Fem teser om föregripande hälso- och sjukvård

Gentekniken och andra nya uppfinningar erbjuder oss allt fler verktyg som vi kan använda för att sköta om vår hälsa. De kan förbättra våra liv på många sätt – men innan dess har vi en hel del att lära oss både individuellt och socialt.

Det har gjorts så stora framsteg inom digitaliseringen och den tekniska utvecklingen under det senaste decenniet att diskussionen om etiken och spelreglerna i anslutning till den föregripande hälso- och sjukvården har kommit rejält på efterkälken.

För att åtgärda denna eftersläpning presenterar vi nedan fem etiska teser om den föregripande hälso- och sjukvården.

1. Den enda etiskt riktiga lösningen är att införa föregripande hälso- och sjukvård och föregripande socialtjänster i så stor utsträckning som möjligt.

Social- och hälsovårdstjänsterna är en stor utgiftspost för samhället. Det är dock motiverat att lägga pengar på dem eftersom målet är att sköta om att människor har bra funktionsförmåga och mår bra.

Inom social- och hälsovårdstjänsterna är det ofta fallet att det är mycket dyrare att åtgärda ett akut problem än att förebygga problemet. Det är förmånligare för samhället att stödja familjer som råkat i svårigheter när barnen är små än att ta hand om en utslagen människa från tonåren till graven.

Det är också mycket förmånligare att ge en person som har typ 2-diabetes bra vård än att låta sjukdomen orsaka komplikationer som kräver invecklade och dyra behandlingar.

Förebyggande åtgärder är således ofta betydligt mer kostnadseffektiva än behandling av akuta sjukdomar. Inledningsvis kan kostnaderna bli högre, men på längre sikt ger åtgärderna besparingar.

“

Det är problematiskt om nya, spännande och till och med lite upphaussade lösningar tar för mycket resurser.

Det är inte heller endast fråga om pengar utan även om människornas välmående, som ju har högsta prioritet. Om en person lyckas undvika att insjukna i akut typ 2-diabetes genom att ändra sina mat- och levnadsvanor, är det en ännu bättre lösning för hans eller hennes personliga välbefinnande än att personen blir sjuk och får bra vård som förhindrar komplikationer.

Det är således ohållbart för både samhället och individerna att låta bli att använda genetisk kunskap och annan ny teknik för att främja hälsan och välbefinnandet.

Vi måste ändå hålla i minnet att vi alltid är skyldiga att respektera individens egen vilja. Människor ska aktivt erbjudas alternativet att han eller hon kontaktas proaktivt. Samtidigt måste varje individ själv få bestämma om han eller hon vill bli kontaktad på det här sättet. En sådan möjlighet existerar inte i dag.

Det är problematiskt om nya, spännande och till och med lite upphaussade lösningar tar för mycket resurser och uppmärksamhet av gamla och välbeprövade förebyggande metoder. Sådana metoder är till exempel en välfungerande skolhälsovård, regelbundna tandkontroller och effektiv rådgivning om sunda levnadsvanor. Men även de välbekanta metoderna kräver utveckling.

“

Verktyg som använder genom data, till exempel Kardiokompassi som Sitra utvecklat, kan användas inom hälso- och sjukvården redan i dag.

Kardiokompassi används redan i Estland.

En del av de gentester som finns till exempel på webben ger tills vidare mer underhållning än relevant information om våra levnadsvanor. Därför har Sitra och dess partner genomfört projekt som Terva, som gav stöd till egenvården för personer som har någon av våra folksjukdomar.

Den viktigaste lärdomen av Terva var att projektets verkliga effekter ofta blir synliga först efter flera år. Det betyder att uppföljningsperioden ska vara tillräckligt lång. Dessutom gäller det att försöka förstå allt bättre de faktorer som får människor att genuint ändra på sitt beteende.

2. Föregripande hälso- och sjukvård kräver nya kunskaper, färdigheter och attityder av både medborgarna och de yrkesutbildade personerna inom hälso- och sjukvården.

När vi talar om en medborgare som använder sin egen genetiska information eller biohacking för att främja sitt välbefinnande, tänker vi ofta på en modellmedborgare av något slag. För den här personen är det lätt att skaffa information och bedöma dess pålitlighet. Det är lätt för personen att fokusera på det väsentliga, och han eller hon fattar beslut uttryckligen utgående från fakta.

Sådana modellmedborgare är dock sällsynta. Människan är i grund och botten en emotionell varelse och information har inte en särskilt stor styrkraft på våra beslut. Ni vet: om kunskapsbaserad upplysning gjorde oss slankare, skulle det inte finnas särskilt många överviktiga finländare.

När vi fattar beslut om våra levnadsvanor, baserar vi våra val på en invecklad härva av varierande motiv och färdigheter. Dessutom visar undersökningar att dessa val i hög grad handlar om resurser.

För den som mår bra sedan tidigare och som tror på sin egen förmåga till exempel att kontrollera sitt ätande är det mycket lättare att göra sunda val än för den som förtvivlat undrar hur han eller hon ska få ens någon mat till familjen för dagen, eller för den vars relation till sin egen kropp blivit allvarligt snedvriden för länge sedan.

“

Människan är i grund och botten en emotionell varelse och information har inte en särskilt stor styrkraft på våra beslut.

Den information som en individ får ökar inte automatiskt personens resurser. Därför kan fördelarna med föregripande hälso- och sjukvård lätt gå till dem som mår bra sedan tidigare. Det betyder att effektiv användning av föregripande hälso- och sjukvård sannolikt kräver helt nya experter, kanske något slags coachar för övergripande välbefinnande som hjälper oss att samla och utnyttja information om vår hälsa, förstå våra personliga motiv och lösa våra individuella problem.

I bästa fall ger den föregripande hälso- och sjukvården största delen av finländarna större resurser så att vi kan sköta om vårt eget välbefinnande ännu bättre än i dag.

3. Den föregripande hälso- och sjukvården kräver att systemet förnyas.

Utgångspunkten är att det är positivt att individens beslutsmakt och ansvar ökar. Vi vet att människor mår bättre när de har möjlighet att påverka sina egna liv.

Betoningen på individen kan emellertid ofta dölja det faktum att våra liv inte endast påverkas av våra egna fria val utan också av många andra faktorer.

Samhället och kulturen som omger oss eller de rådande omständigheterna överlag har i allmänhet inget direkt styrande inflytande på oss som individer, men de har en betydande inverkan på den sannolikhet med vilken var och en av oss stannar för vissa bestämda val.

Därför angår hälsan och välbefinnandet också samhället.

Rökning är ett bra exempel på detta. Rökning beskattas kraftigt. Samhället har bestämt att tobaken inte får vara synlig i butikerna i Finland och att rökning inte är tillåten så gott som någonstans.

“

Varje val behöver inte vara hyperhälsosamt.

Till följd av dessa åtgärder – utan att glömma upplysningen och utvecklingen av behandlingarna och stödet för rökfrihet – har rökningen minskat dramatiskt i Finland. Även om det alltid är individen som bestämmer om han eller hon låter bli att börja röka eller slutar röka finns det många strukturer i samhället som stödjer rökfrihet.

Samhället borde utses till en väsentlig faktor inom den föregripande hälso- och sjukvården eftersom samhället stödjer hälsofrämjande val och gör det svårt att göra hälsoskadliga val. Det är ändå viktigt att undvika hälsofascism eftersom flexibilitet är ett viktigt inslag i god hälsa och övergripande välbefinnande. Varje val behöver inte vara hyperhälsosamt.

Samhället ska alltså utvecklas så att det stödjer välbefinnandet bättre än i dag, men samtidigt ska de yrkesutbildade personerna inom social- och hälsovårdstjänsterna bli coachar i allt större utsträckning.

Redan i dagens läge har människor möjlighet att skaffa allmän och till och med individuell hälsoinformation. Däremot är det ofta svårt att veta hur tillförlitlig denna information är, hur den borde användas och hur man ska gå till väga för att göra stora förändringar i sina levnadsvanor. Därför behövs det tjänster som ger människor stöd i dessa frågor.

4. Den föregripande hälso- och sjukvården kräver en ny slags diskussion om etiska frågor.

Du är 32 år och livet leker. Du har arbete, kärleken blomstrar och du sätter dig gärna vid bordet för att njuta av god mat och dryck tillsammans med dina vänner. Du har småningom börjat samla på dig lite övervikt och du är helt på det klara med att ditt alkoholbruk är nära riskgränserna. Men du är lycklig.

Sedan får du veta att du på grund av dina arvsanlag har stor risk för att insjukna i typ 2-diabetes. Nå, risker har ju alla. Du börjar röra dig lite mer men fortsätter i övrigt precis som tidigare.

“

Plötsligt är du 48 år och oerhört trött hela tiden. Du går till läkaren – och får diagnosen typ 2-diabetes.

Varför? Varför levde du inte på ett annat sätt? Varför gjorde du inte hälsosammare val? Du visste ju att det kunde gå på det här sättet. Varför ska vi andra betala för din ansvarslösa livsföring?

De första frågorna är lätta att svara på: för att du är en människa. Såsom det konstateras ovan, påverkas människans val av många faktorer, och hon handlar sällan enbart utifrån fakta och sitt förnuft.

Dessutom är till och med en stor risk endast en risk, dvs. en sannolikhet, och det beror på många faktorer om risken blir verklighet. Därför kan din bror som levt på ett rätt likadant sätt som du slippa diabetes. Det kan bero på en skillnad som känns mycket liten.

Men hur är det med frågan om varför vi andra borde betala för din vård – du visste ju vad som skulle kunna hända?

Nu gäller det att hålla huvudet kallt och komma ihåg det som sades ovan. Människor har olika fysiologiska, psykiska, sociala och ekonomiska förutsättningar att sköta om sitt välbefinnande. Om samhället lägger ansvar på individerna ska samhället också försöka jämna ut de här skillnaderna till exempel genom att stödja sunda hälsoval och göra det svårt att göra hälsoskadliga val.

När vi fattar beslut om vad som ingår i samhällets och individens ansvar är det viktigt att vi baserar våra avgöranden på en öppen etisk diskussion, på fakta och på en mångsidig människobild.

Ett annat exempel kan vara vacciner. Är det inte du som bestämmer om ditt barn ska vaccineras mot mässling? Men hur är det om ditt beslut försämrar gruppimmuniteten, som är en viktig omständighet för det skydd som vaccinationerna ger, och många människor blir sjuka på grund av det? Vem har makten och ansvaret – samhället eller individen?

Vi måste förbereda oss på diskussioner av det här slaget när vi kommer längre i detta tidevarv av snabbt ökande information och allt starkare individualism.

5. Vi måste göra våra värderingar ännu klarare synliga för oss själva och andra än tidigare.

Den föregripande hälso- och sjukvården kräver att vi för en ny slags diskussion om etiska frågor. För att en sådan diskussion ska bli möjlig måste vi klargöra för oss själva och för andra vilken värderingsgrund som styr oss.

Vi måste uppnå enighet i samhället om de värderingar som vi baserar våra beslut på till exempel om fördelningen av resurser.

“

Vems diabetes är värd att bli behandlad, vems inte?

Är till exempel hälsan automatiskt den viktigaste värderingen? Är det OK att välja att inte satsa på sin hälsa? Vad händer om individuell frihet är en viktigare värdering än hälsan? Vems diabetes är värd att bli behandlad, vems inte?

De frågor som de föregripande social- och hälsovårdstjänsterna aktualiserar är i sista hand grundläggande frågor om mänsklighetens villkor. Vad är ett gott samhälle? Vad är ett gott liv? Vad är rättvisa?

Följande personer har intervjuats för artikeln: projektledare Tuula Tiihonen, Sitra, och forskardoktor Johanna Ahola-Launonen, Aalto-universitetet.