i innehållslistor eller på en innehållssida.Utnyttjande av hälsodata inom FUI-verksamheten
Forsknings- samt utvecklings- och innovationsverksamheten drar nytta av bättre tillgång till data än tidigare. Med projekten kartläggs flaskhalsarna inom dataanvändning och man söker nya lösningar på hur data kan utnyttjas.
Aktuellt
Vad handlar det om?
Hälsovården digitaliseras i rask takt och producerar väldiga mängder med data och genom att på ett smidigt sätt utnyttja detta är det möjligt att utveckla ännu bättre tjänster, nya läkemedel, vårdformer och förebyggande lösningar samt framför allt öka människornas välbefinnande.
De operativa modellerna och användningsmöjligheterna för smidigt utnyttjande av data söker sina former.
Genom projekten samlas data om utnyttjande av data och man söker nya praktiska lösningar.
Projekten lanserades som en del av projektet Hälsodata 2030, som redan har avslutats, och de sista pilotprojekten kommer att slutföras som en del av det nya projektet Lösningar för välbefinnandet.
Resultat
Flaskhalsar inom läkemedelsprövning i välfärdsområdena
Läkemedelsbolag introducerar inte lika många kliniska läkemedelsprövningar som tidigare inom Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (numera HUS sammanslutningen). Denna observation låg som utgångspunkt för ett projekt, som avsåg att uppskatta orsaker till den oroväckande riktningen och gav förslag till åtgärder för att korrigera situationen.
Att det görs färre läkemedelsprövningar än tidigare är ett fenomen som förekommer runtom i landet, inte enbart inom HUS. Under projektet framkom att bristen på personalresurser, det vill säga läkare och sjukskötare som genomför prövningarna, utgör ett centralt hinder. Detta beror på interna faktorer som gör HUS till en oattraktiv arbetsgivare för forskare och den otillräckliga offentliga finansieringen i hela landet. Nationella verksamhetsmodeller har inte förverkligats och inga omfattande, gemensamma planer har utarbetats för att utveckla verksamhetsmiljön. De föreslagna åtgärderna har att göra med att korrigera dessa brister.
Mer information: Sitras artikel, HUS meddelande (på finska, 8.5.2023) och HUS rapport
Projektet genomfördes av och kontaktperson: HUS, Pirkko Lepola, fornamn.efternamn (at) hus.fi
Nya metoder för att hitta bröstcancer
Bröstcancer är den vanligaste cancerformen och den vanligaste dödsorsaken bland kvinnor. Diagnosticeringen av sjukdomen behöver fortfarande utvecklas. Nya metoder, till exempel artificiell intelligens, kan underlätta och förbättra identifieringen av bröstcancer i mammografimaterial.
I projektet utvecklades en nätapplikation som forskare kan använda för att mata in material från mammografisk bilddiagnostik och få ett analyssammandrag som bygger på en algoritm som Östra Finlands universitet utvecklat. För att underlätta användningen av algoritmen utvecklades ett gränssnitt med vilken analysmodellen också kan utnyttjas för undersökning av andra material. I projektet utvecklades dessutom en plattform genom vilken forskare kan pröva sina egna modeller på mammografimaterial som tillhandahålls på webbplatsen.
Dessutom utlyste Östra Finlands universitet i slutet av 2023 en öppen utmaningstävling genom vilken modellutvecklare kan pröva sina lösningar med applikationen (på finska, på engelska). De som prövar sina modeller får inte åtkomst till datamaterialet, utan det behandlas separat på ett informationssäkert sätt genom att universitetet kör modellerna i sin egen informationssäkerhetsmiljö. Materialen överförs sålunda inte till deltagarna. Tävlingen fortsätter fram till år 2024 tills den vetenskapliga publikationen blir färdig.
Genomförs av: Östra Finlands universitet, Arto Mannermaa, fornamn.efternamn (at) uef.fi
Mer information på finska och på engelska
Operativa modeller för att övervaka effekterna hos nya läkemedel
Den information som behövs för att bestämma nya läkemedels ersättningsstatus och ibruktagande baseras idag på resultaten från kliniska prövningar. Efter ibruktagandet följs vårdens resultat inte systematisk upp inom hälsovården.
I projekten prövades en operativ modell som grundar sig på OMOP-modellen (Observational Medical Outcomes Partnership) och decentraliserade (engl. federated) analyser för uppföljning av nya läkemedels effekter efter ibruktagandet med hjälp av tre exempel. Med hjälp av nya operativa modeller kan man i praktiken följa upp läkemedlens och vårdmetodernas effekt utan att dela personuppgifter på individnivå. Standardiserade datamodeller möjliggör i framtiden en sammanställning av tilläggsprestationer inom internationellt samarbete. Slutresultatet består av processbeskrivningar och operativa modeller samt utvärderingen av dessa.
Projektet avslutades 31.12.2023. De detaljerade resultaten sammanfattas i en rapport (på finska, på engelska, sammanfattning på svenska) och en kortfattad artikel samt i en Fimea-nyhet (23.4.2024).
Genomförs av: Birkalands välfärdsområde, Tarja Laitinen, fornamn.efternamn (at) pirha.fi, HUS-sammanslutningen, Egentliga Finland välfärdsområde, Fimea (Fimeas nyhet 22.5.2023)
Smidigare utnyttjande av patientuppgifter inom vård och forskning
Behovet och vikten av vardagliga patientuppgifter och de forskningsrön som kan härledas från dessa har ökat inom medicinsk forskning samt som en del av patientens individuella vård och informationsledning. Delning och sammankoppling av patientuppgifter i realtid öppnar upp utmärkta möjligheter till att utveckla behandlingarna, men för närvarande är detta fortfarande ett problem. Inom forskning kan informationen endast utnyttjas om den är felfri, heltäckande och uttryckt i strukturerad form med hjälp av standardiserade internationella definitioner.
I projektet utreddes hur patientmaterial ännu bättre skulle kunna utnyttjas inom vårdarbetet i Egentliga Finland välfärdsområde och även ingå i internationella samarbetsprojekt. I projektet utvecklades en lösning, en algoritm, med vilken data i välfärdsområdets patientsystem i fortsättningen skulle kunna införas i databaserna på ett automatiserat sätt och i strukturerad form. Med hjälp av algoritmen skulle recept i framtiden kunna administreras som strukturerad data.
Som ett tilläggsresultat utvecklade projektet en OMOP-datamodell (Observational Medical Outcomes Partnership), där data uttrycks på ett enhetligt internationellt sätt. Detta stödjer välfärdsområdet att ansluta sig till projektet DARWIN som datapartner. DARWIN inleddes av Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA. Målet är att välfärdsområdet snabbt och på ett högklassigt sätt ska kunna svara på forskningsbegäranden från EMA. OMOP-datamodellen öppnar upp Finlands högklassiga datakällor för internationella samarbetsprojekt, såväl akademiska som kommersiella.
Projektet genomförs av och kontaktperson: ÅUCS, Minna Blomster, fornamn.efternamn (at) tyks.fi
Pågående projekt
Geninformation till blodgivare
Undersökning av prover från blodgivare inleds för att utreda människors ärftliga benägenhet att insjukna i sjukdomen hemakromatos, dvs. patologiskt ökad absorption av järn i blodet. De vanligaste symtomen på sjukdomen är trötthet samt led- och hudsymtom. I ett sent skede kan ansamlingen av järn i de inre organen orsaka organskador och leda till exempel till uppkomsten av diabetes.
Det är möjligt att förebygga allvarliga följder genom tidig identifiering av sjukdomen. Samtidigt kan samhället undvika de förhöjda kostnader som en mer allvarlig form av sjukdomen skulle förorsaka. Det är viktigt att blodgivaren och hälso- och sjukvården blir informerade om predispositionen till hemakromatos utan dröjsmål. Det förutsätter att nya förfaranden introduceras inom hälso- och sjukvården.
Syftet med det av Sitra delfinansierade projektet är att samla in information om och erfarenheter av hur geninformation ges till blodgivare. I projektet utarbetas tillsammans med yrkesutbildade personer nya förfaranden inom hälso- och sjukvården för att informera personer om individuella riskfaktorer som äventyrar deras hälsa. Tillsammans hjälper den nya operativa modellen och informationen om benägenheten till att ingripa i sjukdomen med lämplig behandling i ett tidigt skede.
Projektet har en anknytning till att individuell behandling blir allt vanligare och att den preventiva hälso- och sjukvården utvecklas. Projektet är avsett att avslutas våren 2024.
Projektet genomförs av: Blodtjänsts biobank, kontaktperson: Kimmo Pitkänen, kimmo.pitkanen (at) veripalvelu.fi
