerar bara om data rör på sig.

Blockkedjor. Metaversum. Decentralisering. Dessa är alla exempel på begrepp som förknippas med web 3.0. Ett rekordantal investeringar kanaliseras till detta område. Nya företag och affärsmodeller uppkommer.

Samtidigt finns det också orosmoln och frågor, bland annat gällande energiförbrukningen hos första generationens kryptovalutor.

Det ligger i Finlands intresse att bättre förstå vad web 3.0 handlar om och bidra till uppkomsten av denna kompetens och ett ekosystem i Finland. Även på detta evenemang finns en betydande mängd kompetens och know-how från olika samhällssektorer representerade.

Detta evenemang har anordnats för att vi nationellt kan skapa en delad lägesbild. Målet är att sammanföra människor som är intresserade av ämnet och dela perspektiv. Lagstiftarens perspektiv. Silicon Valleys perspektiv. Företagarnas perspektiv. Den akademiska världens perspektiv. Tala om möjligheter och hot. Skapa ett utrymme för diskussion, för såväl hajp som kritik.

Finlands centrala styrka har alltid varit inbördes förtroende och förmågan att diskutera över organisationsgränserna. Detta evenemang är ett steg i denna dialog.

Web 3.0 återgår till decentralisering, nätets ursprung

På 1990-talet utvecklades den första generationen av internet, som numera kallas för web 1.0. Statiska webbplatser i början av internet representerade den första generationen av internet.

Det uppstod tjänster, t.ex. Wikipedia, som ansågs var revolutionerande. Vem som helst kunde skriva och bedöma texter – decentraliserat. Människor runt hela världen möttes med hjälp av nätet.

På den tiden talade man om internethajp. Det uppstod en bubbla i uppstartsföretagens marknadsvärde. Efter flera steg och genom kreativ förstörelse i ekonomin förändrade den första generationen av internet världen. Från hajp gick man mot praktik, från marknadsvärden mot omsättning.

Den följande generationen av internet, web 2.0, förde med sig en tvåvägsinteraktion, som sociala medier. Data började samlas hos digitala jättar. Det centrala problemet med den nuvarande generationen av internet, dvs. web 2.0, är att användare av gratistjänster i stället för kunder blev en produkt, ett modernt dataproletariat.

I följande utvecklingsfas återgår vi i web 3.0 till decentralisering. På sätt och vis går vi tillbaka till nätets ursprung. Web 3.0-tänkandet inkluderar en stark betoning på integritetsskyddet. Just detta gör web 3.0 till en intressant möjlighet. I en decentraliserad modell ska data vara läsbara, delbara, och för detta behövs ekosystem, spelregler, datasäkerhet och förtroende på ett helt nytt sätt.

“

Det centrala problemet med den nuvarande generationen av internet, dvs. web 2.0, är att användare av gratistjänster i stället för kunder blev en produkt, ett modernt dataproletariat.

Särskilt tre betydande tillämpningsområden kan identifieras för web 3.0.

Hantering av digitala nyttigheter. NFT, dvs. non-fungible token.

När saker började digitaliseras, dvs. omvandlas till nollor och ettor, uppstod data som kunde kopieras. Den nuvarande lagstiftningen känner inte till äganderätten till data. Jag kan äga en fysisk tavla, men inte en datafil av en tavla. NFT kan vara lösningen till detta. NFT:s tros bli en viktig del av framtidens digitala samhälle, där det kan uppstå en egen, individuell identitet för virtuella saker, på samma sätt som det i den fysiska världen finns olika kännetecken som individualiserar föremål.

Ett annat tillämpningsområde för en decentraliserad modell är finanstjänster och -tillämpningar, som olika smarta avtal. Om detta används även termen decentralized finance eller DeFi. Förtroendet automatiseras utan att det behövs förmedlare eller finansiella eller juridiska tjänster för det. En sådan decentraliserad tjänst eller smart avtal fungerar på samma sätt som en läsk- eller godisautomat som man sätter in pengar i och automationen i maskinen frigör en önskad produkt utan en säljares medverkan. Redan nu har det uppstått en stor mängd decentraliserade finansiella tjänster, bland annat för lån och handel.

Ett tredje potentiellt användningsområde är en decentraliserad autonom organisation, dvs. decentralized autonomous organization eller DAO. Dessa gör det möjligt att skapa nya slags organisationer utan centraliserad makt eller ledning. De fungerar autonomt, ledda av gemenskapen. Detta är den digitala tidsålderns kooperativ 2.0. Dessa utnyttjas för närvarande för olika syften, till exempel för att samla medel till miljöskydd eller för att hjälpa Ukraina, utan ett behov av en centraliserad ledning, då det inflyter mer pengar till det önskade ändamålet.

Dessa exempel beskriver hur web 3.0 skapar nya möjligheter men medför nya problem. Vi får höra mer om båda idag.

Decentralisering kan minska makten hos centraliserade plattformar

Web 3.0 innebär inte endast lösningar som byggs på blockkedjor. Lösningar kan byggas upp och kommer i praktiken att skapas med en hybridmodell, delvis med hjälp av centraliserade lösningar. Det väsentliga är att data måste röra på sig. Från tunga systemintegrationer rör vi oss mot spridda system som fungerar på internet och används gemensamt. Detta kräver att systemkompatibilitet, automatiserat förtroende och en människo- och användarorienterad planering.

Decentraliseringen förutspås minska makten hos centraliserade plattformar och gatekeeper-företag. Det kan leda till fler innovationer och effektivare konkurrens.

Ett decentraliserat internet kan vara ett mer rättvist internet, där individer har bättre kontroll över och förtroende för användningen av deras egna data. Å andra sidan kan den minskade centraliserade kontrollen göra det svårare t.ex. att moderera diskussioner och hitta en ansvarig part i problemsituationer.

Vad web 3.0 blir beror på oss alla. Företagare, lagstiftare, forskare, konsumenter, medborgare.

Det beror på vilka spelregler, vilken lagstiftning, vilka teknologier och affärsmodeller vi utvecklar i fortsättningen.

För detta behöver vi en gemensam lägesbild och tankeutbyte. Tack för att du kommit med.