i innehållslistor eller på en innehållssida.
En central faktor som främjar finländarnas välfärd och en hållbar utveckling i Finland är den reform av social- och hälsovårdstjänsterna som pågår som bäst. Sitra lade fram sitt första förslag till finansiering av social- och hälsovårdstjänsterna 2010 och därefter har det systematiska arbetet för att främja saken fortsatt i nära samarbete med samtliga centrala social- och hälsovårdsaktörer. För närvarande testas så kallade servicepaket, som bygger på Sitras idé och som fungerar som styrredskap för social- och hälsovårdstjänster, i mer än 50 kommuner runtom i landet. Detta är Sitras genom tiderna största pilotprojekt.
”Trots att den offentliga reformdiskussionen just nu i hög grad kretsar kring system och strukturer får vi inte glömma de viktigaste målen, såsom att få bort ojämlikheten inom primärvården”, säger överombudsman Mikko Kosonen. Vid sidan av strukturer behövs det lösningar som går i rätt riktning och som genererar välfärd i vardagen redan nu.
Den Virtuella kliniken, som bygger på ett pilotprojekt som genomförts i Tavastehus och Sitras försök med egenvård, är ett bra exempel på ett projekt där man insett digitaliseringens betydelse som den stora megatrenden inom framtidens hälso- och sjukvård och på den grunden börjat bygga upp tjänster som kombinerar digital egenvård, befintliga data och stadens system. Den Virtuella kliniken håller som bäst på att sprida sig i hela landet i form av det så kallade ODA-projektet, som ska utgöra stommen i de elektroniska välbefinnandetjänster som tillhandahålls medborgarna. Konceptet är Sitras, men Tavastehus stads fördomsfria utvecklare spelade en stor roll liksom Kommunförbundet, som kom med i utvidgningsfasen.
Också flaggningsmodellen TajuaMut!, som stöder sig på uppsökande ungdomsarbete och som Sitra bearbetat för finländska förhållanden, använder ett informationssystem som hjälp, även om möten och genuint intresse för den enskilda unga personens situation är det väsentliga. TajuaMut! har redan inletts i S:t Michel, Esbo, Kervo och Riihimäki, och genom städernas samarbete sprider den sig och utvecklas till en allt bättre modell för att stöda de unga.
Det behövs också nya metoder för att finansiera servicen. I det första SIB-projektet med samhälleliga investeringar i Finland testas en ny finansieringsmodell där offentliga aktörer köper mätbara resultat i stället för prestationer. I praktiken har man övergått från att på timbasis försöka lappa över arbetsohälsa till att satsa på välbefinnande och att betala för till exempel minskad sjukfrånvaro.
Allt detta är framtidsarbete som ingen enskild aktör kan utföra på egen hand, och det lönar sig inte heller att försöka göra det.
I vardagen betyder projekten till exempel att en mamma i Tavastehus inte behöver köa till hälsocentralens växel en viss tid en viss veckodag för att få en första bedömning av sina symptom eller tid till en läkare eller hälsovårdare. Eller när en lärare och en fotbollstränare i S:t Michel är oroliga över en pojkes situation förbigås det inte utan en uppsökande ungdomsarbetare tar vid.
”Det beslut om att inrätta ett genomcenter som fattades under ramförhandlingarna är också ett exempel på ett långsiktigt beslut som gynnar inte bara forskare och företag i hälsovårdsbranschen utan också medborgarna direkt”, säger Mikko Kosonen. Genomkunskap bidrar till att förebygga och bota till exempel folksjukdomar. Den kunskap som centret producerar kan således förbättra både en enskild människas livskvalitet och samhällsekonomin. Inrättandet av ett genomcenter var ett av de centrala målen i den genomstrategi som Sitra och social- och hälsovårdsministeriet överlämnade till regeringen i somras.
”Det är viktigt med en vision, men lika viktig är den stig eller vägkarta som man måste följa för att nå målet. Därför måste vi fråga vad den konkreta sak är som får en förändring till stånd. På vägen mot föregångarskap inom utnyttjande av genomkunskap sågs genomcentret som en viktig milstolpe. Vägen mot ett resursvist och kolneutralt samhälle har åter komplicerats av att det saknas en fungerande hemmamarknad för cleantech-företag”, fortsätter Kosonen. Denna brist avhjälps av stiftelsen Smart & Clean, som inleder sin verksamhet i huvudstadsregionen och som kommer att bygga upp en ambitiös hemmamarknadsreferens och ett skyltfönster för finländska cleantech-företag.
Sitras uppdrag som offentlig framtidsorganisation är att bygga upp morgondagens framgångsrika Finland. Om Sitra skulle få bestämma, skulle ett barn som föds i dag fira sin 20-årsdag 2036 i ett Finland som är en framgångsrik föregångare inom hållbart välbefinnande. Det är en riktning som alla framtidsprojekt som lotsas av Sitra tar sikte på. Sitra lyder under riksdagen och dess verksamhet finansieras med avkastningen av grundkapitalet. I slutet av 2015 uppgick grundkapitalets marknadsvärde till 771 miljoner euro och placeringstillgångarna avkastade 5,7 procent.
Läs mer om Sitras visioner, verksamhet och resultat i vår verksamhetsberättelse för 2015 (.pdf)
Berättelsen kan också beställas på adressen julkaisut@sitra.fi
