Information blev allas egendom

Auktoriteternas ställning har börjat vackla i takt med att hanteringen och användningen av information om hälsa och välbefinnande har demokratiserats. Detta gäller också hälso- och sjukvården.

Omvälvningen har enorma dimensioner och den pågår fortfarande inom hälso- och sjukvården. Under de kommande åren sker ytterligare förändringar när tekniken och den artificiella intelligensen fortsätter att utvecklas och datalagren växer.

Vad betyder allt detta?

Åtminstone att vården blir ännu mer individuell – eller det borde den åtminstone göra. Samtidigt blir det lättare att förhindra sjukdomar på förhand.

Inom hälso- och sjukvårdsbranschen skapas nya professioner samtidigt som gamla professioner förnyas, arbetsuppgifter förändras och en del av dagens arbetsuppgifter försvinner. Egenvård blir allt vanligare och många problem kan lösas utan hjälp av yrkesutbildad personal inom hälso- och sjukvård.

Redan i dag kan en människa ha mer information om sig själv än läkaren

Det har skett en stor kulturell förändring som innebär till exempel att läkarens absoluta maktposition börjat vackla. Det är en central faktor för förnyelsen av hela hälso- och sjukvårdssystemet.

Sitra har satsat särskilt på projekt som bidrar till denna förändring. Målet med all denna verksamhet har varit att förstärka hälso- och sjukvårdens förnyelseförmåga så att den är i fas med den snabba förändringen i omvärlden.

”För 30 sedan var en människa helt underkastad läkarkårens kunskaper om sin hälsa. Någon lyckades kanske komma över ett exemplar av Pharmaca Fennica. Men världen började småningom förändras. Sedan dess har människor fått åtkomst till information till exempel på internet. I dag kan en människa ha mer data om sig själv än läkarna”, säger direktör Antti Kivelä på Sitra.

”Avgrunden växer snabbt”

I praktiken har detta gjort att olika aktörer fått lov att lära sig nya verksamhetsmetoder. Till exempel läkare har lärt sig att motivera för patienterna vad som är pseudovetenskap och nonsens, och vad som däremot är medicinvetenskap och relevant för patienternas vård.

Digitaliseringen och datasystemen har medfört stora förändringar i läkarnas och de övriga yrkesutbildade personernas arbete även i övrigt. Också de har fått mångsidigare kunskaper tack vare internet. Samtidigt har den yrkesutbildade personalen fått nya verktyg, till exempel patientdatasystem.

Finlands Läkarförbunds verksamhetsledare Kati Myllymäki har följt med utvecklingen i branschen bland annat på posten som medicinalråd vid social- och hälsovårdsministeriet och som hälsodirektör i Kouvola.

”Människornas behov av information har ökat enormt. Forskningen och tekniken har gjort dramatiska framsteg, men det har tillämpningen av informationen på enskilda patienter däremot inte gjort. Denna avgrund växer snabbt”, säger Myllymäki.

Sitra har skridit till verket för att minska avgrunden genom att förbättra människornas möjligheter att sköta om sig själva på egen hand. Metoderna har varit bland annat att förbättra informationshanteringen och introducera fler elektroniska tjänster.

För att uppnå detta har Sitra bland annat lanserat Taltioni, Servicekanalen, Virtualkliniken, IHAN projekt, Care Gap, som är en metodik för analys av hälsofördelar, och Hälsobiblioteket. De har säkerställt att var och en har rätt att använda information som gäller honom eller henne själv och bättre möjligheter att sköta om sin hälsa och förebygga sjukdomar.

Tack vare Mina Kanta, som administreras av FPA, får var och en studera sin egen hälsoinformation. Projektet Taltioni, som initierades av Sitra, röjde väg för Mina Kanta och gav fart åt tanken om att individen ska kunna hantera data om sig själv.

Vill vi ha färdiga svar eller konsulthjälp?

Självmonitorering blir allt vanligare och allt fler bär en smartklocka. Informationen från människornas egna utrustningar är allt tillförlitligare och i allt fler fall mer relevant än data som samlas in med dyra utrustningar som utvecklats för medicinskt bruk.

I framtiden kombineras denna information med de data som hälso- och sjukvården administrerar, om personen själv vill det.

När en patient som har ett datapaket av det här slaget möter en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården, vill patienten inte alltid ha färdiga svar utan konsulthjälp. Det är allt oftare patienten som fattar besluten själv, i synnerhet när det gäller att förebygga sjukdomar.

Den snabba utvecklingen av produkterna och utrustningen för hälso- och sjukvård ökar patienternas självständighet. Till exempel personer som har diabetes går i dagens läge mer sällan på läkarens eller skötarens mottagning än tidigare. Det beror på att mätning av blodsockret i realtid, dvs. kontinuerlig glukosmätning, blir allt vanligare och gör det möjligt för patienterna att reglera sin behandling själva.

Ett bra exempel på hur information som tidigare var sällsynt blivit vardaglig är data om människans genom. Var och en har tillgång till ett stort urval gentester på webben, men tolkningen av testresultaten är sedan en helt annan historia.

Till exempel i Finland finns endast cirka 40 specialistläkare inom klinisk genetik. På internet finns information som hjälper med tolkningen av testresultaten, men många önskar få en kommentar av en läkare eller en annan yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården.

Testerna kan också avslöja ovälkomna faktorer i personens genom, och då kan han eller hon behöva hjälp med att finna sig i dem. På det här området behövs nya proffs, som inte alltid behöver vara läkare. De kan vara till exempel genanalytiker eller insatta wellness-coachar.

Kampen mot pseudovetenskap och nonsens intensifieras

En stor mängd information bjuder på enorma möjligheter. Om informationen inte blir använd, är den till ingen nytta. Den individuella vården utvecklas endast genom att vi går på djupet med informationen så långt vi kan och genom att vi förstår den rätt.

I framtiden kan robotik och artificiell intelligens samla hela den tillgängliga kunskapen om sjukdomar och deras behandling, så att yrkesutbildad personal kan använda informationen som stöd när de fattar beslut.

När människornas autonomi ökar, sätter sig allt fler personer i förarsätet. Trots det behöver kunderna fortfarande trygghet och omsorg. Det betyder att strukturerna och den yrkesutbildade personalen inom hälso- och sjukvården måste utvecklas på ett sådant sätt att de kan hjälpa de alltmer autonoma kunderna vid rätt tidpunkt och på rätt sätt.

Samtidigt som det blir lättare för människor att få information, ökar mängden pseudovetenskap och nonsens. Det här kräver snabba reaktioner av systemet.

Utmaningen är att säkerställa att lekmän och yrkesutbildade fattar beslut och gör val som bygger på tillförlitlig information.

Att skapa förutsättningar för kunskapsbaserade beslut har varit en av de ledande tankarna för Sitras projekt inom social- och hälsovård.