Sitras utlåtande om att minska flygtrafikens växthusgasutsläpp

Utlåtandet har getts 14.1.2021

Centrala observationer

Sitra tackar för möjligheten att avge ett utlåtande om statsrådets principbeslut om att minska flygtrafikens växthusgasutsläpp.

De centrala observationerna i Sitras utlåtande har sammanställts nedan:

• De långsiktiga klimatmålen för flygtrafiken ska sättas så att de ligger i linje med målet att begränsa klimatuppvärmningen till 1,5 grader. I praktiken ska målet vara att flygtrafik inom Finland eller från Finland inte längre värmer upp klimatet år 2050.
• Målsättningarna och åtgärderna ska utöver koldioxid även beakta annan uppvärmande effekt på klimatet.
• Finland ska också på bred front främja införandet av styrmedel på EU-nivån, framför allt när det gäller slopandet av skattefriheten för flygbränsle samt utvidgningen av utsläppshandeln för flyg mellan Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och tredje länder, vilka stöder tillräcklig kolprissättning.

Sitras utlåtande

Det är viktigt att Finland har en stark linje för att minska både den finländska och den internationella flygtrafikens klimatuppvärmande effekt. Åtgärderna som föreslås i statsrådets principbeslut är goda och positiva. Nedan går vi igenom Sitras kompletterande observationer av förslaget.

Sitra anser inte att de föreslagna långsiktiga utsläppsmålen är tillräckliga. Som man konstaterar i principbeslutet utgör koldioxidutsläppen enligt de senaste beräkningarna endast cirka hälften av flygtrafikens klimatuppvärmande effekt. Även annan uppvärmande effekt borde beaktas vid målsättandet och åtgärderna. När man sätter mål ska man klart och tydligt definiera den andel som måste nås med hjälp av ändringar i det egna agerandet samt hur den kvarstående andelen kan kompenseras.

Sitra föreslår att Finland sätter som sitt mål att

1. flygtrafiken inom Finland och den internationella flygtrafiken från Finland inte längre värmer upp klimatet år 2050.
2. försäljningen av fossila flygbränslen ska upphöra i Finland senast 2050.
3. annan klimatuppvärmande effekt som inte kan undvikas ska kompenseras med bevisbara, permanenta och additionella negativa utsläpp. Utöver koldioxidutsläppen beaktar man även annan klimatuppvärmande effekt som orsakas av flygresor.

Finland borde bidra till att ett motsvarande globalt mål sätts av den Internationella civila luftfartsorganisationen (ICAO). Utöver ett långsiktigt mål ska Finland bidra till att tillräckliga globala etappmål sätts för 2030 och 2040.

Som man konstaterar i principbeslutet finns det en del osäkerheter gällande andra klimatuppvärmande effekter än koldioxiden. Finland borde främja närmare utredningar om andra klimatuppvärmande effekter och om metoder för att minska dessa. När sådana metoder har hittats borde Finland ta hänsyn till dem i sin egen nationella politik och främja sådan internationell politik som främjar införandet av dessa metoder. Vi kan anta att dessa metoder har att göra med till exempel flygplanens drivmedel, de använda bränslena samt flygrutterna och -tiderna. När det gäller bränslen och drivmedel bör man sträva efter att politiken i framtiden styrs av den totala klimatuppvärmande effekten, inte bara av växthusgasutsläppen under livscykeln.

Även inom en kortare tidsperiod borde Finland agera för skärpandet av ICAO:s hållbarhetskriterier för biobränslen. För tillfället är kravet för biobränslen att dessa ska minska klimatutsläppen under livscykeln med endast 10 procent, och det enda kravet för skydd av biologisk mångfald är förbjudet mot ändringar i direkt markanvändning .

Flygtrafikens nya lovande drivmedel el och väte är svagt representerade bland åtgärderna i det nya principbeslutet. Finland skulle kunna bidra till att EU:s forskningsfinansiering riktas till dessa nya drivmedel och utreda hur dessa kan utnyttjas.

Vid sidan av styrmedel som minskar globala utsläpp borde Finland på bred front främja införandet av EU-styrmedel. Dessa metoder är inte motstridiga och några av dessa är snabbare att ta i bruk än andra. Utöver skyldigheten att tillhandahålla biodrivmedel borde Finland särskilt kraftigt främja metoder som stöder tillräcklig kolprissättning, dvs. slopandet av skattefriheten för flygbränsle och utvidgandet av EU:s utsläppshandel till sin ursprungliga utsträckning för att även omfatta flygen mellan Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och tredje länder.

Nu konstaterar man i principbeslutet att inledandet av det internationella utsläppsavtalet för flygtrafikbranschen (CORSIA) minskar behovet att utvärdera utvidgningen av den geografiska räckvidden för utsläppshandeln. I CORSIA-avtalet krävs dock att man endast ska kompensera för de utsläpp som överskrider utsläppsnivån år 2019 och kompensationspriserna per enhet har hittills varit mycket låga jämfört med priserna på utsläppsrätter. Således är det sannolikt att CORSIA-avtalet har mycket lite inverkan på flygandets utsläppspriser och på verklig minskning av flygutsläpp.

Som man konstaterar i principbeslutet, bedömer man trots coronapandemin att antalet flygresor kommer att öka kraftigt såväl globalt som i Finland och Europa även under det pågående decenniet – trots att finländarna redan finns bland dem som reser mest i hela världen . För att kunna bromsa ökningen av klimateffekter speciellt på kort sikt är det motiverat att inte endast försöka bromsa enhetsutsläpp utan även ökningen av flygandet. Finland borde alltså ställa sig öppet till att momsfriheten för internationella flygresor avskaffas och att EU:s gemensamma flygskatt tas i bruk.

Principbeslutet föreslår en utredning om den nationella flygskattens kostnadseffektivitet som utsläppsminskningsmetod. Flygskatten kan dock primärt anses som ett ställningstagande för jämkning av flygresandet, och flygskattens eventuella kostnadsineffektivitet som ett sätt att minska utsläpp kan även anses som fiskal effektivitet. Dessutom skulle skatten av naturliga skäl närmast riktas mot personer med stora eller medelstora inkomster för att de reser oftare än personer med lägre inkomster . Med hjälp av skatteintäkterna kan man till exempel främja utvecklingen och införandet av lösningar för minskning av utsläpp.

För att möjliggöra minskningen av flygresor eller en bromsad ökning av flygresor ska man erbjuda alternativ för flyg. Finland borde utveckla regionernas tillgänglighet med hjälp av alternativa trafikförbindelser, framför allt spårförbindelser. Dessutom borde den offentliga sektorn agera som föregångare för hållbart resande. Till exempel statens resereglemente borde uppmuntra till att ersätta resor med distansmöten och till att välja utsläppssnåla färdmedel om det är möjligt och vettigt med tanke på helheten.