Helhetsbild av megatrender

Vilka är de viktigaste utvecklingsriktningar som påverkar vår framtid? Vi betonar i vår uppdatering fem teman: det brådskande behovet av ekologisk rekonstruktion, starkare nätverksmakt, den åldrande och allt mer heterogena befolkningen, kopplingen av teknologi med allt samt att det ekonomiska systemet söker sin riktning. Förutom dessa är det viktigt att fästa vikt vid spänningar mellan utvecklingsriktningar samt de metatrender som genomsyrar alla utvecklingsprocesser.

Den mest centrala faktor som påverkar vår framtid är vårt svar på den ekologiska hållbarhetskrisen – klimatförändringen, minskningen av naturens mångfald, överkonsumtionen av resurser och avfallsproblemet. Brådskan för en ekologisk rekonstruktion, dvs. övergången till ett samhälle som förbättrar miljötillståndet och människornas välbefinnande, ökar. De följande tio åren är avgörande med tanke på hur väl vi lyckas med att återbygga vårt samhälle till ett hållbart samhälle som kan återhämta sig samt å andra sidan anpassa oss till de förändringar som klimatförändringen och minskningen av naturens mångfald medför. Övergången är allt mer brådskande och samtidigt ökar de spänningar som kopplas till den. Man kan ge en bakgrund åt spänningarna genom att betrakta den ekologiska hållbarhetskrisen i förhållande till andra utvecklingsriktningar.

Spänningen mellan förstärkningen av nätverksmakten och brådskan med den ekologiska rekonstruktionen hör ihop med balansgången mellan snabba beslut samt stärkandet av delaktighet och demokrati. Man övergår från en multipolär värld till en värld med flera knutar, dvs. en värld där bland annat det ekonomiska, teknologiska och kulturella växelspelets volym och omfattningen av nätverk definierar maktpositionen. Samhällssystemenen sätts på prov i fråga om vilket system som erbjuder det bästa sättet att svara mot den ekologiska hållbarhetskrisen och utmaningarna i en komplex värld. En del upplever att demokratin är ett för långsamt och avlägset sätt att fatta beslut. På global nivå önskar man att starka ledare ska erbjuda enkelhet i en förvirrande situation, men å andra sidan ökar även gräsrotsinflytande.

I och med att befolkningen åldras och blir allt mer heterogen är det fråga om att den ekologiska rekonstruktionen ska vara rättvis: hur kan man balansera mellan snabba åtgärder och minskningen av ojämlikhet? Befolkningen åldras och blir i fråga om bakgrund, möjligheter och vanor allt mer heterogen. Samtidigt ser man ökande åsiktsskillnader, starka motsättningar och en längtan efter en konstruktiv debatt om värderingar. En minskning av ojämlikhet som teknologin, den regionala uppdelningen och ett arbetsliv i förändring medför och den ekologiska rekonstruktionen förutsätter ständig ny utveckling av kompetens samt nya slags tankemodeller. Hur lyckas vi med att förnya kulturen, samhällets strukturer och till exempel utbildningsystemet så att de förebygger ojämlikhet?

Då teknologin kopplas till allting, uppstår en spänning ifråga om när teknologin är en möjlighet och när den utgör ett hot för den ekologiska rekonstruktionen. Viktigt är teknologins och datans roll samt vem som bestämmer om dem. Teknologin fortsätter att utvecklas snabbt och blir en del av samhället och vardagslivet. Det uppstår allt mer data, och dess värde och betydelse växer. Samtidigt som den erbjuder nya lösningar till exempel för energiproduktionen eller en effektivare användning av resurser, har den också lett till en betydlig ökning av behovet av energi och resurser.

Då man söker en riktning för det ekonomiska systemet är spänningen kopplad till målet: enigheten om det ekonomiska systemets problem bland annat i fråga om koncentrationen av välstånd har ökat, men samtidigt verkar det vara svårt att avstå från den nuvarande problematiska praxisen och strukturer. Kan vi förnya ekonomin tillräckligt snabbt och övergå till att ha miljöförbättringar som mål i stället för att se på miljön som ett specialvillkor? Tar vi helhjärtat itu med en ekologisk rekonstruktion eller håller vi fast vid det gamla?

Även om den ekologiska hållbarhetskrisen och vårt svar på den har en central roll med tanke på hur framtiden utformas, har inte naturligtvis alla betydelsefulla förändringar och spänningar någon direkt koppling till detta. Det förekommer även otaliga spänningar och kopplingar mellan andra utvecklingsprocesser, men här lyfter vi ännu fram fyra spänningar för att stimulera framtidsdebatten.

Mellan den åldrande befolkningen och en reform av det ekonomiska systemet gör man klokt i att uppmärksamma hållbarhetsunderskottet: förändringen av befolkningsstrukturen, särskilt åldrandet och de sjunkande födelsetalen samt minskningen av befolkningen i arbetsför ålder som är deras konsekvenser, orsakar påfrestningar på välfärdssamhällets finansiella grund. Samtidigt ökar behovet att trygga människors försörjning i ett arbetsliv som blir allt osäkrare.

Däremot är spänningen mellan ekonomi och teknologi kopplad till förändringen av arbete och konsumtion: teknologin och nya operativa modeller som bland annat gäller den cirkulära ekonomin förändrar arbetssätten och arbetets innehåll samt förnyar verksamhetsområden, vilket ökar förändringstrycket på ekonomin. Plattformsekonomin och delningsekonomin som en del av den cirkulära ekonomin förändrar förutom arbetet även konsumtionen.

I utvecklingen och införandet av teknologi betonas frågor om makt. När detta betraktas i förhållande till nätverksmakt uppkommer frågan om makt över framtiden: vem får bestämma om teknologin, vem äger den data som uppstår kontinuerligt? Man borde kunna reglera den snabbt utvecklande teknologin och skapa rättvisa spelregler för användning av data, men lagstiftningen hinner inte riktigt med. Utnyttjande av data kan skapa betydelsefullt mervärde för den ekonomiska konkurrenskraften, men tills vidare har den främst använts som ett redskap för makt- och missbruk till exempel i val. Teknologin ses också mer generellt allt oftare som en geopolitisk maktfråga. Å andra sidan är det inte endast fråga om teknologi, utan i större omfattning om makt över framtiden, dvs. om vem som definierar framtidsvyer och vilka som är representerade i dem.

Spänningen mellan nätverksmakten och den åldrande och mer heterogena befolkningen hör åter ihop med nya slags stammar och gemenskaper. Längtan efter något bestående och enkelt i en värld som upplevs som komplex leder lätt till polariserad debatt och till att extrema attityder blir en del av identiteten. Människorna längtar efter perspektiv, möjligheter att gå framåt i livet och trygghet. Om dessa fattas kan följden vara frustration samt att man vänder sig inåt, och i värsta fall kan dessa leda till att extrema attityder blir en del av identiteten. Då uppstår nya gemenskaper som utgår från värdegrunder som skiljer sig mycket från varandra.

“

Emellertid vittnar bara det att man kan identifiera spänningar att man kan påverka framtiden.

Bakom megatrender kan man identifiera metatrender, dvs. företeelser som genomsyrar olika teman och påverkar förändringen av utvecklingsprocesser. Med hjälp av dem kan man få en bättre uppfattning om den helhet som megatrenderna utgör och dess förändring. En sådan metatrend är övergången till en postnormal tid, dvs. att överraskningar, diskontinuiteter och konflikter får en starkare roll. Man kan också observera stark påverkan på känslor och större tonvikt på deras betydelse. Dessutom ökar även ensamhet och distansering under en tid av koppling och ömsesidigt beroende, och man skulle kunna säga att människorna är ensamma tillsammans. I kapitel åtta fördjupar vi oss närmare i metatrender.

Helhetsbilden av ändringar och spänningar kan verka utmattande utmanande och till och med skrämmande. Emellertid vittnar bara det att man kan identifiera spänningar om att man kan påverka framtiden. Spänningarna och osäkerhetsfaktorerna beskriver det så kallade framtidstillståndet, dvs. en punkt där utvecklingsriktningen för framtiden är mer öppen än vanligt. Beslut och åtgärder som vidtas nu påverkar i vilken riktning utvecklingen fortsätter: samma som tidigare, något nytt som tidigare varit osynligt eller stannar vi i ett tillstånd med spänningar?

Vi kan hitta nya sätt att stärka demokratin, fatta snabba beslut och förnya vårt samhälle. Samtidigt kan vi se till att alla får sin röst hörd och att förändringen blir rättvis. Ett nytt slags ekonomiskt system, som till exempel utgår från cirkulär ekonomi, kan bidra till att förbättra miljötillståndet och välbefinnandet på lång sikt, och teknologin kan erbjuda lösningar om den administreras på rätt sätt. Det erbjuds en samling annorlunda framtider som kan vara bättre på många sätt. Vår framtid beror på dagens val och åtgärder. I följande kapitel ges en närmare bakgrund för förändringar och de spänningar som är kopplade till dem.