Dataekonomins sagoland – varför är det viktigt att försöka uppnå det just nu?

Vi genomförde nyligen en halvtidsutvärdering av vårt IHAN-projekt för rättvis dataekonomi, lämpligt just efter att The Economist publicerat en artikelserie som analyserar dataekonomin. Artikeln Are data more like oil or sunlight? (20.2.2020) slutade ungefär så här: ”Om människor och företag kan lita på datainfrastrukturen på sin kontinent, vill de dela mer och bättre data, vilket innebär bättre tjänster för alla. Att inleda en sådan här process som förstärker sig själv vore en avgörande motkraft mot gammaldags mönster och värdeskapande.”

I början av vårt projekt svarade jag ofta på frågor som: ”Varför genomför Jubileumsfonden för Finlands självständighet ett internationellt projekt och ligger det i finländarnas intresse?” Senare, när vi utökade den ursprungliga planen från ett kontosystem för datautbyte som motsvarar IBAN till konceptualiseringen av en rättvis dataekonomi, blev jag tillfrågad, ”Är det värt att ta onödiga risker?” När vi i början av mars lanserade ett företagsprogram för små och medelstora företag, fick jag frågan: ”Har Sitra beslutat sig för att bli en marknadsbråkmakare?”

“

Dataekonomin och dess spelregler först nu håller på att ta form.

En global dataekonomi innebär ett smart hem med Fortnite-spel eller en bastuugn som är uppkopplad till nätet: vår vardag är data. Varför kunde vi inte försöka förstå dataekonomin och göra vår vardag säkrare – också vad gäller data?

Mer och mer information, inklusive personlig information, behövs för att bekämpa hot som till exempel coronaviruset. Insamlingen och analysen av denna information kan kräva större myndighetsrättigheter och sätta integritetsskydd och bredare dataåtkomst på vågen. MyData MyData -principerna och tolkningen av europeiska värderingar som praxis är nu mer aktuellt än någonsin tidigare. Samtidigt öppnar lösningen av eländiga problem möjligheterna till samarbete mellan traditionell forskning och medborgarforskning. Förhoppningsvis kommer krisen att skapa en ny känsla av gemenskap.

Det finns efterfrågan på information och vardagliga verktyg

För att öka medvetenheten publicerade vi i början av året ett digiprofiltest och en utredning om digispår. De ständigt ökande digitala tjänsterna blir en del av vår vardag och vårt sätt att använda digitala tjänster, inklusive sociala medier, håller fortfarande på att formas. Vi måste kunna forma vår digitala vardag så att den liknar oss själva.

“

Förverkligandet av en rättvis dataekonomi kräver samarbete, praktiska verktyg, spelregler och reglering.

En färsk studie om hur upphörandet av användningen av sociala medier påverkar välbefinnandet visar vikten av förändring. Nördarna i Silicon Valley förbjuder sina barn att använda applikationer i vilka de själva har utvecklat beroendeframkallande algoritmer. Milleniegenerationen motsätter sig övervakningsekonomin och köper därför inga smartmobiler. Dessa är tecken på att dataekonomin och dess spelregler först nu håller på att ta form.

En rättvis dataekonomi är på gång

Plattformsjättarnas verksamhet, informationsläckorna, den bristande tilliten och ökande regleringen har stött målen för vårt projekt. Dataekonomin är fortfarande “under arbete” (work-in-progress). Man får och bör kritisera pågående arbete. För närvarande tvistar ekonomerna om hur värdet av data modelleras och mäts, och om det ska mätas, eller om data ska jämföras med olja eller sol. När data är värdefullt, hur hanteras det och vem ska dra nytta av det?

En artikel i tidningen Ulkopolitiikka diskuterade stordata och artificiell intelligens (4/2019). I artikeln jämfördes EU:s, som tror på integritet som ett grundläggande värde, den amerikanska marknadsekonomins och det auktoritära Kinas inställning till regleringen av artificiell intelligens.

Enligt Teemu Roos, som intervjuas i Ulkopolitiikka-tidningen, finns det inget behov av en separat lagstiftning, utan den nuvarande lagstiftningen bör uppdateras för att passa vår tid med stordata och artificiell intelligens. Tidningen citerade också etikprofessorn i informationsteknik vid Universitetet i Hamburg, Ingrid Schneider, som har utvecklat fyra teoretiska modeller för datahantering i framtiden. I framtiden kommer vi säkert att se en hybrid av dessa extrema datahanteringsmodeller, eftersom varje modell har sina egna för- och nackdelar.

Om data är en privat handelsvara kan resultatet bli ett samhälle där de fattiga betalar med data och rika med pengar. Om data är en offentlig handelsvara som kontrolleras av en stat eller stad, finns det risk för ett storebrorssamhälle. Å andra sidan, om data är en gemensam handelsvara som samhället styr för att dra ömsesidig nytta av, blir utmaningen att bestämma hur samhället definieras och vem som utarbetar dess regler. Om data däremot förvaltas av en representativ, tillförlitlig och oberoende stiftelse, är det viktigt att bestämma om det finns en eller flera stiftelser, och vem som övervakar stiftelsen.

En rättvis dataekonomi bygger på samarbete mellan många olika slags aktörer

Efter halvtidsutvärderingen av vårt projekt kan vi vara nöjda med vad vi har uppnått under två år. Framgången kristalliseras av följande faktorer: intuition och analytiskt tänkande, samarbete, timing.

Hösten 2019 satt Jeanne d’Arc och Robin Hood bredvid varandra i NGI Forums panel: Bredvid mig satt Francesca Bria, som jämförde sin roll som direktör för teknik och digital innovation i staden Barcelona med Robin Hood. Barcelona, New York och Amsterdam har varit pionjärer inom användningen av data som en offentlig handelsvara och har betonat rättvisan i dataanvändningen i sina egna projekt. Medan jag själv, utan att alls vara ett helgon, upplever att jag ibland rider efter illusionen om en rättvis dataekonomi som berättelsernas Jean d’Arc eller att jag slåss mot väderkvarnar som Don Quijote. Intuition, kreativitet och mod är nödvändiga inför det omöjliga. Med likasinnade blir du och stampar på stället.

“

Man kan inte förädla data utan samarbete.

Vårt team och internationella samarbetsnätverk består av en grupp väldigt olika människor som representerar olika länder och många olika kompetenser. Utan uppfinningsrika och entusiastiska tekniska utvecklare, skulle våra kravspecifikationer bara vara ett snabbt bleknande papper.

The Economist intervjuade vår partner Lisbon Council, med vilken vi skapade den första versionen av handlingsplanen för en rättvis dataekonomi (materialet är på engelska). Utan en aktiv tankesmedja i EU skulle vår handlingsplan bara ha sträckt sig från Östersjögatan till Västra Hamnen. Man kan inte förädla data utan samarbete. Det kräver flera möjligheter till möten och ett kontinuerligt underhåll av nätverk.

Vi uppdaterar handlingsplanens åtgärdsförslag till att motsvara EU:s nyligen offentliggjorda datastrategi (materialet är på engelska) och i samarbete med de olika ministerierna vill vi att Finland tar på sig en större roll i EU.

IHAN-företagsprogrammet uppmanar små och medelstora företag att utveckla tjänster som är förenliga med en rättvis dataekonomi

I mars öppnade vi ansökan till IHAN-företagsprogrammet, vilken riktar sig till små och medelstora företag. Enligt vår företagsenkät är finländska företag tveksamma om sina möjligheter inom dataekonomin som domineras av plattformsjättar.

Det är nödvändigt att utveckla affärskunnandet om vi vill dra nytta av data och få ett mervärde från data. Syftet med programmet är att testa IHAN-projektets handlingslinjer, verktyg och material tillsammans med små och medelstora företag. Under programmet hjälper vi finländska företag att skapa konkreta tjänster som ligger i linje med den rättvisa dataekonomin. Konkurrensfördelen är utbyte av data, som bygger på förtroende och individuellt samtycke.

Företagsprogrammets utbildningsmaterial kommer att vara tillgängligt för alla, för vidareutveckling och användning. Vårt mål är att i och med utvecklingen av konceptet, kommer så många människor som möjligt att kunna tillgodogöra sig lärorna eller undervisa andra. Dessutom för vi diskussion med ministeriet och andra finansiärer om hur programmet ska fortsätta om företagen får bevisliga fördelar från det.

Tillsammans mot ett nätverk av digitala tjänster baserat på europeiska värderingar

EU:s Shaping Europe’s Digital Future skrivelse beskriver framtidens digitala Europa, där 1) tekniken finns till för människorna, 2) ekonomin är rättvis och konkurrenskraftig, samt 3) samhället är öppet, demokratiskt och hållbart. Dessutom konstaterar man att det behövs tydligare regler för digitaliseringen gällande öppenhet (transparency), rätt beteende (behaviour) och ansvarsskyldighet (accountability) för att säkerställa medborgarnas förtroende.

För att uppnå dessa mål behöver vi samarbete mellan likasinnade och i synnerhet möten mellan oliktänkande. Vi måste dra nytta av läror från andra traditionella branscher och våga tänka och drömma lite mera djärvt.

Ansvarsfull investering och företagsansvarsrapportering, som omfattar miljö, samhälle och god styrning, ökar. Hur får man med hållbar och transparent dataanvändning i dessa färdiga verksamhetsmodeller och hur drar man nytta av data i hanteringen av materialflöden och utvecklingen av hållbara lösningar, och vad är digitaliseringens nettoeffekter?

I dåliga tider behöver vi en ny typ av gemenskap. Under de senaste veckorna har vi sett fler och fler tecken på ett nytt förhållningssätt till datans betydelse, inte endast som något som för med sig affärsnytta, utan även som nyckeln till lösningen av problem relaterade till miljö- eller samhällsförändringar. Ett bra exempel på detta är GovLab-organisationens datanätverksinitiativ, som söker nya samarbetsmodeller för databaserat samarbete inom den offentliga och privata sektorn. (Källa: The Data Stewards Network)

Både intuitionen och det analytiska resonemanget talar för att den rätta tiden att söka lösningar är just nu. För detta behöver vi nya partner. Genom att samarbeta och mångsidigt utnyttja olika åsikter och erfarenheter kan vi skapa, inte ett dataekonomins sagoland där sagofigurerna är ute på äventyr, utan ett digitalt nätverk av tjänster som baserar sig på våra egna värderingar och respekterar integriteten.