Vad innebär samhällelig framgång i nästa rond?

Under flera årtionden blev man i västvärlden van vid att den ekonomiska tillväxten förde med sig arbetstillfällen och välfärd. Staterna jämnade ut utvecklingens frukter genom att beskatta och ordna med socialskydd och offentlig service. Den offentliga makten styrde även samhällets utveckling genom investeringar i utbildning, teknologi och infrastruktur.

Dessa åtgärder resulterade i att den framgång som tillväxten förde med sig nådde en allt större del av befolkningen.

”Under industrisamhällets tid var bruttonationalprodukten och dess ökning rätt bra närmevärden för samhällets framsteg, även om den inte per definition mäter människornas välfärd”, berättar forskningschef Aleksi Neuvonen från Demos Helsinki.

”BNP-statistiken gjorde det även möjligt att jämföra med utvecklingen i andra länder. På så sätt blev BNP en slags måttstock för framgång”, fortsätter Neuvonen.

Vi behöver en mer mångsidig bild av framsteg

Det finns åtminstone fyra orsaker till att man i det postindustriella samhället bör se på framgång mer mångsidigt än endast via ekonomisk tillväxt. För det första växer den åldrande befolkningens ekonomi i det postindustriella samhället inte nödvändigtvis lika snabbt som man vande sig vid under de senaste årtiondena när det var som bäst. Detta betyder inte att man ska se dystert på framtiden eftersom samhällen kan förnyas och utvecklas även när tillväxten är långsam.

För det andra kan de nya digitala tjänsterna förändra den service människorna får till det bättre, vilket ökar välståndet även om bruttonationalprodukten inte omedelbart ökar.

För det tredje kommer det i en samhällelig brytningstid troligen att finnas geografiska områden där ekonomin går tillbaka. Även de här regionerna behöver hoppfulla visioner och nya sätt att skapa välfärd.

Den fjärde orsaken är den mänskliga aktivitetens belastning på miljön. Att öka mänsklighetens välfärd på samma sätt som den västerländska industriella utvecklingen gjorde är inte möjligt på den här planeten i längden. Att anpassa sig till gränserna för jordklotets bärkraft är nödvändigt för att människornas välmående ska ha en möjlighet på sikt.

”För att bekämpa klimatförändringen tvingas vi till exempel förändra strukturerna för produktion och konsumtion och även delvis upphöra med aktiviteter som på kort sikt hade kunnat leda till ekonomisk tillväxt och arbetstillfällen”, förklarar Neuvonen.

I framtiden grundar sig framstegen på människors kapacitet, rättvisa i samhället och förnyelsebar ekonomi

Sitra och Demos Helsinki lyfter fram en ny mångfacetterad uppfattning om framsteg i sitt PM Framstegets nya koppling (Edistyksen uusi kytkentä) som publiceras den 7 juni. Modellen bygger på följande tre pelare:

• ekonomins förmåga att anpassa sig och anpassa samhället till snabba förändringar, dvs. ekonomisk resiliens,
• samhällelig rättvisa, dvs. människornas upplevelse om att samhällets normer och institutioner förverkligar deras uppfattning om rättvisa,
• människornas talanger, vilket innebär deras möjligheter att nå de målsättningar i livet som de själva anser värdefulla.

Den nya uppfattningen om framsteg poängterar ytterligare samhällets förmåga att gemensamt utveckla lösningar på kvistiga problem, såsom klimatförändringen.

”I modellen är ekonomisk tillväxt ett av många redskap med vilka man skapar och bedömer framstegen”, berättar Paula Laine, Sitras direktör för förutsägelse och strategi.

”Dessutom måste man bedöma andra dimensioner av framsteg. Man bör t.ex. fästa vikt vid den ekonomiska tillväxtens kvalitet”, fortsätter Laine.

Vi banar väg för framsteg genom att stödja talanger och lösa kvistiga problem

I praktiken kommer skapandet av livskraftiga ekosystem, där universiteten, forskningsinstituten, företagen, start up-företag och offentliga organisationer finner nya lösningar på betydande samhälleliga utmaningar att tas upp på den ekonomisk-politiska agendan i allt större utsträckning, som en följd av den nya framstegsuppfattningen. Teknologi, konsumtionsvanor och nya verksamhetsmodeller, såsom cirkulär ekonomi, har en central roll när man löser miljöproblemen.

I det postindustriella samhället inverkar oron inför en osäker framtid märkbart på människornas välmående. Således satsar man på människornas talanger genom att förstärka möjligheterna till livslångt lärande.

Man kunde reformera socialskyddet så att utkomsten organiseras på ett mindre belastande sätt. En betydande del av personer i en sämre situation kunde då fokusera på andra saker än det praktiska kring sin egen utkomst.

”Samhällets nyckelfråga kommer att vara hur vi förnyar löftet om att öka människornas talanger och en gemensam, rättvis framtid”, föreslår Laine.

Ett PM, Framstegets nya koppling (Edistyksen uusi kytkentä) publicerades den 7 juni i samband med World Circular Economy Forum. PM:et är en del av Sitras och Demos Helsinkis visionsarbete Nästa rond som siktar på att reformera den nordiska modellen, välfärdens nästa rond.

Webbpublikationerna i Nästa rond öppnar upp för samhällets brytningstid. I serien har det tidigare publicerats avsnitt som handlar om Demokrati och delaktighet samt om framtiden för Arbete och utkomst.