EU-kommissionens förbud mot engångsplast är nödvändigt

”Kommissionens förslag är modigt och välkommet, för med frivilliga åtgärder kan vi inte stoppa plastkrisen i haven tillräckligt snabbt. Konsumenterna är huvudansvariga för nedskräpningen, men människors beteende förändras för långsamt i förhållande till hur allvarlig krisen är. Därför behövs det ett totalförbud mot vissa plastprodukter, bedömer Mari Pantsar, chef för Sitras tema Kolneutral cirkulär ekonomi.

Kommissionen föreslår under vice ordförandena Frans Timmermans och Jyrki Katainens ledning regler för hela EU som begränsar tio produkter av engångsplast. Dessa produkter utgör tillsammans cirka 70 procent av de material som orsakar nedskräpning av haven. De föreslagna reglerna är en del av EU:s plaststrategi och ingår i paketet för en cirkulär ekonomi.

Det föreslås att de produkter i engångsplast som det finns alternativ till ska förbjudas helt på marknaden. Det handlar bland annat om plastprodukter för engångsbruk som bomullspinnar, tallrikar och bestick, sugrör, drinkpinnar och ballongpinnar.

När det gäller plastprodukter som det inte finns något alternativ till föreslår kommissionen att medlemsländerna ska sätta upp egna mål för minskningen och skapa incitament för att uppnå målen. Det handlar bland annat om förvaringskärl och muggar för engångsbruk som är tillverkade av plast. Dessutom ska medlemsländerna sätta upp ett återvinningsmål på 90 procent för plastflaskor för engångsbruk fram till 2025, exempelvis genom ett pantsystem. I Finland har det funnits ett pantsystem för plastflaskor ända sedan 1980-talet.

Förbuden ökar EU:s konkurrenskraft

Sitra delar kommissionens åsikt att förbuden snabbare får företagen och konsumenterna att gå mot mer hållbara alternativ.

”Europa kan återigen visa på ledarskap för att förhindra miljöförstöring och samtidigt utveckla nya och mer hållbara produkter som det kommer att vara global efterfrågan på,” konstaterar Pantsar.

Enligt kommissionen kan man genom att ersätta vanliga plastprodukter för engångsbruk med nya, biobaserade lösningar skapa 30 000 arbetstillfällen i Europa och minska koldioxidutsläppen med 3,4 miljoner ton fram till 2030. Samtidigt minskar man även miljöförstöringen, vars kostnader beräknas uppgå till 223 miljarder euro fram till 2030.

Sitra tror att Finland kan vara den stora vinnaren i genomförandet av EU:s plaststrategi. Efterfrågan på biobaserade produkter som ersätter plast kommer att öka explosionsartat när den globala plastkrisen fördjupas. Man förutspår att den globala marknaden för biobaserad plast kommer att öka till över 35 miljarder dollar, det vill säga cirka 30 miljarder euro fram till 2022.

Finland är ledande inom utveckling av biobaserad plast

Sitra påminner om att det i Finland redan pågår flera betydande utvecklingsprojekt inom biobaserad plast. KotkaMills Oy tillverkar plastfria kaffekoppar och lådkartonger. Sulapac, som är internationellt prisbelönt och som nyligen har inlett ett samarbete med Stora Enso, tillverkar ekologiska förpackningar tillverkade av träflis och biologiskt nedbrytbara naturliga bindeämnen. Båda lösningarna har valts ut till Sitras lista De mest intressanta företagen inom cirkulär ekonomi.

Inom forskningssektorn för ersättningsmaterial till plast är VTT en av de internationella pionjärerna i branschen, och de belönades för sitt utvecklingsprojekt inom bioplast på världsekonomiforum i Davos i januari. Ytterligare satsningar på forskning och utbildning behövs dock, och man kan nu få ytterligare finansiering från EU till detta.

”Staten bör satsa mer på forsknings- och utbildningsinsatser för att utveckla nya biobaserade produkter och bidra till att nya produkter snabbare kommer ut på marknaden bland annat med hjälp av offentlig upphandling. Dessutom behöver Finland en verkligt ambitiös vägkarta för plast, och en sådan håller på att tas fram. Vi är absolut inte det enda landet som vill bli vinnare på marknaden för biobaserade material” sammanfattar Pantsar.