i innehållslistor eller på en innehållssida.
Användningen av hälsoapplikationer, det vill säga digitala behandlingsformer som en del av behandlingen och rehabiliteringen, blir snabbt allt vanligare. Sitra samlade in erfarenheter och lärdomar och finansierade sex projekt där patienter och vårdpersonal testade användningen av appar som en del av behandlingen. Apparna grundar sig på medicinsk evidens, dvs. de är inte vanliga armband avsedda för motion.
I Sitras försök gjorde till exempel astmapatienter mätningar hemma och rapporterade resultaten via appen. Cancerpatienterna fick kontakt med vårdarna via appen och därför kunde man ingripa raskt vid snabba förändringar. En app för viktminskning handledde och uppmuntrade personer som ville gå ner i vikt till små förändringar. I projektet fanns även appar för att följa upp personer med sjukdomar i stöd- och rörelseorganen, rehabilitering av MS-patienter och personer som använder blodförtunnande läkemedel.
Resultaten var främst positiva men man upptäckte även utvecklingsbehov.
Patienterna vill ha fler verktyg för att hantera sin hälsa
Den tydligaste observationen sedan början av försöken var en enorm efterfrågan för de nya verktygen bland patienterna. Patienter som lider av kroniska sjukdomar var starkt representerade i pilotprojektet. Dessa patienter är ofta mycket medvetna om sin hälsa, sina sjukdomar och behandlingssätt. Svårigheter som orsakas av användningen stör inte, till exempel när man nedtecknar symtom dagligen, så länge patienten upplever att verktyget är till nytta.
För de flesta apparnas del blir nyttan dock inte direkt synlig för patienten, därför är det särskilt viktigt att apparna är lätta att använda. Användningen av en invecklad app avbryts enkelt och nyttan uteblir.
En del av patienterna behöver stöd och för en del behöver man fortfarande producera hälsotjänster på ett traditionellt sätt. En hög ålder och många sjukdomar samtidigt visade sig vara faktorer som tillsammans orsakade utmaningar i flera av försöken. Annat var det i Siun sotes pilotprojekt, där medelåldern för cancerpatienter var 68 år. Det här orsakade dock inga svårigheter. Många patienter får stöd av sin närmaste krets för att använda appen. En del av apparna som användes var i ett utvecklingsskede, så problemsituationerna kom inte som en överraskning.
Användningen av digitala behandlingsformer gör det möjligt att fokusera den traditionella vården på patienter med flera sjukdomar och patienter som inte kan använda apparna. När yngre friskare patienter kan behandlas effektivt med nya metoder, blir det resurser över för bättre vård av mer krävande patienter.
Yrkespersoner välkomnar lösningar som är enkla att använda
Före projekten inleddes hade vi en misstanke om att yrkespersonerna inom hälsovården skulle motsätta sig användningen av apparna. Våra fördomar visade sig vara felaktiga. I vissa fall måste implementeringen till och med bromsas så att de reserverade licenserna inte skulle ta slut i början av projektet. Det är dock viktigt att digitala behandlingsformer inte ökar på vårdpersonalens arbetsbörda efter de inledande utbildningarna och introduktionen.
Vårdpersonalens roll är livsviktig för att få patienten att använda appen. I Finland litar människor på yrkespersoner inom hälsovården och lyssnar på deras åsikter. Yrkespersonernas tröskel för att rekommendera en digital app är hög. Det är viktigt att visa den kliniska evidensen samt utbilda och ge stöd till yrkespersonerna i att använda appen så att patienterna också kan få sakkunnig information.
Du kanske också är intresserad av dessa artiklar.
Integrationen med patientdatasystemet beror på appens karaktär. När en digital app fungerar som ett läkemedel behövs ingen integration. När appen är en del av det normala arbetet är integration ett absolut krav.
Införandet kräver resursplanering av hälsovården – kostnaderna kommer med en fördröjning
Det antas ofta att digitala behandlingsformer löser problem på egen hand. Så här är det dock sällan. Verksamhetsmodellerna bör utvecklas och bearbetas så att man får full nytta av digitaliseringen.
Förändringar i verksamhetsmodellen kan vara små, men ibland kan det finnas orsaker att genomföra en större förändring i hela organisationen. I Siun sotes pilotprojekt betyder en digital vårdstig att man övergår från en kalenderbaserad verksamhet på yrkespersonens initiativ, mot en symtombaserad och patientcentrerad modell: patienten kallas till mottagningen om man observerar förändringar i hälsan. I Mellersta Finlands pilotförsök för viktkontroll kunde försöket inledas med minimala förändringar i verksamheten eftersom appen fungerar som en självständig behandling.
Diskussionen om Finlands offentliga hälsovård kretsar i stort sett kring kostnaderna. Digitala behandlingsformer minskar inte nödvändigtvis kostnader, eller så syns besparingarna någon annanstans eller med en fördröjning. Kvaliteten på servicen och vårdresultaten är dock viktiga faktorer i en högkvalitativ hälsovård. En del av apparna som användes i försöket har föreslagits för fortsatt användning trots att de inte direkt minskar på kostnaderna. Förebyggande lösningar kan öka kostnaderna på kort sikt men minskar på servicebehovet senare.
Beräkningen av kostnader kräver en mer omfattande granskning. Kostnaderna för enheten som gör behandlingsåtgärder kan öka av att använda en digital app, men minska på årsnivå om patienten kan åka hem snabbare. En del av effekterna kan vara för omfattande eller rikta sig till andra aktörer än välfärdsområdet. En förbättrad hälsa kan göra det möjligt för patienten att återvända till arbetet, men kostnadsbesparingarna kan synas annanstans än direkt i välfärdsområdets ekonomi. Å andra sidan kan arbetstiden som sparats inte minska kostnader om den frigjorda arbetstiden inte kan användas någon annanstans eller personalresurserna inte minskas. En viktig indikator är den patientspecifika arbetstiden och kostnaden till skillnad från arbetstiden eller kostnaderna i hela vårdorganisationen.
Digitala behandlingsformer kan underlätta för ledarskap och organisering. När en del av patienterna behandlas med digitala hjälpmedel kan yrkesresurserna som behövs för behandlingen tas från en annan enhet, oberoende av avstånden. I detta fall är det lättare att ersätta sjukfrånvaron.
Det lönar sig att satsa på ett öppet samarbete och förändringsledarskap
När man skaffar och tar i bruk en app ingår det en hel del uppgifter som inte hör ihop med själva vården. Dessa uppgifter är avgörande för slutresultatet. En separat namngiven ansvarsperson är en absolut förutsättning. Utbildning, att skapa anvisningar, kommunikation, kontakt med appleverantören och praktiska arrangemang kräver arbete och planering som det är nästan omöjligt att göra vid sidan av det normala arbetet.
Det behövs utrymme för diskussion och öppen kommunikation på alla nivåer i organisationen. Det är bra om cheferna kan fundera på verksamhetsmodeller tillsammans. Samtalskontakten mellan enheterna är också viktig. Det lönar sig att kopiera och vidareutveckla insikter och god praxis. Personalen ska tas med i planeringen redan i ett tidigt skede.
En fungerande lösning visade sig vara att införa appen etappvis. Om det uppstår problem är de enklare att lösa om man har börjat med en enhet. I dessa fall kan man få lärdomar och lösningar på problemen innan de påverkar hela organisationen. Misslyckanden eller motgångar kan försvåra att appen tas i bruk under en lång tid. Programvara och verksamhetsmodeller förknippade med appen kan modifieras i ett tidigt skede för att bättre passa organisationen.
Interaktionen med systemleverantören bör hållas öppen. Enheter som är direkt lämpliga för hälsovården, såsom telefoner eller vårdutrustning, är omöjligt att anskaffa. Omarbetning och anpassning behövs alltid, och det lönar sig att vara förberedd på detta i anskaffningsskedet och reservera tillräckligt med tid, resurser och budget.
Sitra finansierade sex digitala terapiförsök i Finland 2022–2023
Digitala behandlingsformer har kommit för att stanna. I bästa fall underlättar användningen av dem både patienternas och vårdpersonalens vardag. Via apparna får hälsovården aktuell information och patienten behöver inte alltid ta sig till mottagningen. Vid överraskande risksituationer kan apparna däremot uppmärksamma vårdpersonalen för att kalla in patienten på kontroll eller justera läkemedelsdosen. Det uppstår även kostnadsbesparingar när användningen är etablerad.
Vi rekommenderar
Läs mer.
