Hälsa och affärsverksamhet från välfärdsdata

På evenemanget aktualiserades tre genomgående teman: My Data, prevention och effektivitet samt ett metodologiskt betraktelsesätt som är gemensamt för dem alla: geografisk information. Sammanknytande ämnen inom dessa tre teman var värde, prissättning, etiska och juridiska frågor samt dataläskunnighet och samhällelig kompetens. Tanken om att kombinera köpdata och hälsodata kan betraktas som ett nytt initiativ. Om detta bli möjligt, öppnas ett helt nytt verksamhetsfält för akademisk forskning och produktutveckling.

Verkstaden lockade glädjande många deltagare från forskning, infrastruktur och företag, och variationen gav diskussionens innehåll fler nyanser. Verkstaden ägde rum den 22 augusti 2017. Arrangörerna var Sitra och Digital Futures vid Åbo universitet.

De starka sidorna framträder allt klarare

Hälso- och sjukvården i Finland och den medicinska forskningen i anslutning till den bygger på ett antal särskilt starka fördelar som vi har: ett heltäckande offentligt hälso- och sjukvårdssystem, elektroniska hälsodata, en forskningsvänlig befolkning och en fungerande lagstiftning. Därför är hälso- och sjukvården i Finland unik i en internationell jämförelse – man kan rentav prata om en nationalskatt. För att det ska vara möjligt att samla in heltäckande kronologiska hälsodata behövs ett högklassigt offentligt hälso- och sjukvårdssystem. Sådana finns i praktiken endast i Norden, Estland och några andra västländer. Hälsouppgifterna ska vara lagrade i elektronisk form och det ska vara möjligt att koppla dem till patienterna över en tillräckligt lång tidsperiod (över 10 år). Dessutom ska lagstiftningen tillåta att uppgifterna används.

Megatrenderna, dvs. de övergripande strömningarna inom utvecklingen av social- och hälsovårdstjänsterna betonar kundorientering, ökad kostnadseffektivitet, utvärdering av effektiviteten och samarbete mellan den offentliga, privata och tredje sektorn. Målet med de social- och hälsovårdsområden som ska införas är att ge ännu mer individuellt anpassad och effektiv vård, med ännu bättre resultat och större kostnadseffektivitet än i dag. Detta kan uppnås då sjukdomsriskerna identifieras och diagnoserna ställs i ett tillräckligt tidigt skede, och när detta i sin tur kombineras med de nya läkemedel som är under utveckling, med andra behandlingsformer och med stöd för närståendevården – med hjälp av data. Forskning är grunden till allt nytt!

Sätta värdekedjorna i skick

Det är av största vikt att värdet på data definieras och värdekedjan byggs upp på ett sådant sätt att de som producerar data också får tillräcklig ekonomisk nytta av verksamheten. All data har emellertid inte lika värde, vilket gör saken mer komplicerad. Det här aktualiserar också frågor om datans kvalitet, eftersom datans kvalitet och konkurrensrättsliga frågor har avgörande betydelse särskilt med tanke på My Data. Å andra sidan ska data analyseras så nära dess ursprung som möjligt. I annat fall är det lätt att dra felaktiga slutsatser och gå i fel riktning.

Användningen av data förknippas också med ett stort antal juridiska och etiska frågor av vilka en del fortfarande är olösta. Ett betydande framsteg är tjänsten Isaacus, som leds av Sitra. Isaacus erbjuder alla tjänster som behövs för att utnyttja välfärdsdata på ett och samma ställe. Ett annat viktigt framsteg är att lagstiftning som tillåter sekundär användning av hälsodata gått vidare som en budgetlag till riksdagen. Även sjukvårdsdistrikten är beredda att öppna sina datalager och till exempel HNS kallar företag till sin databas av hälsodata. Motsvarande projekt är på gång bl.a. i Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt.

Vi lever således i en tid av förändringar, och data spelar en central roll också med tanke på affärsverksamhet. Å andra sidan är vår offentliga sektor en enorm dataproducent, men den använder fortfarande inte de insamlade uppgifterna på rätt sätt och i tillräcklig stor omfattning, trots många nya initiativ. Finland är således ännu inget dataorienterat eller datastyrt samhälle. Tillförlitliga och heltäckande data, till exempel nationella register, stödjer beslutsfattandet och effektiviserar både den offentliga sektorns och företagens affärsverksamhet. De fungerar också som drivkraft för nya innovationer – åtminstone finns det förutsättningar för detta!

Plattformekonomin fundamentet för framtidens dataekonomi

Under årens lopp har Finland gjort stora satsningar på nationella register, men utnyttjandet av dem är fortfarande i sin linda och det gynnsamma konkurrensläget har ännu inte utnyttjats tillräckligt. Data är sällan tillräckligt värdefullt som sådant och först när uppgifter kombineras och vidareförädlas på ett nyskapande sätt uppkommer det mervärde som eftertraktas, dvs. bättre hälsa och ny affärsverksamhet.

Dataekonomin vilar starkt på plattformekonomin som är dess fundament, men de två är inte identiska med varandra. De båda ideologierna stärker varandra, om de byggs upp på rätt sätt. Vi måste förstå att tekniken, i detta fall plattformen, handlar om tekniska åtgärder och om att data förs samman i ett format som är lätt att använda. När detta kombineras med tjänster och samarbetsnätverk (partnerskap) kan vi börja prata om plattformekonomins tidevarv också inom välfärd och hälsa. Hälso- och sjukvård är ett område som av tradition producerar ett betydelsefullt värde för individen. Därför har vi nycklarna till framgång inom räckhåll bara vi lyckas bygga upp värdekedjan och tjänsterna på rätt sätt.

Hälsa är ett viktigt värde för individen, men också för samhället. När sjukdomar förebyggs på förhand och vården inleds i ett tillräckligt tidigt skede, ökar välbefinnandet samtidigt som kostnaderna för hälso- och sjukvården sjunker på lång sikt. Medborgarnas hälsa och deras arbets- och funktionsförmåga har stor inverkan på den offentliga ekonomin och produktiviteten. För att vi ska kunna nå målet måste vi skapa innovativ och tillräckligt skalbar affärsverksamhet. Det förutsätter i sin tur en sådan stark gemensam vision och sådant intensivt samarbete mellan olika aktörer som Sitras Isaacus-projekt föresatt sig att skapa – med framgång. Även näringslivet spelar en central roll när det gäller att omsätta forskningsresultat i praktiken och bygga upp nya affärsmodeller för hälso- och sjukvården mellan offentliga och privata aktörer. Dessa modeller kommer i sin tur ofrånkomligt att leda till betydande samhällsreformer samtidigt som de stärker Finlands konkurrensförmåga. Slutresultatet är friskare medborgare än någonsin!

#isaacus