Mer långtgående stöd för den deltagande lagstiftningsprocessen

Interaktion och en konstruktiv samhällsdebatt är grundförutsättningar för demokratin. I en demokrati och i lagberedningen är utmaningen dock ofta att förena olika intressen, kunskaper och synpunkter. Som en av beslutsfattarna i intervjuerna i Sitras tidigare rapport Folkstyrets grundrenovering kommenterade situationen: ”Vi missar en stor resurs” när människors roll i beslutsfattandet blir passivt.

Sitra startade diskussionen om reformen av statsandelssystemet för kultur (VOS) hösten 2016 och 2017. Den ledande tanken med faciliteringen var deltagande. Tillsammans med aktörer inom kulturfältet förde man en öppen diskussion om målen med reformen, redan innan själva lagberedningen påbörjades och under tiden som den pågick på workshoppar som anordnades på olika håll i Finland samt på nätet för intressegrupperna.

Tanken med den deltagande KulttuuriVOS-reformen var inte enbart att främja bästa möjliga slutresultat för fältet utan även att utveckla och samla in lärdomar om hur den nuvarande lagstiftningsprocessen kan genomföras på ett bättre sätt genom att lyssna på alla parter.

Till stöd för den deltagande lagstiftningsprocessen sammanställde vi lärdomar till den handbok som gavs ut idag, Dialogiako? – Parhaita käytäntöjä dialogin ja osallisuuden kokemuksen mahdollistamiseksi lainvalmistelussa. Rekommendationer till en fortsättning finns även i kulturpolitiska forskningens Cupores rapport om deltagande i KulttuuriVOS-reformprocessen.

Råd för en deltagande lagberedning:

• Ett tydligt mål. I början bör man tydligt klargöra vilken inverkan deltagandet har eller inte har, så att man inte blir besviken den egna insatsen inte består. För att maximera deltagandet kan man redan från början gestalta sätt för delaktighet i i fortsatt lagberednings proces och fundera över hur senare faser i förslaget diskuteras bland dem som deltar i processen och med aktörsfältet.
• Tid. Den relativt långa beredningstiden är nödvändig och man måste låta utvärderingen av effekterna ta tid. Deltagande lagberedning ska helst göras i början av regeringsperioden.
• Struktur. Först sätter man upp gemensamma mål och principer, därefter skapar man ett konkret verktyg. Man måste planera fördelningen av ansvaret för att driva den tvådelade processen samt tidsanvändningen och arbetsfördelningen. Det är viktigt att tydligt definiera kontaktytorna och hur omfattande ämnet skall behandlas och kontaktytorna.
• Identifiera riskerna. Öppna evenemang aktiverar och stärker aktörerna och skapar förståelse mellan sektorer. Risken är att deltagandesatsningen i processen bryts och att deltagandet blir skenbart.
• Dra nytta av möjligheterna. Med öppna tillställningar försöker man få ett brett deltagande från fältet, som ger en möjlighet att aktivera, stärka aktörerna samt skapa förståelse och solidaritet mellan sektorer. Målet är ett bättre slutresultat i och med att förnyelsen till stor del genomförs ur fältets synvinkel. Bjud dit de personer som förnyelsen berör. Risken är att processen som helhet blir ogenomsynlig och att deltagandesatsningen bryts eller inte består, vilket gör att upplevelsen av delaktighet kan vändas till motsatsen.
• Skapa äkta möjligheter för deltagande. Även tillgänglighet när det gäller exempelvis språk, många kanaler för kommunikation och annan tillgänglighet bör uppmärksammas. Samtidigt bör man tillåta olika begrepp och språkbruk samt medvetet öppna upp de oskrivna reglerna inom olika diskussions- och verksamhetskulturer.