Servicekanalen sätter data i rörelse, möjliggör tjänster och underlättar människors vardag

Vad handlade arbetet om?

För att kunna producera och använda mångsidiga elektroniska tjänster krävs elektronisk identifiering av medborgarna och en gemensam metod för utbyte av information mellan databaser. Den gemensamma servicekanalen svarar mot just detta behov. Servicekanalen är ett dataplan som definierar hur information förmedlas mellan olika informationssystem. Tack vare den kan man bland annat utnyttja befintliga databaser för att producera nya tjänster. Tekniskt implementeras servicekanalen på den X-Roadplattform som används i Estland och enligt samma principer.

Målet med Sitras projekt var att skapa en verksamhetsmiljö för smidigare elektroniska tjänster samt att främja användningen av gemensam information och öppnandet av offentlig data. Tack vare smidigare elektroniska tjänster uppstår ny affärsverksamhet, medborgarna äger sin egen data och kan ta ett större ansvar för sina egna ärenden. Dessutom ökar användningen av elektroniska tjänster i Finland och de nya sätten att förmedla information minskar kostnaderna och ökar produktiviteten.

Verksamhetsmiljön bygger på nationella lösningar och verksamhetssätt som kan utnyttjas av alla: servicekanalen, identifieringslösningar och nya tjänster som utnyttjar servicekanalen. Plattformen kan utnyttjas till exempel av tjänster för ekonomi i realtid, som inkomstregistret eller det elektroniska bostadsaktieregistret.

Hur framskred arbetet?

Genom sina projekt främjade Sitra ett omfattande samarbete mellan den privata sektorn och den offentliga förvaltningen. Under 2013–2015 lyfte man med hjälp av utredningar och evenemang fram vikten av en nationell lösning och samarbete.

Sitra utredde bland annat fördelarna med och funktionsdugligheten hos servicekanalen genom försök. Sitra finansierade två pilotprojekt kring servicekanalen i Esbo och Lahtis. I projekten testade man hur Estlands X-Road-lösning lämpar sig för organiseringen och produktionen av social- och hälsovårdstjänster.

Utvecklandet och främjandet av nya tjänster som utnyttjar nationella infrastrukturlösningar var bland de centrala målen för nyckelområdet. Exempelvis har tjänster såsom inkomstregistret och det elektroniska bostadsaktieregistret och den elektroniska bostadsaktiehandeln inte prioriterats på någon enskild organisations agenda, men ett stort antal aktörer gynnas av dessa register och genomförandet av dem understöds i stor utsträckning. Sitras utredningar och tillställningar för intressentgrupper främjade genomförandet av bägge tjänsterna. Man utnyttjade de nya samarbetsformerna även på styrnivå, bland annat genom att inrätta uppföljningsgruppen ICT2015.

Vilka var med?

Man samarbetade intensivt med bland annat finansministeriet, övriga ministerier, kommunala aktörer och företag. Införandet av servicekanalen främjades också genom att man utredde införandet tillsammans med nio kommuner: hur lösningen lämpar sig för kommunernas behov och hur man smidigt kan komma igång med införandet av servicekanalen i kommunerna. Framskridandet av införandet av servicekanalen inom social- och hälsovårdssektorn utreddes i samarbete med Kommunförbundet och SHM samt genom att man utredde servicekanalens dataskydd och kostnadsfördelar.

Finansministeriet (FM), kommunikationsministeriet (KM), Befolkningsregistercentralen och Sitra planerade en statsledd identifieringslösning 2013. Planeringen av lösningen fortsatte i samarbete med leverantörer av identifieringstjänster år 2014. Som ett resultat av arbetet godkändes FM:s och KM:s regeringsproposition i riksdagen i januari 2015.

Vad har man fått till stånd?

Det håller på att uppstå en verksamhetsmiljö som är gynnsam för att utveckla elektroniska och nya tjänster. För närvarande har organisationer inom den offentliga sektorn skyldighet eller rätt att använda servicekanalen. Organisationer inom den privata sektorn har rätt att använda servicekanalen för överföring av information. Skyldigheten att använda servicekanalen började den 15 juli 2016. Skyldigheten innebär att man bör vidta åtgärder för att ansluta sig till servicekanalen. Den nya servicearkitekturen är inte bara en nationell fråga: I mars 2017 ingick Finland och Estland ett avtal om att inrätta ett gemensamt institut för utveckling av X-Road-tekniken.

Likaså har organisationer inom den offentliga sektorn skyldighet eller rätt att använda Suomi.fi-identifiering i sina elektroniska tjänster, vilket förutsätter stark autentisering av användarna. Organisationer som är skyldiga att använda tjänsten ska införa den senast den 1 januari 2018. Det nationella inkomstregistret tas i bruk 2019. Projektet kring det elektroniska bostadsaktieregistret är ett av de spetsprojekt som startats av Finlands nuvarande regering. Medborgarna ser arbetets resultat i tjänsten Suomi.fi, som slutfördes inom utsatt tid. Tack vare den realistiska planen underskreds dessutom budgeten, vilket rapporterades om i Befolkningsregistercentralens pressmeddelande den 28 november 2017.

Inom ICT och informationsförvaltning har traditionellt förekommit mycket lite samarbete mellan olika organisationer, oberoende av om det handlat om ministerier, stater, kommuner eller andra organisationer. Trots den spridda helheten har ett omfattande samarbete inletts. I de nationella projekten förverkligas redan nya typer av gemensamma och samordnade arbetsmetoder i praktiken.

Vilken betydelse har arbetet i framtiden?

För att använda offentliga och kommersiella tjänster på internet krävs elektronisk identifiering av användarna samt hantering av deras behörigheter och roller. För medborgarna innebär elektronisk identifiering och elektroniska tjänster en möjlighet att kontrollera och uppdatera sina egna uppgifter.

Tack vare den gemensamma servicekanalen kan man utnyttja offentliga organisationers befintliga databaser vid tjänsteproduktion. Det räcker att spara många olika typer av registeruppgifter, till exempel patientuppgifter, fordonsregistret eller yrkesrättigheter på ett ställe, eftersom man genom servicekanalen får tillgång till uppgifterna där de i praktiken behövs.

Det största mervärde som servicekanalen medför består av de nya tjänster som utnyttjar den, till exempel ekonomitjänster i realtid. Målet med infrastrukturen för ekonomi i realtid är att automatisera informationsflödena inom företagen och mellan den offentliga förvaltningen så att mängden rutinartat arbete minskar, riskhanteringen förbättras och mängden aktuell information ökar.