i innehållslistor eller på en innehållssida.
Vad handlade arbetet om?
År 2013 importerade Sitra det holländska lagstadgade Verwijsindexet, som i Finland omarbetades till verksamhetsmodellen Fatta mej! (på finska). Fatta mej! grundar sig på att myndigheter samt aktörer inom den privata och tredje sektorn som är närvarande i de ungas vardag genom webbtjänsten kan anmäla sig till samarbetet i ungdomsfrågor.
Med hjälp av webbverktyget kan de olika aktörerna ”flagga” om eventuella tecken på problem de observerat. I Esbo kan en ung person också själv anmäla sitt behov av hjälp via webbtjänsten. För samarbetet begärs den ungas eller barnets vårdnadshavares samtycke. Konfidentiella uppgifter behandlas endast med tillstånd av berörda parter. Modellen utesluter inte andra metoder för att hjälpa.
Dessutom skapade och öppnade man som stöd för ungdomar Suunta-tjänsten, som är en chatt där man kan få personlig rådgivning i frågor som berör utbildning och arbetsliv.
Hur framskred arbetet?
Verksamhetsmodellen Fatta mej! pilottestades i fyra olika städer. Det första pilotförsöket inleddes i S:t Michel 2013. I S:t Michel utgick man från modellen med flaggpar, varvid minst två yrkesutbildade personer måste anmäla sig till samarbetet i frågor som berör unga. I pilotförsöket medverkade lokala myndigheter, aktörer och det uppsökande ungdomsarbetet samt enheten för vägledning och tjänster för unga Olkkari, som koordinerade pilotförsöket och utbildade över 300 anställda inom den offentliga, privata och tredje sektorn. Verksamhetsmodellen etablerades i S:t Michel 2015.
Följande stad att pilottesta modellen var Esbo. Det har tagit lång tid att ta i bruk verksamhetsmodellen i den stora, polycentriska och mångkulturella staden Esbo. Esbo beslutade ändå att etablera verksamhetsmodellen samt att vidareutveckla den.
Efter Esbo testades modellen i Kervo och Riihimäki. I Kervo utgick man från modellen med en flaggning, det vill säga en uppsökande ungdomsarbetare tog kontakt med en ung person genast efter den första flaggningen. Dessutom underlättade man ibruktagandet av verksamhetsmodellen genom att se över flaggningskriterierna: i vilken situation och på vilka grunder flaggas en ung person.
I Riihimäki avslutades pilotförsöket den 30 juni 2017. Riihimäki har samarbetat aktivt med övriga kommuner som testat Tajua Mut! och varit med i det gemensamma utvecklandet av modellen. Riihimäkis styrgrupp för Tajua Mut! beslutade att fortsätta använda verksamhetsmodellen som en del av stadens egen verksamhet även efter att projektet avslutats.
Vad fick man till stånd?
Utifrån goda erfarenheter har pilotstäderna S:t Michel, Esbo, Kervo och Riihimäki etablerat verksamhetsmodellen Fatta mej! som en del av arbetet för barn och unga. Tusby startade Fatta mej! -verksamhetsmodellens försök hösten 2017, efter att Sitras projekt redan avslutats. I slutet av 2018 användes Fatta mej! i 13 kommuner.
Enligt bedömningen av verksamhetsmodellen har yrkesutbildade personer betraktat verksamhetsmodellen Fatta mej! som en snabb och effektiv metod för att stöda och utvidga det multiprofessionella samarbetet samt för att ingripa i ungdomars problem i tid. En av de största utmaningarna i den praktiska tillämpningen av verksamhetsmodellen ansågs vara att locka yrkesutbildade personer som arbetar med ungdomar att aktivt använda systemet.
Aktörerna inom projektet antog att det kan handla om olika typer av rädslor och tvivel kring det nya systemet: ny teknik kan göra människor förvirrade, den arbetsmängd som följer efter en flaggning kan verka avskräckande och kriterierna för flaggning upplevs vara otydliga. Det verkar också vara fråga om ett mer omfattande fenomen med anknytning till kommunernas ungdomstjänster, där det har skapats nya verksamhetsmodeller för olika förvaltningsområden och man inte har varit förberedd på att samordna dem. Detta framhävs i synnerhet i stora städers etablerade nätverk.
De ungdomar och vårdnadshavare som deltagit i undersökningen ser verksamhetsmodellen som ett välkommet tillägg till servicesystemet. Unga upplever att verksamhetsmodellen visar att vuxna bryr sig. Respekten för ungdomars självbestämmanderätt anses vara en särskild styrka i modellen: den unga är själv med och lyssnar på och diskuterar frågor som berör honom eller henne och den unga får påverka vem som bjuds in till samarbetet.
Man tog lärdom av de första pilotförsöken och finslipade modellen under vägens gång. Kamratlärande och andras erfarenheter av modellen har varit viktiga i introducerandet av modellen: de första pilotstäderna har aktivt utbildat yrkesutbildade personer i nya städer som testat Fatta mej!. Fatta mej!-städernas gemensamma webbplats (på finska) öppnades i mars 2017. Samtidigt publicerades också en uppdaterad handbok (på finska).
Suunta-tjänsten stöder ungdomar genom en personlig chatt på nätet. Ungefär 1 000 ungdomar tar varje år kontakt och får personlig vägledning.
Vem var med?
Projekten har utvecklats genom omfattande samarbete. I Fatta mej! -projekten medverkade utöver pilotstäderna även undervisnings- och kulturministeriet och KL-Kuntahankinnat Oy. Suunta-tjänsten startades som en del av YLEs kampanj Nuorille NYT! (på finska) tillsammans med Rädda Barnen rf.
Vilken betydelse har arbetet i framtiden?
Modellen Fatta mej! har i motiveringarna till den nya ungdomslagen nämnts som ett exempel på ett verktyg som stöder samarbete. Fatta mej! -städerna sprider verksamhetsmodelen tillsammans och utbildar yrkesutbildade personer. Våren 2017 publiceras en handbok som Fatta mej! -städerna producerat tillsammans. Undervisnings- och kulturministeriet stöder samarbetet.
Suunta-tjänsten är å sin sida ett exempel på en kanal för rådgivning för unga.
Tack vare helheten Lägesbild av unga har tjänsterna för barn och unga fått praktiska verktyg för samarbete och tidigt stöd samt en chatt-kanal för personlig rådgivning.
Sitra föreslår att det ska inrättas ett nationellt servicecenter för att vägleda och stöda barn, ungdomar och familjer. Hörnstenarna i förslaget består av ett förebyggande arbetssätt, ett smidigt samarbete och en enhetlig servicekedja.
