Social- och hälsovårdssystem baserade på artificiell intelligens förbättrar servicen och ger kostnadsbesparingar

I projektet Value from public health with cognitive computing tog man reda på vilket mervärde analys-, prognos- och verksamhetsledningssystem baserade på artificiell intelligens kan tillföra social- och hälsovården.

Mellan januari och oktober 2017 genomfördes följande tio delar av projektet, som genomfördes av IT-fakulteten vid Jyväskylä universitet.

1) Nationella hälsovårdsdata och hur dessa kan nyttjas
2) Den övergripande IT-arkitekturen och IT-systemet inom social- och hälsovården
3) Tygla kostnadsutvecklingen för social- och hälsovårdshelheten
4) Möjligheterna att förbättra social- och hälsovårdstjänsternas kvalitet med artificiell intelligens och besparingarna som de nya verksamhetsmodellerna medför
5) Fördelarna med artificiell intelligens inom hälso- och sjukvården i lösningar som förverkligats internationellt
6) Artificiell intelligens i analyser och prognoser av hälsovårdsdata
7) Verkställa välfärdsplanen med hjälp av artificiell intelligens
8) Det digitala sjukhuset med artificiell intelligens
9) Tjänster baserade på artificiell intelligens genom hela livet
10) Datasäkerheten och individens säkerhet i digitala hälsovårdssystem

I projektet beskrevs över 30 användningsfall för marknaden. De kan delas in i två grupper: 1. smarta hälsofrämjande hjälpmedel inom förebyggande hälso- och sjukvård och 2. hälso- och sjukvårdslösningar för en effektivare vård. Exempel på användningsfall är bl.a. ett allmänt stödsystem för läkares beslutsfattande vid bedömning av körförmåga och stöd för att identifiera utslagning bland ungdomar i ett tidigt skede.

Pilotförsöken inom projektet och internationella referenser bekräftar att tekniken för artificiell intelligens redan nu är tillräckligt mogen för att man ska kunna utveckla användbara applikationer. Värderingen av de över 30 användningsfallen visar att det finns stora möjligheter att effektivisera vården (snabbare analyser och beslut). Ännu större möjligheter ges om kognitiv artificiell intelligens kombineras med förebyggande vägledning och riskidentifiering i god tid. Finlands datalager för social- och hälsovården är internationellt sett mångsidigt men fortfarande splittrat. För att vi ska nå de eftersträvade fördelarna är det ytterst viktigt att man arbetar målmedvetet för att harmonisera kunskapsunderlaget i de kommande social- och hälsovårdsintegrationerna och valfrihetsmodellerna.

Projektet var en bidragande faktor till att ekosystemet för social- och hälsovården bildades och har fått företag från olika branscher att delta.

”Det är viktigt med insikter i hur artificiell intelligens kan utnyttjas till fullo inom social- och hälsovården. Genom projekt som det här ökar vi inte bara våra kunskaper, utan förbättrar också de finländska företagens tillväxt och bidrar till att näringslivet förnyas”, säger direktör Minna Hendolin från Tekes.

Direktören för Mellersta Finlands sjukvårdsdistrikt Juha Kinnunen säger att ”projektet har bidragit med helt nya perspektiv och verktyg för brytningspunkten inom utvecklingen av hälso- och sjukvården. Pilotförsöken sporrar oss att börja använda program baserade på artificiell intelligens i det vardagliga kliniska arbetet inom den specialiserade sjukvården och öppenvården och i arbetet med att främja hälsa och välfärd. I projektet identifierades också problemen och utmaningarna med att använda databaser i form av informationssilor. Programmen baserade på artificiell intelligens ökar snabbt i antal. Om de kombineras med bland annat genetisk kunskap, kommer arbetet med att främja hälsa och välfärd att ändras radikalt på bara några år.”

”Försöksverksamhet och forskning är avgörande för att vi ska inse möjligheterna med artificiell intelligens. Finlands strukturerade databaser ger oss ett försprång och därför kan vi modernisera servicen snabbare än andra länder”, påpekar direktör Antti Kivelä från Sitra.

”Program baserade på artificiell intelligens kan endast utnyttjas till fullo om systemet får tillgång till alla social- och hälsovårdsdata i Finland. Det är endast offentliga organisationer som har det”, säger dekan Pekka Neittaanmäki.

Projektet finansierades av Tekes, Sitra, Mellersta Finlands sjukvårdsdistrikt (KSSHP), Jyväskylä stad, Mellersta Finlands förbund och Jyväskylä universitet. Under projektets gång har man samarbetet med Kela, social- och hälsovårdsministeriet, Duodecim, finansministeriet, THL, IBM och andra teknikföretag. Över 250 experter deltog i projektet.

Nu är den första fasen av projekthelheten färdig. I den andra fasen preciseras delarna som färdigställdes under den första fasen. Slutresultatet ska vara klart hösten 2018.