I kampen mot folksjukdomar kan naturen ge Finland en ekonomisk vinst på upp till hundratals miljoner euro

Naturen har betydande hälsofördelar som bidrar till att trygga finländarnas välbefinnande och minska bördan som folksjukdomarna orsakar. Om naturens hälsofördelar i stor utsträckning utnyttjades i människors dagliga liv och som en del av hälso- och sjukvården, skulle Finland också kunna minska kostnaderna som folksjukdomarna orsakar samhället.

Detta visar en studie (på finska) som genomförts av Naturresursinstitutet (Luke) och Institutet för hälsa och välfärd (THL), och finansierats av framtidshuset Sitra. Inför studien har forskarna gått igenom viktig nordisk forskning om naturens hälsoeffekter från de senaste 20 åren.

Forskningslitteraturen visar att tillgång till naturen är gynnsam för den psykiska hälsan: den skyddar mot depression, samt lindrar stress och förbättrar humöret. Informationen är betydelsefull, eftersom psykiska störningar utöver det mänskliga lidandet beräknas kosta Finland 11 miljarder euro per år. Upp till en fjärdedel av alla ungdomar lider av psykiska problem.

Naturliga miljöer, som närliggande skogar och grönområden i städer, bidrar också till att förebygga bland annat hjärt- och kärlsjukdomar och eventuellt luftvägssjukdomar som astma och allergier.

”Det finns starka forskningsbevis för naturens positiva hälsoeffekter, särskilt när det gäller att främja det psykiska välbefinnandet. Naturmiljöer borde därför utnyttjas mer i förebyggandet av psykiska problem och som stöd för befintliga behandlingar”, föreslår forskningsprofessor Liisa Tyrväinen från Luke och ledande forskare Jaana Halonen från THL.

För finländarna kommer fördelarna oftast från den närliggande naturen kring bostads- och arbetsmiljöer, men också från utflykter i naturen och fritidsboende. Effekterna uppstår på många sätt: naturen ger bland annat skydd mot föroreningar, buller och hetta samt uppmuntrar till motion och ger möjlighet till avkoppling. Dessutom kan direktkontakt med nyttiga mikrober i jorden eller växtligheten stärka kroppens immunförsvar.

Naturens hälsofördelar har betydande ekonomiskt värde

I studien användes för första gången hälsoekonomiska metoder för att uppskatta den potentiella ekonomiska betydelsen av naturens hälsoeffekter i Finland.

Förekomsten av depression och typ 2-diabetes samt läkemedelsbehandling av astma valdes ut som granskningsobjekt. Det finns forskningsresultat från de nordiska länderna om naturmiljöns inverkan på förekomsten eller behandlingen av dessa sjukdomar som är betydelsefulla för folkhälsan. Beräkningarna utfördes av Nordic Healthcare Group (NHG), som är en expertgrupp inom social- och hälsovården.

I studien beräknades vilka effekter en minskning på 10 procent av mängden grönområden i stadsmiljöer har på den totala samhällskostnaden. Enligt beräkningarna skulle den totala årliga kostnaden för depression öka med 71–150 miljoner euro och för typ 2-diabetes med 67–139 miljoner euro från utgångsnivån. Variationsintervallet för de totala kostnaderna hänger samman med hur man ska fastställa ett monetärt värde på försämrad livskvalitet och antalet förlorade levnadsår.

När det gäller astma visade det sig att om finländarna skulle öka sina veckovisa besök i naturen skulle den årliga kostnaden för astmamedicin minska.

”Beräkningarna visar att det ekonomiska värdet av naturens hälsoeffekter i Finland kan uppgå till hundratals miljoner euro per år enbart vad gäller förekomsten av depression och typ 2-diabetes samt läkemedelsbehandling av astma. Som helhet är den ekonomiska potentialen för naturens hälsofördelar sannolikt mycket högre. Det behövs dock mer forskning”, betonar Tyrväinen och Halonen.

Till exempel i Belgien har man beräknat (på engelska) att det totala ekonomiska värdet av naturens hälsofördelar är 464 euro per invånare och år. Detta skulle innebära årliga fördelar på upp till 2,5 miljarder euro med Finlands befolkningsmängd.

Naturens hälsofördelar utnyttjas i form av det nationella naturhälsoprogrammet

För att göra naturens hälsoeffekter och ekonomiska fördelar allmänt tillgängliga föreslår forskarna bakom studien ett nationellt naturhälsoprogram för Finland. Programmets syfte skulle vara att integrera naturens hälsofördelar i människornas dagliga liv och i social- och hälsovården.

Erfarenheter från regionala program, såsom Päijänne-Tavastlands program Luontoaskel terveyteen (”Ett natursteg mot hälsa”), utgör en värdefull grund för utformningen av programmet.

”Forskningsresultaten om naturens hälsofördelar har mognat till en punkt där vi kan beräkna det ekonomiska värdet av naturens förmåga att minska sjukdomsbördan. Även en försiktig uppskattning visar att de potentiella besparingarna för samhället uppgår till hundratals miljoner euro. När den offentliga ekonomin kämpar med en finansieringskris inom hälso- och sjukvården är behovet av att hitta nya, kostnadsbesparande lösningar större än någonsin”, säger Lasse Miettinen, direktör för Sitras programfunktion.

”Det har funnits initiativ till ett nationellt naturhälsoprogram i minst tio år. Som den här studien visar är det nu dags att agera. Sitra är redo att hjälpa till att ta vara på denna möjlighet”, fortsätter Miettinen.

Studien innehåller också rekommendationer för social- och hälsovårdssektorn och kommunerna. Enligt studien är det viktigt att kommunerna tar större hänsyn till naturens hälsoeffekter, till exempel vid detaljplanering, planering av bostadsområden och byggande av skolor och daghem. Inom social- och hälsovårdssektorn bör naturens hälsofördelar ingå i hälsovårdsrekommendationer, behandlingar och yrkesutbildning.

De viktigaste resultaten och rekommendationerna i studien sammanfattas också i ett arbetspapper (sammanfattning på svenska) som Sitra har publicerat.

Framtidshuset Sitra främjar välfärden i Finland och den ekonomiska tillväxten inom gränserna för naturens bärkraft. I sin nya strategi stärker Sitra förutsägelsearbetet avseende framtidens stora utmaningar i Finland, främjar förnyandet av Finland genom sociala innovationer och ökar samarbetet med andra aktörer för en omfattande implementering av lösningar.