Hur stöder man bäst funktions­förmågan hos äldre i Österbotten?

Trots att hälsan hos den österbottniska befolkningen hör till Finlands bästa, använder befolkningen ändå fler social- och hälsovårdstjänster än i resten av landet. Regionen har landets näst största standardiserade utgifter för social- och hälsovård. Andelen av landskapets invånare som fyllt över 75 år är över tio procent och andelen förutspås växa till 12,7 procent år 2025. Det har gjorts få satsningar på förebyggande tjänster i Österbotten.

Vid Sitras Vaikuttavuuskehittämö försöker man hitta konkreta metoder för att stärka äldres funktionsförmåga och välmående så heltäckande och effektivt som möjligt. Med förebyggande åtgärder försöker man tygla kostnadsutvecklingen inom social- och hälsovårdstjänster och stöda äldres funktionsförmåga i vardagen.

”Vi strävar efter flytta fokus från korrigerande tjänster till förebyggande och hälsofrämjande tjänster”, betonar projektchef Pia Vähäkangas från Vasa sjukvårdsdistrikt.

Man närmar sig resultatet utifrån målet – avgifter och antal använda tjänster sekundärt

Olika brister i äldreomsorgen har kraftigt lyfts fram i senaste tidens offentliga diskussion såväl riksomfattande som på olika håll i Finland.

När man närmar sig servicehelheten genom effektivitet, flyttas granskningens tyngdpunkt från avgifter och användningen av tjänster till hurdant välmående man åstadkommer med tjänsterna. Ökningen av välmående fastställs genom mätbara mål, vars genomförande följs upp.

”Kommunernas ekvation är som bekant svår: å ena sidan skenar kostnaderna inom äldreomsorg iväg men å andra sidan har äldres välmående ännu mycket rum för förbättring. I det här skedet är det klart att vi behöver nya, effektiva procedurer och finanseringsmallar”, konstaterar Sitras projektledare Mika Pyykkö.

”Utgångsläget vore att ta in vad olika aktörer har att säga om framtidsbilden. Utifrån det ställer man sådana mätbara mål, som fastställer ett gott liv för en äldre person. Speciellt viktigt vore det att förstå den potentiella mänskliga och ekonomiska nyttan av främjande och förebyggande åtgärder”, fortsätter Pyykkö.

Med tidigt stöd kan man minska senare servicebehov

Nettokostnaderna för en dygnet-runt vårdplats är omkring 40 000 euro per år. Enligt forskning har Finland till och med 20 000 äldre, som i nuläget med bättre stödåtgärder kunde bo hemma. Om det här uppnås, kunde besparingar inom offentlig ekonomi på årsbasis vara upp till 20 miljoner euro.

I Österbotten är utmaningen den att kostnaderna för äldreomsorgen är volymmässigt sett höga, t.ex. nettodriftskostnaderna för hemvård är högre än landets medeltal och styrningen av personalresurser har varit anstaltorienterad. Det här framgår i utredningen som publicerades vid fjolårets slut av Institutet för hälsa och välfärd.  (THL 12/2018).

”Vi tror att tidigt stöd för personer i arbetsför ålder och personer som närmar sig pensionsåldern kan märkvärt minska deras senare rikliga användning av tjänster eller exempelvis minska risken att behöva flytta till ett effektiverat serviceboende i förtid”, understryker Vähäkangas.

Främjande åtgärder för äldres funktionsförmåga minskar behovet av korrigerande tjänster och på samma gång sänker kommunens utgifter. Vid Vaikuttavuuskehittämö utarbetas konkreta målsättningar för att möjliggöra denna övergång.

Utifrån helhetsbilden som uppstår står det klart att avgöra om det i Österbotten uppstår sådana förslag till lösningar som kan utnyttjas genom resultatbaserade finansieringsavtal, en så kallad SIB-modell. Mallen som Sitra hämtat till Finland utgör ett verktyg för effektiva upphandlingar och en möjlighet till ekonomiskt riskfri finansiering för kommuner och staten.

I SIB-projekt samlar man in medel från investerare för att lösa problem fastställda av kommunen, med andra ord, man finansierar de tjänster som behövs. Utifrån samhällelig simulering och kalkyler fastställer man för projektet noggranna mål och indikatorer för välfärd och ekonomi och följer upp genomförandet av dem regelbundet. Kommunen betalar endast för uppnådd välfärd dvs. resultaten, och investerarna bär de ekonomiska riskerna för projektet. SIB-projektet ersätter ingenting, utan det kompletterar kommunens egna tjänster.

Till Sitras pilotprojekt på Vaikuttavuuskehittämö valdes två landskap utifrån sammanlagt 14 intresserade landskap. Till pilotprojekten valdes Södra Savolax och Österbotten. I Södra Savolax började arbetet i februari. Resultat från båda projekten utlovas inom juni.

Mer information:

Pia Vähäkangas, projektchef för Vasa sjukvårdsdistrikt/Social- och hälsovårdsverket i Jakobstad
pia.vahakangas@pietarsaari.fi, tfn 044 785 1455

Mika Pyykkö, projektledare, stöd för samhällelig investering, Sitra
mika.pyykko@sitra.fi, tfn 040 084 1662