Viktigt för människor att själva få bestämma om användningen av data

Kantar TNS Oy utförde en enkät i november–december 2018 i Finland, Holland, Frankrike och Tyskland. Antalet svarande var sammanlagt över 8 000, dvs. cirka 2 000 personer från varje land. Nedan finns en sammanställning av resultaten samt hela forskningsmaterialet.
Hela forskningsmaterialet finns här på finska eller på engelska.

Rätt till information insamlad om sig själv

På helhetsnivå tror fler än varannan (58 procent) sig ha rätt att få veta för vilka syften personuppgifterna behandlas, rätt att få tillgång till de uppgifter serviceproducenten samlat in (58 procent) och rätt att radera sina insamlade uppgifter (54 procent).
Minst tror man på att medborgarna har rätt att föra över de uppgifter serviceproducenterna samlat in från ett system till ett annat (21 procent).

Dataekonomins spelregler är inte bekanta för alla

Cirka en tredjedel av de svarande antar att de har rätt att få ett meddelande av serviceproducenten då denne säljer/överlämnar de personliga uppgifter som samlats in om dem till en tredje part. Så är dock inte fallet, utan data överlämnas till tredje part utan anmälan.

GDPR syns inte ännu som medborgarnas praktiska aktioner

På helhetsnivå anger över en tredjedel (36 procent) av de svarande att ikraftträdandet av GDPR inte på något sätt har påverkat deras beteende.
På motsvarande sätt anger 29 procent att de godkänt de nya användarvillkoren som serviceproducenterna skickat ut utan att närmare läsa dem. Andelen som gjort så här är störst i Finland (36 procent) och minst i Holland (18 procent), där andelen svarande som inte kan bedöma saken är störst (18 procent).

Bara en av tio har bett om att få se sina uppgifter. Något fler än en tiondel (12 procent) anger att de nekat till att ge serviceproducenten tillstånd att automatiskt behandla sina uppgifter.

Bristen på tillit till serviceproducenterna hindrar människor från att använda digitala tjänster

Av de svarande är 42 procent av helt eller delvis samma åsikt om påståendet att bristen på tillit till serviceproducenterna hindrar mig från att använda digitala tjänster. Andelen är störst i Tyskland (48 procent) och minst i Holland (38 procent)

Dataläckagens inverkan på människornas beteende

På helhetsnivå anger 27 procent av de svarande att de har ändrat sina sekretessinställningar i en del program/tjänster till följd av dataläckagen. Å andra sidan anger 30 procent av de svarande att dessa nyheter inte har påverkat dem.

24 procent av alla svarande anger att de minskat på användningen av vissa tjänster. Andelen som minskat på användningen störst i Tyskland (27 procent) och minst i Holland och Frankrike (22 procent) Det finns flest personer som slutat använda någon tjänst i Tyskland (19 procent) och minst i Finland (11 procent)

Möjligheten att hantera försäljningen och överlåtandet av uppgifterna påverkar tilliten

Användarna har starkt delade meningar om hur mycket de utredda omständigheterna bidrar till att öka deras förtroende för serviceproducenten.

Mest uppskattas tilliten öka om användaren kan godkänna eller neka till att användarens uppgifter säljs till tredje part eller om användaren kan förstöra den information som serviceproducenten samlat in. Även i dessa faktorer är andelen svarande som uppskattar att tilliten ökar rätt lite eller inte alls en tredjedel (33 procent) av alla svarande.

Störst tillitsökande inverkan uppskattas de olika faktorerna vara i Finland och minst i Holland och Frankrike.

Majoriteten av de svarande (59 procent) anser att det bästa sättet att ge serviceproducenten tillstånd att samla in och hantera uppgifterna är att själv ge varje serviceproducent tillstånd separat. Detta alternativ är särskilt populärt bland finländarna (74 procent) och minst populärt i Holland (47 procent).

Observera att andelen svarande som inte kan ta ställning till frågan är nästan en femtedel eller över en femtedel av de svarande i Tyskland, Holland och Frankrike. Populariteten hos att själv ge varje serviceproducent tillstånd separat ökar ju äldre svarande det är frågan om.

Rejäla tjänster ska kunna gå att identifiera

Sammanlagt 66 procent av de svarande anser att ett märke på rejäl dataanvändning är viktigt (mycket eller rätt viktigt). I utvärderingarna finns inga större skillnader mellan länderna.

Andelen som inte anser märket vara viktigt (inte så värst eller inte alls viktigt) är något mer än en femtedel (21 procent av de svarande). Andelen är större i Frankrike (26 procent) än i de andra länderna.

Vilka villkor för överlåtandet av uppgifterna

Människorna är villiga att ge sina uppgifter om konsumtion och inköp, om de erbjuds tilläggstjänster/individualiserad service eller får betalt.

Särskilt finländarna är redo att överlåta uppgifter om sin hälsa och sina arvsanlag om uppgifterna samlas in för vetenskaplig forskning eller allmännyttiga syften.

Människor vill inte gärna överlåta personliga uppgifter eller förmögenhetsuppgifter.

Enkäten genomfördes som en del av Sitras projekt IHAN® som bygger upp grunderna för en rättvis dataekonomi och ska skapa statsgränsöverskridande spelregler och lösningar för ett rättvist utbyte och utnyttjande av data.