MEGATREND 5: Det ekonomiska systemet söker sin riktning

Centrala trender

• Koncentration av välstånd: Det välstånd som den ekonomiska tillväxten medför fördelas inte hållbart utan koncentreras till allt färre. Ojämlikhet med sina många dimensioner är en central framtidsutmaning såväl globalt som i Finland.
• Den ekonomiska tillväxten flyttar ut från västländerna: Globalt växer ekonomin, men i västländerna är tillväxten liten. Den åldrande befolkningen och gränserna för jordens ekologiska bärkraft ställer allt hårdare specialvillkor för den ekonomiska tillväxten. Samtidigt blir rollen för indikatorer för välbefinnande och genuin utveckling viktigare.
• Ständig utveckling av kompetens blir viktigare: Det föränderliga arbetslivet och samhället förutsätter ständig utveckling av kompetens. Betydelsen av att lära sig nytt, kreativitet, uppfatta helheter och färdigheter ökar. Det förekommer förändringstryck på strukturer för utveckling av kompetens och praxis.
• Arbetets strukturer förändras: Plattformsekonomin och nya organisationsmodeller utmanar det traditionella förhållandet mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Arbetet kan organiseras och dess förmåner kan delas på många sätt. Den traditionella uppdelningen i arbetslösa, arbetstagare och företagare gäller nödvändigtvis inte längre i framtiden, om antalet pensionärfrilansare, projektnomader och människor som befinner sig i olika mellanlägen ökar.
• Den cirkulära ekonomins betydelse ökar: Cirkulär ekonomi är en ekonomisk modell där produktionen och användningen planeras så att det inte uppstår avfall, utan material och deras värde bevaras i cirkulationen. Cirkulär ekonomi innebär inte bara återvinning, utan även nya verksamhetsmodeller inom ekonomin såsom delning, leasing, reparation och återanvändning. Den nya teknologin har en nyckelroll när det gäller att möjliggöra detta.

Det riktas allt starkare förändringstryck på ekonomin, vilket beror särskilt på ökningen av ojämlikhet och den ekologiska hållbarhetskrisen. Välståndet koncentreras, tillväxten sker på jordens bekostnad och ekonomin genererar inte längre välbefinnande som förut. Det finns en ökande samstämmighet i fråga om behovet av förnyelse, men åsikterna om dess omfattning varierar. Vilket sätts som det viktigaste målet: tillväxt, välbefinnande eller förbättring av miljöns tillstånd?

Ekonomin förväntas växa på den globala nivån, men samtidigt riktas allt större förändringstryck på det ekonomiska systemet. Den ekonomiska tillväxten har skett på miljöns bekostnad och välståndet koncentreras till allt färre. Enligt Credit Suisse äger den rikaste procenten globalt nästan hälften av all förmögenhet. Även om den absoluta fattigdomen har minskat, har takten för minskningen enligt World Economic Forum blivit långsammare. Det välstånd som den ekonomiska tillväxten medför fördelas inte hållbart på global eller statlig nivå.

Erfarenheterna av ojämlikhet och orättvishet urholkar både ekonomins och samhällets grunder också i Finland. Enligt Statistikcentralen äger den rikaste tiondedelen i Finland hälften av finländarnas förmögenhet, och deras andel av hushållens nettoförmögenhet har vuxit. Det finns en värdeklyfta mellan de rikaste och fattigaste och åsiktsskillnaderna ökar. Även om ekonomin har vuxit, har nivån för genuin utveckling och välbefinnande i stor utsträckning stannat på samma nivå sedan 90-talet.

Många aktörer kräver också med allt kraftfullare ordalag ett betydande nytänkande i fråga om det ekonomiska systemet. I ett öppet brev från forskare kräver man att EU ska lämna en tillväxtorienterad ekonomipolitik och i FN:s rapport om hållbar utveckling betonas att det behövs brådskande åtgärder för att lösa ojämlikhet och miljöproblem.

Nya röster som börjat kräva en förändring har traditionellt försvarat det nuvarande systemet, såsom Financial Times, World Economic Forum, storföretag och placeringsfonder. Financial Times konstaterade att kapitalism har tidigare också kunnat förnya sig själv och att nu är det dags för en nystart. World Economic Forum betonar att den ekonomiska, sociala och miljömässiga hållbarheten ska främjas tillsammans. Företagen lyfter allt oftare fram samhälls- och miljöeffekter, inte enbart vinst och värdestegring åt aktieägare. Fonderna ser särskilt företag som utgår från fossila bränslen som allt större riskinvesteringar.

Det finns ett samförstånd om omprövning av det ekonomiska tänkandet, men man avser olika saker med det. Tänkandet har redan i stor utsträckning förändrats från ekonomins hållbarhet som ett mål med egenvärde till att ha samma värde som ekologisk och social hållbarhet. På sistone har det lyfts fram mer att ekonomin är ett sätt att uppnå välbefinnande inom gränserna för miljön. Den senaste åsikten har också betonat behovet av att koppla loss det upplevda välbefinnandet och den ekonomiska tillväxten från konsumtionen av naturresurser.

Synsätt om återinkoppling där miljön inte längre ses som ett specialvillkor, utan där förbättring av miljötillståndet sätts som ett centralt mål för ekonomin, representerar ett nyare sätt att tänka. Då blir social hållbarhet och välbefinnande mer som ett specialvillkor. I stället för hållbar ekonomi skulle man kunna tala om en korrigerande eller förnyande ekonomi, och vid sidan av fotavtryck skulle man kunna lyfta fram handavtrycket, dvs. förutom att minska nackdelar vill man även uppnå positiva effekter.

Nytänkandet syns också i den ekonomiska politiken. Man räknar upp liknande medel för att uppnå målen för hållbar utveckling och bättre konkurrenskraft, såsom avveckling av skadliga subventioner, styrning av investeringar och offentliga investeringar till objekt som främjar samhällets hållbarhet samt en ökning av cirkulär ekonomi och delningsekonomi. Globalt sett befinner sig Finland i en utmärkt ställning: vi har lyckats öka konkurrenskraften och välbefinnandet samtidigt och vi tillhör också de främsta som kan genomföra övergången till förnybar energiproduktion.

Arbete för en korrigerande och förnyande ekonomi

En central fråga med tanke på framtiden är på vilket sätt man kan förnya ekonomins verksamhetsmodeller och logik. Det räcker nödvändigtvis inte enbart med att försöka uppnå en hållbar ekonomi, utan det behövs även korrigerande och förnyande åtgärder. Den största delen är eniga om behovet att minska nackdelar, men det förekommer oenighet om sätten. I fråga om inriktning av skatter och minskning av skadliga subventioner kan man komma vidare rätt snabbt, men hur är det med mer radikala åtgärder som förbättrar miljöns och den sociala hållbarhetens tillstånd?

Man söker också en ny riktning genom försök, såsom försök med basinkomst, pilotprojekt för påverkansinvestering och plattformsandelslag. Deltagarekonomi, delningsekonomi och rättvis människoorienterad dataekonomi öppnar alternativa tankesätt och verksamhetsmodeller. Frågan om ekonomiska spänningar är slutligen inte endast en fråga som gäller den ekonomiska vetenskapens spänningar, utan om ekonomins roll i samhället och omfattningen av ett nytt sätt att tänka.

Nytänkandet återspeglas också i arbetet och konsumtionen. På sistone har det skrivits mycket om omvälvningar i arbetet. Man kunde sammanfatta detta som att arbetslivet blir mångsidigare och man betonar tryggandet av försörjning och utveckling av kompetens. Gamla sätt att handla försvinner inte, men det uppstår nya vid sidan av dem. Allt eftersom arbetslivet förändras ökar även osäkerheten, och lösningar för försörjning och strukturer för ständig utveckling av kompetens är aktuella centrala frågor.

Även digitaliseringen har förändrat och förändrar fortfarande ekonomin, och i synnerhet utvecklingen av plattformsekonomin. Hittills har utvecklingen gynnat stora teknologiföretag och plattformsmonopol, men en stark motreaktion på dessa håller på att utvecklas. Det återstår att se hur den digitala ekonomin utvecklas i Finland, Europa och globalt.

Den ekologiska rekonstruktionen är en förändring som eventuellt kommer att vara större än digitaliseringen, dvs. övergången till ett samhälle som förbättrar miljötillståndet och människornas välbefinnande. I den ingår bland annat förändringar som gäller energiproduktion och konsumtion, matproduktion och kost samt bygge, boende och transporter. Inom en mycket kort tid borde man övergå till att använda förnybar energi, minska konsumtionen, öka självförsörjning och övergå till cirkulär ekonomi. Det finns allt mer lösningar och en vilja till detta.

I bästa fall leder ekologisk rekonstruktion till ett mer jämlikt och hållbart samhälle som mår bättre. I värsta fall kan det leda till förlamande motsättningar och ökande orolighet. En ekologisk rekonstruktion förutsätter också ett nytt sätt att tänka på ekonomin, nya slags institutioner och strukturer för att säkerställa att övergången är rättvis och i synnerhet nya slags värderingar och en ny kultur.

Spänningar

• Åsiktsskillnader i fråga om en ekonomisk reform: Det finns en ökande samstämmighet i fråga om behovet av en reform av ekonomins strukturer och tankemodeller, men åsikterna om dess omfattning varierar. Ska man fokusera på hållbarhet och på att bekämpa skador eller ska man sätta förbättring av miljötillståndet som mål och socialt välbefinnande som specialvillkor? Hur ser man på ekonomins roll?
• Ekonomisk ojämlikhet: Även om inkomstskillnaderna knappt har förändrats har välståndsskillnaderna ökat, liksom även den upplevda ojämlikhetens kvantitet. Då medelklassen minskar tillspetsas uppdelningen mellan rika och fattiga. En rättvis välståndsfördelning och säkerställande av försörjning är framtidens nyckelfrågor.
• Den digitala ekonomins utvecklingsriktningar: Digitaliseringen har bidragit till koncentrationen av välstånd och lett till uppkomsten av plattformsmonopol. Som en motkraft kan man se plattformsandelslag samt modeller för peer-to-peer-ekonomi och delningsekonomi, och framstegen hos en människoorienterad, rättvis dataekonomi. I vilken riktning utvecklas den digitala ekonomin i Finland och i världen?
• Konsumtionskultur vs. tillräckligt räcker till: Konsumtionen fortsätter att växa, även om miljömedvetenheten ökar. Det kan hända att konsumtionen börjar minska eller fokuserar allt mer på tjänster. Det kan också hända att konsumtionsvanor blir en faktor som delar befolkningen.
• Försörjningslösningar: Den teknologiska utvecklingen och övergången till ett hållbart samhälle förändrar kraftigt verksamhetsområden och skapar samtidigt nya arbetsuppgifter. Osäkerheten i arbetslivet ökar och det är oklart hur arbete och försörjning uppstår och fördelas i framtiden. Diskussioner kring välståndsfördelning och försörjning borde stå i centrum för framtidsdiskussioner inom politik.