Det minskande antalet unga tvingar Finland att välja metoderna för anordnandet av utbildningen och utbildningens innehåll med större omsorg

Under de kommande åren och decennierna kommer livskraften i Finlands regioner att möta en utmaning av aldrig tidigare skådat slag: Hur blir det möjligt att ordna utbildningen för de krympande årskullarna och garantera att det finns tillräckligt med experter som säkerställer konkurrenskraften och välfärden samtidigt som försörjningskvoten försämras?

Den dramatiska minskningen av barnafödandet på 2010-talet syns i regionerna genom att antalet unga minskar samtidigt som den äldre befolkningens andel blir allt större och flyttrörelsen samlar invånarna till allt färre städer. I allt fler kommuner är invandring den enda faktorn som ökar invånartalet.

Vilket kompetenssystem lämpar dig för den förändrade situationen?

Sitras projekt Kompetensens tid har gjort undersökningen Mille väestölle? (på finska) (För vilken befolkning?), som handlar om livslångt lärande. Undersökningen är den första utredningen som studerar utbildningssystemets riktning med hänsyn till både befolkningsutvecklingen och flyttrörelsen.

Utredningen och dess täckande bakgrundsrapport (på finska) svarar på frågan vad förändringen betyder för antalet studerande i respektive region. Rapporten har uppgjorts av konsultbyrån för regionutveckling MDI. Prognosen över antalet nya studerande fram till år 2040 täcker alla tre utbildningsstadier ända till kommunnivå.

Utredningen visar att det låga födelsetalet på 2010-talet syns på 2030-talet genom att behovet av utbildning i andra stadiet minskar. Samma fenomen framträder lite senare inom utbildningen på högskolenivå.

Du kan studera antalet nya studerande och prognoserna för åren 2010–2040 på kommun- ekonomisk region- och landskapsnivå. Den begränsade webbtjänsten (på finska).

Materialet kan granskas regionvis i webbtjänsten

Om du vill studera materialet mer ingående, gå till omfattande webbtjänsten (på finska).

Om utbildningsvalen och de grundläggande dragen hos flyttrörelsen till städerna förblir oförändrade kommer skillnaderna mellan regioner i fråga om utbildningsbehoven utvecklas allt snabbare i Finland. Förändringen accentueras i alla utbildningsstadier särskilt mellan stadsregionerna och det övriga landet, och på landskapsnivå mellan de stora landskapen och de övriga landskapen.

”Utvecklingsgången aktualiserar särskilt frågor om hur utbildningens tillgänglighet kan säkerställas i utbildningssystemet och hur utbudet kan utvecklas så att det motsvarar de differentierade regionernas behov, även med hänsyn till det kunnande inom distansundervisning som coronavåren har gett”, säger äldre rådgivare Tapio Huttula i Sitras Kompetensens tid-team.

Det finns inte nog med studerande i andra stadiet till de små regionerna i landskapen

Behovet av utbildning i andra stadiet minskar betydligt redan på 2020-talet i de små regionerna i landskapen, medan den ökar i landskapens centrumstäder. Alternativt minskar behovet av utbildning i dessa städer relativt sätt mindre än i det övriga landskapet. Redan nu förekommer det situationer i vilka de existerande utbildningsplatserna inte blir tillsatta. Därför är det inte möjligt att lösa obalansen mellan efterfrågan och behovet av utbildning med att hålla antalet utbildningsplatser på den nuvarande nivån, när utbildningsbehovet minskar.

Behovet av högskoleutbildning kommer att öka redan under detta årtionde i Nyland, Birkaland och Norra Österbotten, medan den minskar till exempel i Mellersta Finland och Egentliga Finland.

I de mindre högskolelandskapen minskar utbildningsbehovet mer, men variationen mellan landskapen är stor. Under den första hälften av 2030-talet kommer de åldersgrupper av unga som söker sig till högskolorna att minska starkt, och minskningen fortsätter under hela årtiondet.

Hur är det möjligt att upprätthålla konkurrenskraften genom att organisera utbildningen?

Enligt de megatrender under 2020-talet som Sitra offentliggjorde i början av 2020 är den mest centrala faktorn som påverkar vår framtid vårt svar på den ekologiska hållbarhetskrisen – klimatförändringen, minskningen av den biologiska mångfalden, överkonsumtionen av resurser och avfallsproblemet.

De kommande tio åren är avgörande med tanke på hur väl vi lyckas återbygga vårt samhälle till ett hållbart samhälle som kan återhämta sig samt å andra sidan anpassa oss till de förändringar som klimatförändringen och minskningen av den biologiska mångfalden medför. Samtidigt kommer bland annat tekniken att integreras med allting, vilket påverkar verksamhetssätten – till exempel kunnandet inom äldreomsorgen och seniorernas förmåga att delta i samhället.

Tillsammans utmanar de utvecklingsgångar som nämns ovan vårt sätt att tänka på lärande, kunnande, på den konkurrenskraft som de ger upphov till och vidare på välfärd. Detta nytänkande kommer att synas inom finanspolitiken, men också inom utbildningspolitiken.

”När vi förstår vilka effekter befolkningsutvecklingen har på utbildningsbehovet, måste vi också ställa frågan vilken utbildning som kommer att ges på utbildningsplatserna, som blir allt färre? Utbildar vi experter till den gamla världen eller lyckas Finland fostra föregångare som lär sig att lära sig hela livet ut, och som genom detta kan svara på framtidens utmaningar och skapa välfärd och konkurrenskraft till hela samhället”, fortsätter Tapio Huttula.

Tre diskussionstillfällen i augusti-september

I augusti-september ordnar Sitra tre fördjupande diskussioner om framtiden i fråga om utbildningsbehoven. I slutet av augusti ordnas en diskussion om den grundläggande utbildningen och i september diskussioner om utbildningen i andra stadiet och om högskoleutbildningen. Målet är att tillsammans förstå vilka slutsatser som borde dras av utredningen och att hitta en gemensam riktning för ett antal lösningar.