i innehållslistor eller på en innehållssida.
Diskussionen om ansvarsfull datadriven affärsverksamhet och sätten som samhället utnyttjar data är ännu snäv, men möjligheterna hos dataekonomin har man redan identifierat. Så här kunde man sammanfatta förra årets diskussion om ämnet som fördes på onlinemedier i Finland, vilken Sitra utredde tillsammans med medieanalysföretaget Meedius International.
Data och information som förädlats från dem är livsviktiga för Finlands ekonomi och konkurrenskraft. När man har bättre färdigheter i att utnyttja och förädla data, kan man även skapa välbefinnande, förbättra företagens konkurrenskraft och utveckla samhället. Bättre utnyttjande av data kan också vara till hjälp när samhället byggs upp för att bättre tåla kriser.
För att lyckas med detta behövs omfattande förståelse för funktionslogiken i ett datadrivet samhälle, oavsett om det gäller möjligheter eller hot. Av denna orsak ville Sitra reda ut den öppna och offentliga diskussionen som fördes om ämnet: Hur pratar vi som ett samhälle om förändringen förknippad med att utnyttja data? Hurdana samtalsämnen uppstår och hurdana förändringsmöjligheter upptäcker vi framför oss? Vem får sin röst hörd i diskussionen?
Medias webbartiklar och diskussioner på sociala medier som material
Med hjälp av materialanalysen utreddes hurdan offentlig diskussion om dataekonomi Dataekonomi Ett delområde inom ekonomin där insamling och utnyttjande av data är en central del av verksamheten. Öppna termsidan Dataekonomi förs i Finland och internationellt: vilka ämnen och perspektiv kring dataekonomi träder fram i Finland och den engelskspråkiga medieoffentligheten samt vem eller vilka aktörer diskuterar om dem.
Dessutom ville man kartlägga framtidsbilderna Framtidsbild Synen på olika eventuella framtider, som ofta grupperats till olika alternativ som klart avgränsas från varandra utifrån den valda referensramen/bedömningsgrunden. I arbetet kan man bland annat använda sig av scenarion. Öppna termsidan Framtidsbild kring dataekonomiämnen. Framtidsbildernas innehåll och ton kan berätta hurdana framtida möjligheter eller hot man ser i samhället hos dataekonomin.
Samtals- och ämnesanalysen om dataekonomiteman genomfördes för Sitra av medieanalysföretaget Meedius International.
Materialet granskades utifrån valda sökområden. Dessa var:
- digital infrastruktur
- datarörlighet
- dataskydd och integritet
- dataekonomi och affärsverksamhet
- databaserade innovationer
- datakompetens och kompetensbrist
- sysselsättning
- digitala jättar
- reglering
- den allmänna dataskyddsförordningen GDPR
- ansvar och dataetik
- transparens.
I forskningen fokuserade man främst på kvalitativ analys och på vilka teman som dök upp i materialet och på vilka sätt de behandlades. Forskningens syfte var inte att göra en kvantitativ jämförelse mellan materialet på finska och engelska vilket hade varit svårt med tanke på storleksskillnaden mellan språkområdena.
Snävt ämnesspektrum i Finland
I Finland visade sig den offentliga debatten om dataekonomi på onlinemedier och sociala medier vara snäv, både när ämnesspektrumet och aktörer som deltog i diskussionen granskades.
Under rapporteringstiden behandlade media bland annat beslutet att ändra namnet på Facebooks moderbolag till Meta och bolagets utvecklingsarbete mot ett metaversum, Klarnas och Vastaamos datasäkerhetsläckor samt Amazons och WhatsApps GDPR-förseelser. På tapeten var också diskussion kring försäljningen av Wolt till det amerikanska DoorDash, Pegasus-spionageskandalen, nätfiskeförsök av bankkoder och integritetsskyddet i samband med coronavaccin.
Under rapporteringsperioden betonades frågor kring dataskydd och datasäkerhet samt ämnen förknippade med cybersäkerhet i den finländska diskussionen. Så här var det redan i flera månader innan Rysslands anfallskrig mot Ukraina, som har lyft diskussionen kring cybersäkerhet.
Teman behandlades ofta utifrån enskilda datasäkerhetsförseelser under rapporteringsperioden. Enligt analytikern Stiina Kivimäki som ledde arbetet i Meedius International var det en överraskning att datasäkerhet och cybersäkerhet betonades i materialet.
”I den internationella mediediskussionen var ämnen kring dataekonomi mycket tätare bundna till andra globala företeelser. I materialet lyftas kritiska anföranden gällande digitala jättarnas maktposition som fått stora proportioner, att utnyttja hälsodata i att sköta pandemin samt diskussion om den växande digitala klyftan. ”Det verkar som om materialet i detta sammanhang vore från olika tidsperioder.”
Makten hos de stora digitala företagen ett omtalat ämne
En av de mest centrala frågorna var de digitala jättarnas verksamhet och deras påverkan på samhället. Att kontrollera digitala jättarnas verksamhet genom reglering styr däremot utvecklingen av digital ekonomi.
Rapporteringsperioden sammanföll till exempel med Facebook-avslöjandena som gjordes av visselblåsare Frances Haugen. Både i den finskspråkiga och internationella diskussionen bedömde man att de digitala jättarna utgör ett hot, både för medborgarnas integritetsskydd som demokratin.
Den finländska och internationella diskussionen skilde sig emellertid från varandra. I den internationella mediediskussionen fäste man mer uppmärksamhet vid de digitala jättarnas växande makt och att reglering är nödvändigt och brådskande. Kritiken som riktas mot digitala jättarna var ett genomgående tema inom många ämnen. Makten som hopat sig i bolagen ansågs i diskussionen vara ohållbart och ett allvarligt hot mot stabiliteten i samhällen. Kritiken riktades särskilt mot den bristande öppenheten hos bolagens verksamhet och algoritmerna som de använder.
Under rapporteringsperioden betonades frågor kring dataskydd och datasäkerhet samt ämnen förknippade med cybersäkerhet i den finländska diskussionen.
I ställningstaganden framförda av forskare och medborgarorganisationer betonades en oro över att teknologin utvecklas snabbare än regleringen och att situationen därför kräver att lagstiftarna vidtar omedelbara åtgärder. I stället för att fokusera på om digitala jättar ska regleras eller inte, riktades den internationella diskussionen snarare mot hur regleringen ska skydda medborgare.
I diskussionen som fördes i Finland gick det inte urskilja en syn på hur och varför man ska ändra på den problematiska maktpositionen hos teknologiföretag. Fastän hotbilder fördes fram i Finland, betonades brådska och oundviklighet i att hitta lösningar i det internationella materialet.
I det internationella materialet efterlystes mer transparens i de digitala jättarnas verksamhet.
Digitala jättarnas maktposition diskuterades i finskspråkig media särskilt i samband med EU:s men även USA:s regleringsverksamhet. Inom EU har flera lagstiftningsförslag framskridit, med vilka man strävar efter att reglera internettjänster, såsom sociala mediaplattformar och sökmotorer. Den nya lagstiftningen ska enligt bedömningar styra den digitala utvecklingen inom Europa på ett fördelaktigt sätt och i bästa fall även fungera som ett exempel för en global utveckling mot en rättvisare dataekonomi.
I det internationella materialet efterlystes mer transparens i de digitala jättarnas verksamhet. Bolagen har beskyllts för bland annat att hamstra insamlad data och i diskussionen lyftes gång på gång fram en tanke om dataminimalism, det vill säga att samla in och utnyttja personuppgifter på ett lämpligt sätt.
Diskussionen handlade emellertid inte om ansvar, dataetik eller rättvis dataekonomi med dessa sökord, varken i Finland eller internationellt. Dessa teman berördes emellertid när man diskuterade dataskydd, transparens samt digitala jättarnas handlingar.
Framtidsbilderna har mörka nyanser men även möjligheter
Om den finskspråkiga och internationella diskussionen förenades av att identifiera hotet mot en fungerande demokrati som orsakas av digitala jättar, blev framtidsbilderna i den engelskspråkiga diskussionen betydligt dystrare och fokuserade på hot. I vissa fall kunde nyanserna beskrivas som dystopiska.
Dystra toner förekom även i den finskspråkiga diskussionen, särskilt då man till exempel diskuterade effekterna av ansiktsigenkänningsteknologi eller metaversum. Framtidsbilderna var emellertid inte enbart dystra, utan man behandlade nya teknologier både utifrån hot och möjligheter.
I båda materialen steg en oro fram över att Europa skulle halka efter i den teknologiska utvecklingen som drivs av Kina och USA.
Det visade sig till exempel att metaversum medför nytta för finländska tillväxtföretag, men i diskussionen tog man också ställning till hur virtuella verkligheter kan påverka människors välbefinnande och polariseringen i samhällen.
Ett orosmoment som steg fram i båda materialen, var att Europa skulle halka efter i den teknologiska utvecklingen som drivs av Kina och USA. Kinas satsningar på framtida teknologier såsom 5G-nätverk och halvledare lyftes fram upprepade gånger.
Samtidigt lyfte man fram i finskspråkigt material hur man bör ställa villkor för utvecklingen av den digitala infrastrukturen. Till exempel Skyddspolisen varnade om att datainfrastrukturen intresserar utländska ekonomiska makter, särskilt Kina. De täta förbindelserna mellan kinesiska bolag och statsledningen lyftes fram.
Är en diskussion om ett samhälle som utnyttjar data och ekonomiska möjligheter på väg?
Den stora bilden av det datadrivna samhället och ekonomin gestaltades emellertid inte i den finskspråkiga diskussionen. Förbindelserna till andra utvecklingsgångar i den globala ekonomin och förändringar i samhällen blev inte uppmärksammade. Dessa förbindelser framfördes starkare i det engelskspråkiga materialet under rapporteringsperioden.
Begreppet dataekonomi Dataekonomi Ett delområde inom ekonomin där insamling och utnyttjande av data är en central del av verksamheten. Öppna termsidan Dataekonomi verkar enligt analysen inte användas i allmän utsträckning i Finland. Däremot kan man prata om att utnyttja data och att utveckla samt förnya företagens affärsverksamhet med hjälp av data och digitalisering. Det är nog möjligt att man i Finland först håller på att vakna upp till möjligheterna inom dataekonomin.
I materialet lyftes även fram att trygga upprätthållandet av välfärdssamhället genom utveckling förknippad med digitala teknologier och att utnyttja data samt den nationella konkurrenskraftens synvinkel. Ur denna synvinkel visade sig dataekonomin som en betydande möjlighet för Finland.
Konkurrensfördelar från data, mer kompetens behövs
Man har redan identifierat betydelsen av data och digitala teknologier för den nationella konkurrenskraften i Finland. Teknologins betydelse för den nationella konkurrenskraften och möjligheter som erbjuds finländska företag lyftes fram, till exempel i samband med ibruktagande av metaversum och artificiell intelligens.
Digitala teknologiers betydelse för att upprätthålla välfärdssamhället fördes fram i de några politikers framträdanden som hittades i materialet.
För att utnyttja data behövs emellertid mer kompetens i samhället och detta behov konstaterades särskilt vid granskningen av dataanalys och cybersäkerhet. Däremot betonade det internationella materialet en utveckling av tänkandet och arbetskulturen, medan i det finländska materialet särskilt betonades en utveckling av affärskompetens.
I båda materialen skissades en bild av EU som en internationell ledstjärna inom reglering av data. Regleringen ansågs stärka konkurrensfördelarna hos de europeiska företagen, men det fanns även röster med motsatt ståndpunkt. Den finländska diskussionen kring regleringen berörde främst EU:s nivå, men de nationella effekterna behandlades mycket begränsat.
Miljösynvinklar en minoritet
Även rapporteringsperioden sammanföll med stora satsningar såsom FN:s klimatmöte i Glasgow, var diskussionen kring miljösynvinklarna hos digitaliseringen och dataekonomin knapphändig. Inte ens den dubbla digitala och gröna omställningen, som drivs av Europeiska kommissionen, blev nämnd i någon större utsträckning. Med den gröna dubbla omställningen avses EU:s strävan att bygga klimatneutralt och industrins digitala ledarskap, enligt Den europeiska gröna given.
Att utnyttja data och digitala teknologier för att bygga ett mer hållbart samhälle fick endast enstaka omnämnanden.
Blicken vänd mot att gestalta nya möjligheter
Hurdana verktyg ger samtals- och ämnesanalysen för att utveckla dataekonomin i Finland?
”Som ett samhälle behöver vi mera gemensam förståelse för verksamhetslogiken bakom det databaserade samhället samt gestaltning av dess möjligheter, både inom den offentliga och privata sektorn. Vi behöver mer samhällelig diskussion eftersom denna dialog nu lyser med sin frånvaro, vilket utredningen gjord av Meedius visar”, säger Laura Halenius, direktör för Sitras Vägkarta för dataekonomi-projekt.
Enligt en promemoria publicerad av Sitra i början av året riskerar Finland att sacka efter i den internationella utvecklingen, där data och information som förädlats av data förnyar ekonomin och konkurrenskraften. I framtidens ekonomi har förmågan att utnyttja data även en avgörande inverkan på hur digitaliseringen och den gröna omställningen fortskrider. Samtidig måste man emellertid avtala om medborgarnas och företagens rättigheter i den digitala världen.
Vid horisonten kan man ana tjänster som ökar välbefinnandet, men endast ifall man lyckas skapa rättvisa spelregler för plattforms- och dataekonomin och ifall det uppnås en bredare insikt över hur data kan utnyttjas som råmaterial för nya tjänster.
”I Finland råder det brist på kompetens inom dataekonomi och inom det politiska beslutsfattandet har man bristande förståelse för dataekonomin”, bedömer Halenius. På basis av materialet har diskussionen om dataekonomi inte nödvändigtvis lyfts fram ordentligt på den politiska agendan.
Åt vilket håll det databaserade samhället utvecklas beror både på företagare, lagstiftare, forskare, konsumenter och medborgare.
”Vi på Sitra tror att vi behöver allt fler framtidsbilder som visar möjligheter samt konkreta exempel och framgångsberättelser. En diskussion som baserar sig på hot får oss inte att agera för en bättre framtid. Vi svarar på detta behov i vårt projekt Vägkarta för dataekonomi, där vi hjälper olika aktörer att se möjligheter i en framtida databaserad ekonomi”, berättar Halenius.
Inom projektet utarbetas för närvarande en utredning om EU:s datareglering och den föränderliga regleringens inverkan på företagssektorn, den offentliga sektorn och individer. Utredningen och dess rekommendationer publiceras i maj 2022.
Utredningarna som tagits fram i projektet skapar en lägesbild om utvecklingen av dataekonomi, som saknas i Finland, och skapar en grund för vägkarta arbetet som snart ska inledas inom projektet.
