Livslångt lärande avgör matchen för Finland

Publikationen Kohti elinikäistä oppimista (Mot livslångt lärande – målbilden, finansieringsprinciperna och förändringsutmaningarna) lyfter fram åtta utmaningar som i dagens läge bromsar upp de nödvändiga reformerna: Vem har ansvar för att kompetensen inte föråldras under karriären? Riktas de gemensamma resurserna rätt med tanke på vuxna personers kompetens? Varifrån fås mer pengar om det behövs? Osv.

Utmaningarna och valen som förknippas med dem behöver diskuteras nu före riksdagsvalet och livslångt lärande bör utgöra en central del av det kommande regeringsprogrammet.

Kontinuiteten i arbetskarriären bör främjas redan innan den avbryts

Kompetens, sysselsättning och varaktiga arbetskarriärer kan stödas både med finansierings- och ledningsmetoder. Organisationernas gemensamma ståndpunkt beträffande finansieringsprinciperna har antecknats i ställningstagandet.

Den viktigaste inlärningsmiljön för vuxna utgörs av arbetsplatserna och av inlärning i arbetet. Därför behövs specifika stödåtgärder för att säkerställa att också personer utanför arbetslivet kan ta del av kompetensutvecklingen.

Arbetslöshetsunderstödet och olika utkomstrelaterade förmåner, såsom bostadsstödet och föräldraförmånerna, kan beroende på situationen vara ett hinder eller en drivkraft för kompetensutveckling.

”Deras inverkan på förutsättningarna för livslångt lärande bör bedömas noggrant i de kommande reformerna. En utgångspunkt bör vara att de sporrar till kompetensutveckling”, konstaterar man i ställningstagandet.

Önskvärt är att sporrar införs också på arbetsplatserna för att stärka personalens kompetens. Företagens investeringar i kompetenskapitalet bör synliggöras. Informationen om investeringarna sporrar såväl arbetsgivarna, företagarna som de anställda att satsa mer på kompetensen.

Staten och kommunerna kanaliserar årligen 15,5 miljarder euro till livslångt lärande. De offentliga resurserna bör fördelas så att alla har möjlighet att skaffa och hålla uppe grundläggande kompetens genom livet. Offentligt finansierade utbildningsinsatser under arbetskarriären bör däremot riktas speciellt till personer som hotas av avbrott i karriären och som har svaga förutsättningar att hitta sysselsättning.

Inlärning bör beaktas i allt beslutsfattande

Övergången till en politik för livslångt lärande behövs därför att kompetens är grunden både för Finlands framgång på lång sikt och för finländarnas välfärd.

Det livslånga lärandet bör ledas sammanhängande och långsiktigt: ”Alla verksamhetsmodeller och lösningar i anknytning till livslångt lärande bör ses som delar av samma helhet och ledas så att delarna interagerar med varandra. Nytt, systematiskt ledarskap behövs”, poängterar man i ställningstagandet.
På mera allmän nivå bör möjligheterna till kompetensutveckling uppmärksammas i allt samhälleligt beslutsfattande och främjas aktivt inom alla förvaltnings- och verksamhetsområden.

”I ett brett perspektiv handlar livslångt lärande inte bara om kompetens, konkurrenskraft och välfärd, utan också om kärnan i vårt samhälle, alltså delaktighet och jämlikhet”, poängterar ledarna för de trettio organisationerna i förordet till publikationen.

Härnäst en gemensam vägkarta

Publikationen Mot livslångt lärande utarbetades på hösten år 2018 och i början av år 2019. I arbetet deltog den högsta ledningen och experter från trettio centrala organisationer på inbjudan av Sitra. Målbilden för livslångt lärande och dess fyra teser, som ingår i publikationen, offentliggjordes redan i februari.

Följande organisationer har deltagit i utarbetandet av målbilden, förändringsutmaningarna och finansieringsprinciperna: Akava, Rådet för yrkeshögskolornas rektorer Arene, Utvecklingsföreningen för yrkeskunnande AMKE, Finlands Näringsliv EK, Nationella centret för utbildningsutvärdering, Ilmarinen, Varma, Centralhandelskammaren, Keva, KT Kommunarbetsgivarna, OAJ, Utbildningsstyrelsen, undervisnings- och kulturministeriet, Bildningsarbetsgivarna, social- och hälsovårdsministeriet, De yrkesstuderandes förbund i Finland – SAKKI, Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC, Finlands Kommunförbund, Suomen Opiskelija-Allianssi – OSKU, Finlands studerandekårers förbund – SAMOK, Finlands universitetsrektorers råd UNIFI, Finlands studentkårers förbund SYL, Företagarna i Finland, STTK, TELA, arbets- och näringsministeriet, Statsrådets kansli, Statens arbetsmarknadsverk, finansministeriet och Fritt Bildningsarbete.

Arbetet fortsätter med att åstadkomma en gemensam vägkarta. Som en del av den tänker man  på konkreta stegmärken, vilka hjälper Finland att övergå till en ny slags kunnannde tid.

Sitras treåriga projekt Kompetensens tid inleddes i oktober 2018. Sitra startade diskussioner mellan olika parter och har förbundit sig till att främja livslångt lärande utifrån gemensamma ståndpunkter.