Finland hänger efter sina konkurrentländer i delning av data – det behövs samarbete och raska reformer för att ge fart åt dataekonomin

Finland sackar efter i den internationella utvecklingen, där data och information som förädlats av data förnyar ekonomin och konkurrenskraften.

Den beräknade ökningen av värdet på datamarknaden i Finland är rätt anspråkslös i förhållande till vårt digitala kunnande, omständigheterna för affärsverksamhet som bygger på digital teknik och Finlands centrala jämförelseländer.

Exempelvis Sverige och Nederländerna väntas fördubbla värdet på sina datamarknader till 7–8 miljarder euro fram till år 2025, medan prognosen för Finland ligger under 1,5 miljarder euro. Det uppger Sitras promemoria Suomen vahvuudet, haasteet ja mahdollisuudet datatalouden rakentamisessa – Mitä Suomi voi oppia datatalouden edelläkävijämailta? (på finska, svensk resumé).

”Att förstå och utnyttja de möjligheter som data erbjuder har en kraftig inverkan på företagens ekonomiska framgång. I framtidens ekonomi har förmågan att utnyttja data även en inverkan på hur digitaliseringen och den gröna omställningen fortskrider. Samtidigt måste vi komma överens om medborgarnas och företagens rättigheter i den digitala världen”, säger projektledare Laura Halenius vid Sitra.

Promemorian bygger på en utredning som Demos Helsinki gjort om nuläget inom dataekonomin. Arbetet utfördes i samarbete med företag, ministerier, forskningsinstitut och organisationer. I utredningsarbetet jämförs framtidsutsikterna för dataekonomin i Finland jämfört med centrala konkurrentländer.

“Vi är övertygade att vi i Finland kan lära oss mer genom att bekanta oss med strategierna och de valda åtgärderna i Tyskland, Nederländerna, Sverige och Estland”, säger Halenius.

Till exempel Tyskland satsar stort på att ge fart åt digitaliseringen med hjälp av stimulanspengar, medan Finland och de övriga länderna som studerades har riktat en betydligt mindre andel av sina resurser till detta ändamål. Finland, Sverige och Tyskland lider främst av brist på dataexperter.

Finland och Tyskland hänger efter de andra jämförelseländerna i delning av data, både på ett praktiskt plan och på visionsnivå. Trots det ligger Finland ändå före nästan alla jämförelseländer i utvecklingen av den infrastruktur som utnyttjandet av data förutsätter.

Förtroende- och informationssamhället främsta styrkan, splittrade åtgärder största svagheten

Av de länder som undersöktes hade endast Tyskland en egen datastrategi. I Finland utnyttjas främst sektorsspecifika strategier för att främja dataekonomin. Finlands centrala informations- och teknologipolitiska planer har visserligen identifierat liknande strategiska mål, men verkställandet av dem haltar.

Finland måste därför hitta sätt att påskynda bygget av dataekonomin så att den nationella konkurrenskraften stärks och det blir möjligt att generera välbefinnande genom bättre utnyttjande av data.

Dataekonomins betydelse för Finlands konkurrenskraft och dess affärsverksamhetspotential för finländska företag har identifierats speciellt inom industrin och B2B-affärsverksamhet, men SME-företagssektorn är fortfarande i ett inledande skede.

Finlands starka sidor är ett samarbetsvilligt förtroende- och informationssamhälle, en hög kompetensnivå och en nationell vilja att lyckas i dataekonomin. Som svagheter kan ses svårigheter med att dela ansvaret på samhällsnivå när reformer som behövs för utvecklingen av dataekonomin effektivt borde sättas i gång.

“Finländarna förstår nog dataekonomins betydelse och många är entusiastiska för den. Framgång inom dataekonomin förutsätter ändå starkare samarbete än tidigare, dialog mellan olika samhälleliga aktörer samt ett aktivare ledarskap. Åtgärderna främjas alltför sporadiskt och inkonsekvent”, bedömer Kati Ahvonen, äldre konsult vid Demos Helsinki.

Utnyttjandet av data bör kopplas till klimatmålen

Utifrån intervjuerna i promemorian, workshop-arbetet, policydokument och analys av den internationella jämförelsen förutsätter främjandet av den finländska dataekonomin åtminstone följande åtgärder:

1. FOU-finansieringen måste förstärkas och förnyas.
2. Datapolitiska åtgärder måste kopplas till kolneutralitetsmålen.
3. Vi måste satsa på utvecklingen av den mjuka digitala infrastrukturen.
4. Vi måste öka EU-samarbetets genomslag.
5. Vi måste vidta nya åtgärder för att utveckla kompetensen och öka kunskaperna om dataekonomin.
6. Dataekonomins utveckling bör främjas med koordination på en nationell nivå.

Vilka frågor är mest brådskande i Finland just nu?

”Det mest brådskande är att koppla dataekonomin till kolneutralitetsmålet t.ex. med hjälp av långsiktig FOU-finansiering och kompetensutveckling. FOU-stöd som med hjälp av dataekonomi kan främja kolneutralitetsmålet främjar också dataföretagens exportmöjligheter, för även de andra länderna vill nå sina kolneutralitetsmål”, säger Ahvonen.

Utifrån utredningsarbetet inledde Sitra projektet Vägkarta för dataekonomi i november 2021. Projektets syfte är att bygga en färdplan för dataekonomi för Finland genom starkt samarbete mellan den offentliga och privata sektorn.