Farmidata

Piloten genomfördes under mars och oktober 2018.

Ny teknologi och nya verksamhetsmodeller har hittills utnyttjats alltför lite inom jordbruket i Finland. Det är en utmanande uppgift att samla in uppgifter från gårdarna och genomförandet är utspritt. Ägarskapet för data som samlats in från jordbruket har inte identifierats i tillräcklig grad. Data som samlats in av olika parter rör inte på sig utan förblir för aktörernas egen användning. Ett annat problem är att data som samlats in återförs endast indirekt så att det är till nytta för gårdarna.

Det är möjligt att förbättra jordbrukets produktivitet och gårdarnas lönsamhet genom digitalisering. Informationsteknologin erbjuder möjligheter till att bättre förutse risker och plötsliga förändringar inom jordbruket och bredare inom matproduktionen. I bästa fall blir produktiviteten bättre och miljöbelastningen minskar.

Vad gjorde vi?

Vi genomförde projekthelheten Digitalt ekosystem inom bioekonomin (BDE) som utgör en del av nyckelområdet IHAN – Människoorienterad dataekonomi. Projekthelheten fokuserade på digitalisering av jordbruket.

Syftet med projektet var att utveckla ett digitalt ekosystem för bioekonomin som stärker lönsamheten och konkurrenskraften för Finlands jordbruks- och livsmedelsekonomi genom att utnyttja informationsteknologi. FarmiData var ett regionalt, digitalt pilotprojekt vars mål var att förbättra förutsättningarna för matproduktion och resurseffektiviteten.

FarmiData-pilotprojektet utredde i Salo-regionen dels vilken typ av utvecklingsbehov gällande informationsteknologi som det finns inom jordbruket, dels vilka slags möjligheter digitalisering erbjuder. Utifrån utredningarna ska nödvändiga applikationer utvecklas och ekosystemets struktur planeras. Pilotprojektet beståd av tre försök: Farmimapping, Farmistore och Farmisää.

Resultat

Vad fick vi till stånd?

Med FarmiData-projektet strävade vi efter att med digitalisering förbättra förutsättningarna för matproduktion och resurseffektiviteten. I Salo-regionen samlade man in data med tre genomförda prover om informationsteknologins utvecklingsbehov i jordbruket och digitaliseringens erbjudna möjligheter.

• I Farmimapping-piloten filmade man åkerfält med hjälp av drönare (EN: drones). Denna geografiska datainformation som man fick in utnyttjades i precisionsgödslingen. På basis av data kunde man definiera den rätta gödselmängden för växtligheten, så data användes direkt i styrningen av gödselspridaren. På så sätt förhindrade man onödig användning av näringsämnen, som leder till näringsavrinning som övergöder vattendragen. Med hjälp av den insamlade data och specificerade mängderna sparade man också i gödselkostnader.
• Med Farmistore-produktkonceptet sökte man finna en lösning på en realtidsövervakning av bränslemängden på gårdar, uppbyggande av en upphandlingsring och optimering av konsumtionen.
• Med Farmisää-piloten definierade man nätet av mikroväder på basis av realtidsdata av väder och jordmån. Med hjälp av IoT-sensorer producerade man mer exakt väderdata än tidigare och jordmånen observerades. Odlarna erfor att resultaten som man fick i piloten var mycket nyttiga under den gångna, heta och torra sommaren, därför att man fick preciserad data både från luften som på 15 cm djup i jordmånen. Teknologin möjliggör också en betydande uppföljning med hjälp av monitorer djupt ner i jordmånen.

De tekniska lösningarna som tas fram i pilotprojektet ska utnyttjas i andra IHAN®-projekt i den mån det är möjligt och de publiceras senare i form av öppen källkod.

Vem deltog?

I samarbete med gårdar i Saloregionen genomförs pilotprojektet av Pemars samkommun för utbildning/Yrkesinstitutet Livia, Datasense Oy, Soficta Oy och gården Toivon tila.

personer

Juhani Luoma-Kyyny

personer

Merja Rehn