Cirkulär ekonomi till vardagen i dagisen

De senaste åren har man samlat in gott om forskningsdata om hur den urbana livsstilen och miljön har förändrat människors mag-tarmflora och minskat motståndskraften. Människans hälsa och naturens välbefinnande kan främjas genom en större koppling till naturen och genom att ändra kosten så att den är mer växtbaserad. En mer växtbaserad kost är en av de bästa metoderna för att minska det ekologiska fotavtrycket och förbättra hälsan.

Målet med projektet Luontoaskel hyvinvointiin var att främja välbefinnande och hälsa på daghem genom att kombinera hälsofrämjande kost, naturen och en cirkulär ekonomi. Syftet var att öka intaget av växtbaserad kost, minska matsvinnet, stärka miljömedvetenheten och utveckla samverkan i kommunernas miljöarbete. I praktiken ville vi stödja den cirkulära ekonomin och främja en mer hälsosam mag-tarmflora i barnens organism.

Vad åstadkom man?

Under projektet uppstod Verksamhetsmodellen Luontoaskel hyvinvointiin (på finska) för att öka daghemmens natur- och måltidspedagogik samt minska matsvinnet. Modellen stödjer inlärningen enligt planen för småbarnspedagogik, främjar barnens hälsa samt skapar en grund för ett positivt förhållande till naturen och maten. Kärnan i verksamheten är naturstegen, som innefattar mångsidig kontakt med naturen, en växtbaserad kost, måltidspedagogik och att minimera matsvinn. I praktiken är stegen exempelvis odling av örter, besök av husdjur, skogsutflykter och bakning.

Projektet genomfördes på nio daghem i Helsingfors, Uleåborg, Villmanstrand och Jyväskylä. Under projektet anordnades utbildningar för personalen, man ökade kontakten med naturen, gjorde förändringar i matsedlarna och provade ett mer mångsidigt matutbud. Exempelvis veckoprogrammet ändrades så att grupperna regelbundet kom ut i naturen samt deltog i matlagning och bakning. Dessutom lekte man olika lekar som hade med mat att göra, exempelvis matsäkerhetspoliser eller tankning av mopeder med ”bioenergi” (potatis). Även plockmat tilläts. I kurserna i måltidspedagogik deltog totalt 75 personer.

Under projektet främjades även personalens sätt att förhålla sig till barnens måltider, regler, närmiljön, handhygien samt naturmaterial och smuts vid lek med jord. Barnens kontakt med naturen ökades genom att odla och sköta om växter, örter, blommor och rotfrukter samt genom att äta det man odlat. På en del av daghemmen skaffade man även odlingslådor till gården och tog dit husdjur på besök. Alla daghem tillbringar fortfarande regelbundet tid i skogen, minst 2–4 gånger i månaden. Att leka med naturmaterial, jord och vatten på daghemmets eget område upplevdes som ett bra sätt att öka kontakten med naturen,

Natursteg-verksamheten har varit meningsfull för både personalen och barnen. Barnen tycker om att delta i matlagningen och skötseln av odlingarna. Förändringarna har dessutom haft en positiv inverkan på barnens intag av grönsaker och matlust. Barnens kost hemma ändrades dock inte på ett betydande sätt under experimentet. Personalen upplevde att det var mer till nytta med praktiska tips på hur måltidpedagogiken kan genomföras i vardagen tillsammans med barnen.

Man lyckades utöka samarbetet mellan daghemmen och måltidstjänsterna genom regelbundna möten. Man lyckades minska matsvinnet på tre daghem som mätte lunchsvinnet. Daghemmen upplevde att det var till nytta att mäta svinnet, även om det ibland var lite arbetskrävande. En utmaning i anslutning till matsvinnet som togs upp var att bedöma mängden mat och oklarheter i bestämmelserna, som exempelvis återanvändning av överbliven mat. Man upplevde dock att uppgiften om de verkliga siffrorna för svinnet var tankeväckande och hjälpte personalen att bedöma matmängden.

I och med daghemmens, kommunernas och måltidstjänsternas olika verksamhetssätt, miljöer, resurser och intresseområden varierade naturstegen som daghemmen planerade att utföra. Daghemmets miljöer medförde i viss utsträckning begränsningar när det gällde utökningen av kontakten med naturen, vilket innebär att en del av de planerade stegen ännu inte har genomförts. Exempelvis nya gårdar och konstgräs utgör hinder för att ta naturmaterial från gården till daghemmet. Man har önskat att nya daghem och tillhörande gårdar särskilt skulle planeras så att de fungerar ur barns synvinkel.

Mikroorganismprover togs på huden på barnen i början och slutet av projektet. Proverna förvaras på Institutet för hälsa och välfärd och kommer att analyseras med hjälp av separat finansiering som man ansöker om senare. Ytterligare information om målen och metoderna för samt resultaten av projektet finns på Om forskningsrapporten Luontoaskel hyvinvointiin (på finska).

Vem var med?

Projektet Luontoaskel genomfördes och samordnades av Institutet för hälsa och välfärd tillsammans med Finlands miljöcentral och Naturresursinstitutet. Sitra finansierade projektet och projektansvarig på Sitra var Merja Rehn.

I projektet deltog dessutom Statens näringsdelegation, det nationella allergiprogrammet, Arbetshälsoinstitutet, WWF, Hjärtförbundet och Statens näringsdelegation. Projektet finansierades förutom av Sitra av jord- och skogsbruksministeriet. Maa- ja kotitalousnaisten Keskus, Ruokakulttuurikeskus Ruukku ry och två forskare i måltidspedagogik från Östra Finlands universitet ansvarade för kurserna i måltidspedagogik.

personer

Riku Sinervo

Ledande Expert, Internationell verksamhet