Sitras utlåtande om den europeiska klimatlagen

Sitras utlåtande till ekonomiutskottet om Europeiska kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordning (EU) 2018/1999 (U 11/2020 rd).

Centrala observationer

Sitra tackar för möjligheten att avge ett utlåtande om Europeiska kommissionens förslag till en europeisk klimatlag. De centrala observationerna i Sitras utlåtande har sammanställts nedan.

• Den europeiska klimatlagen är ett betydande initiativ av kommissionen. Förslaget stödjer den ekologiska återuppbyggnaden av Europeiska unionen och övergången till en mer hållbar ekonomi.
• Sitra stödjer många av beståndsdelarna i kommissionens förslag, till exempel den europeiska klimatlagens juridiskt bindande karaktär, att alla EU:s lagförslag utformas i linje med målet att uppnå klimatneutralitet och att klimatmålen uppdateras regelbundet med vetenskapliga rön som utgångspunkt.
• Sitra instämmer med statsrådets ställningstagande enligt vilket EU bör ha negativa nettoutsläpp efter 2050. EU bör sträva efter att uppnå klimatneutralitet redan före 2050.
• Förslagets största brist gäller målet för minskade växthusgasutsläpp för 2030. EU:s nuvarande mål är otillräckligt och det borde uppdateras utan dröjsmål.
• I den europeiska klimatlagen borde mål definieras för minskade växthusgasutsläpp år 2040 och därtill även mål för kolsänkor i unionen.
• Sitra stödjer målet att uppnå klimatneutralitet med unionens interna åtgärder och förhåller sig med reservation till användningen av internationell flexibilitet för att uppnå klimatneutralitet.

Sitras utlåtande

Europa och världen kämpar med en global hälsokris. Samtidigt blir klimatet varmare i en oroväckande takt[1]. Även om det omedelbara fokuset lagts vid det akuta läget har den ekologiska hållbarhetskrisen knappast försvunnit.

Pandemin är inte ett skäl för att försvaga klimatpolitiken. Därför är kommissionens förslag ett lyckat initiativ som kompletteras av de hållbara[2] anpassningsåtgärder som vidtagits i både Finland och Europa. Den gröna given (European Green Deal) bör utgöra en grund för EU:s stimulansåtgärder.

Den europeiska klimatlagen förstärker EU:s klimatarbete

Sitra anser det viktigt att målet att uppnå klimatneutralitet för EU senast 2050, som avtalades i Europeiska rådet i december 2019, upptas som ett juridiskt bindande mål i EU:s lagstiftning. Sitra stödjer statsrådets ställningstagande enligt vilket EU bör ha negativa nettoutsläpp efter 2050. Koldioxidneutralitet borde uppnås redan före år 2050, till exempel senast år 2040.

Kommissionens förslag till en europeisk klimatlag skulle förstärka EU:s klimatarbete på flera olika sätt. Till de betydande initiativen hör att kommissionen förbinder sig att utvärdera alla EU:s lagförslag mot målet för klimatneutralitet. Syftet med detta är att säkerställa att unionen bedriver en genomgående konsekvent politik.

Klimatneutraliteten ska tydligt definieras i förordningen och uppnås med EU:s interna åtgärder. Sitra förhåller sig med reservation till användningen av internationell flexibilitet. Flexibilitet borde endast utnyttjas om den bevisligen leder till att de totala globala utsläppen minskar (overall mitigation in global emissions, OMGE). I lagen borde det dessutom definieras mål för såväl minskade växthusgasutsläpp år 2040 som för kolsänkor i unionen.

Förslagets åtgärder för detta årtionde är bristfälliga

Sitra framhåller att riktlinjerna för utsläppsmålet för 2030 inte är tillräckligt ambitiösa. Förslaget upprepar kommissionens tidigare löfte att uppdatera målet för minskade växthusgasutsläpp från 40 procent i dag till 50–55 procent. Dock borde unionen minska utsläppen ännu mer och ännu snabbare för att bidra med sin andel av världens åtgärder mot klimatkrisen[3]. EU:s mål för minskade växthusgasutsläpp för 2030 är otillräckligt och det borde uppdateras utan dröjsmål.

I kommissionens förslag utlovas att EU:s ståndpunkt om uppdateringen av målet för 2030 offentliggörs före september. Det är ett positivt besked att statsrådet påskyndar kommissionens uppskattning av effekterna och plan för höjning av målet för 2030. Ju snabbare förslaget bearbetas, desto mer kan det bidra till att övertala andra större förorenare att vidta ytterligare åtgärder.

En annan betydande brist gäller klimatlagens möjligheter att endast utvärdera och justera utsläppsbanan efter 2030. Enligt lagen är det således inte möjligt att förstärka utsläppsmålet för 2030 under detta årtionde. Under klimatkonferensen i Paris enades staterna om att de uppdaterar utsläppsminskningsförbindelsena under år 2020. Det borde vara möjligt att justera utsläppsbanan redan på 2020-talet.

En uppdaterad utsläppsbana vore mer förenlig med Parisavtalet

Med lagen får kommissionen behörighet att slå fast utsläppsbanan mot klimatneutralitet. När kommissionen definierar utsläppsbanan ska kommissionen enligt förslaget ta hänsyn bland annat till teknologiska och ekonomiska omständigheter. Sitra understryker att de bästa och senaste tillgängliga vetenskapliga rönen ska ha en central roll, däribland de senaste rapporterna från FN:s klimatpanel IPCC.

Utsläppsbanan, EU:s framsteg och de åtgärder som vidtagits utvärderas alltid vart femte år. Vid behov påskyndas utsläppsminskningarna. Om brister observeras i medlemsstaternas åtgärder kan kommissionen rekommendera förbättringar. Sitra stödjer kommissionens förslag och konstaterar att systemet ligger väl i linje med den så kallade globala ambitionsmekanismen i Parisavtalet.

Genom att övergå till en kolneutral cirkulär ekonomi kan EU genomföra utsläppsminskningarna snabbare redan under det här årtiondet. Både Finland och Europeiska unionen ska utnyttja potentialen hos den cirkulära ekonomin fullt ut. Detta stödjer samtidigt uppnåendet av europeiska klimatlagens mål och EU:s ekonomi och konkurrenskraft.

[1] IPCC (2018): Global Warming of 1.5°C. Summary for Policymakers
[2] Sitra (2020): Hållbara återhämtningsåtgärder mot coronachocken
[3] Sitra (2016): Suomi ei yllä Pariisin ilmastotavoitteisiin nykyisillä päästösitoumuksilla; Climate Analytics (2016): What does the Paris Agreement mean for Finland and the European Union?