Enkät: Finländarna upplever partierna som ålderdomliga

Enligt en färsk enkät anser finländarna att partierna borde förnya sina verksamhetssätt och stärka dialogen med medborgarna. Mer än hälften av finländarna anser att partierna har fjärmat sig från medborgarna och deras behov och att partiernas verksamhetssätt är ålderdomliga. Detta framgår av en omfattande enkät som Sitra låtit utföra. I enkäten ansåg 67 procent av de tillfrågade att partierna borde förbättra kontakten med anhängarna och stärka dialogen med medborgarna.

Mindre än hälften (42 procent) av de tillfrågade ansåg att partierna skapar förutsättningar för att medborgarnas åsikter beaktas i beslutsfattandet. Enkäten genomfördes av TNS Kantar och besvarades av 3 832 finländare i april-maj 2020. De tillfrågade var mellan 15 och 85 år. Antti Kivelä, direktör för Sitras tema förnyelseförmåga, säger att resultaten visar att samhället och vår vardag under de senaste decennierna har förändrats snabbare än vårt beslutssystem som upplevs som föråldrat.

”Digitaliseringen har revolutionerat våra dagliga sätt att hålla kontakt med varandra, bilda grupper och även ta ställning till frågor som vi upplever vara viktiga. Eftersom strukturerna och verksamhetssätten i vårt partisystem har skapats för hundra år sedan är det inte konstigt om detta upplevs som en besvärlig kanal för påverkan i jämförelse med den snabba vardagsupplevelsen”, säger Kivelä.

Partifältet genomgår förändringar på olika håll i världen – 30 procent av finländarna litar mycket eller ganska mycket på partierna

Enligt Kivelä kan traditionella partier tvingas välja mellan att förnyas eller att falla i glömska. Under de senaste åren har partifältet genomgått förändringar till exempel i USA, Storbritannien, Tyskland, Frankrike och Italien. Sammanlagt 30 procent av de finländare som besvarade medborgarenkäten meddelade att de litar antingen mycket eller ganska mycket på de nuvarande partierna.

”Om de traditionella kanalerna för påverkan, till exempel partierna, upplevs som ineffektiva kanaliseras känslorna av utanförskap och orättvisa på andra sätt. Gula västarna i Frankrike och Brexit är exempel på detta.  För närvarande är det exceptionellt svårt att bedöma hur demokratins användargränssnitt ser ut om till exempel 30 år”, säger Kivelä.

Sex procent av alla som besvarade medborgarenkäten berättade att de aktivt deltar i någon partiförenings verksamhet och tio procent kunde tänka sig att gå med i sådan verksamhet. Till de största hindren för att delta i partiverksamhet hörde enligt enkäten att de tillfrågade hellre sysslar med någonting annat, att partierna alltför ensidigt är organisationer för vissa människor och att partierna inte erbjuder något intressant att göra.

Finländarna vill påverka sin egen boende- och närmiljö

De som besvarade enkäten tillfrågades vad som skulle öka deras vilja att delta i partiverksamhet. De viktigaste faktorerna som de tillfrågade nämnde var möjligheten att påverka den egna boende- och närmiljön, möjligheten att påverka samhällsutvecklingen i större utsträckning och möjligheten att lära sig nytt i intressanta frågor. Intresset att delta skulle också öka om partierna tydligare berättade vilka frågor de arbetar för eller om partiverksamheten skulle ge nya vänner.

Exempel på sådant som finländarna helst skulle vilja främja genom att vara med i en medborgarorganisations eller -rörelses verksamhet är grannhjälp och att hjälpa medmänniskor, att bekämpa och klara av kriser som till exempel corona, att försvara förverkligandet av de mänskliga rättigheterna samt att förnya samhället och stödja modiga initiativ och experiment.

Mer information:
Antti Kivelä, direktör, temat förnyelseförmåga, Sitra, antti.kivela@sitra.fi, tfn 040 482 7435
Jukka Vahti, ledande expert (kommunikation), Sitra, jukka.vahti@sitra.fi, tfn 040 566 5152

Enkäten har beställts av Sitras projekt Folkstyrets grundrenovering. Första delen av den omfattande enkäten offentliggjordes i början av juli och den innehöll information om finländarnas syn på de samhälleliga konsekvenserna av coronaepidemin. I mitten av juli offentliggjordes andra delen av enkäten som innehöll information om finländarnas syn på sig själva som deltagare och påverkare i samhället. Detta är den tredje och sista delen av enkäten.

Målet med projektet Folkstyrets grundrenovering är att stärka Finlands ställning som demokratins modelland med förnyelseförmåga. Detta kräver en systemisk förändring av beslutsfattandet, förvaltningen och delaktigheten.