Ansvarsfull placeringsverksamhet i Sitra 2021

Ansvar i Sitras placeringsverksamhet

Sitra placerar sina tillgångar på ett ansvarfullt sätt och eftersträvar avkastning. För Sitra innebär ansvarsfulla placeringar att man vid alla placeringsbeslut utöver avkastningen och riskerna även beaktar faktorer i anslutning till miljön, det sociala ansvaret och en god förvaltningssed (ESG). Principer för ansvarsfulla placeringar som understöds av FN (PRI, Principles for Responsible Investment) utgör anvisningar och riktlinjer för detta. Global Compact-principerna är vid sidan av PRI en annan internationellt använd referensram för ansvarsfull placeringsverksamhet, som även Sitra följer.

Det praktiska genomförandet av ansvarsfulla placeringar utgår från anvisningarna för ansvarsfull placeringsverksamhet som har godkänts av Sitras styrelse. Även i den placeringsplan som görs upp årligen tar man ställning till ansvarsfrågor och drar upp riktlinjer för kommande utvecklingsarbete.

Sitras placeringar görs främst genom fonder. Till fondplaceringar hör alla aktiefonder, räntefonder, indexfonder och kapitalfonder. Dessa förvaltas av utomstående kapitalförvaltare, som gör enskilda placeringsanalyser och val av placeringar. Sitras placeringar omfattar även några direkta placeringar.

Ansvarsfullt placerande genomförs med beaktande av särdragen hos respektive tillgångsklass. Ansvarsfullheten syns i val och uppföljning av alla placeringsobjekt. Det är också föremål för kontinuerlig utveckling.

Under 2021 gällde Sitras viktigaste ansvarsrelaterade åtgärder uppgörande av en klimatpolicy, uppställande av koldioxidneutralitetsmål samt införande av klimatrapportering. När det gäller klimatrapportering följer vi TCFD:s (Task Force on Climate-Related Financial Disclosures) anvisningar.

Dessutom uppdaterade vi anvisningen för ansvarsfull placeringsverksamhet gällande fondernas hemortsfrågor och genomförde en ESG-enkät bland våra kapitalförvaltare.

Alla medlemmar i Sitras placeringsteam genomgick PRI:s ESG-utbildning under 2021.

Sitra är också medlem i Finlands forum för ansvarsfulla investeringar FINSIF sedan 2013. Vi deltar aktivt i bl.a. forumets styrelsearbete och evenemangsarrangemang.

Anvisningar för ansvarsfull placeringsverksamhet

Det praktiska genomförandet av ansvarsfulla placeringar utgår från anvisningarna för ansvarsfull placeringsverksamhet som har godkänts av Sitras styrelse. Anvisningen uppdaterades senast våren 2021, då vi preciserade riktlinjerna för fondernas hemorter och publicerade en klimatstrategi för Sitras placeringar.

I enlighet med anvisningen utesluts från Sitras placeringsuniversum
1) tillverkare av tobaksprodukter som får över 50 procent av omsättningen av tobak
2) företag som tillverkar omtvistade vapen
3) företag där över 30 procent av omsättningen gäller produktion av stenkol eller användning av stenkol i energiproduktionen utan en tydlig strategi för att minska dess användning och
4) företag som har brutit mot internationella allmänt godkända normer (som gäller mänskliga rättigheter, miljö, korruption och arbetsförhållanden) och som inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att åtgärda konsekvenserna av överträdelsen.

Inom Sitras placeringsverksamhet utreds alltid hemorterna för de fonder som övervägs som placeringsobjekt. Anvisningarna för ansvarsfull placeringsverksamhet uppdaterades i fråga om de hemorter som accepteras inom fondplaceringar. Sitra kan inte göra placeringar i fonder som är registrerade i skatteparadis. Vid definitionen av dessa stöder vi oss i framtiden på listor med länder som förs av sakkunnigorganisationer (EU, OECD):

• EU Common list of non-cooperative tax jurisdictions (“EU:s svarta lista”)
• stater som inte deltar i automatiskt utbyte av beskattningsuppgifter enligt OECD:s rapporteringsstandard (Common Reporting Standard, CRS) eller USA:s FATCA-lagstiftning (Foreign Account Tax Compliance Act)
• stater som inte uppfyller kraven från OECD:s Global Forum för öppenhet och informationsutbyte i skattesystem

Rapportering

Åren 2020–2021 genomförde vi tillsammans med Suomen Sijoitustutkimus en rapporteringsreform som möjliggör en bättre bedömning av de klimatrisker som är förknippade med Sitras placeringar. År 2021 utvidgades rapporteringssamarbetet att omfatta även finans- och analysföretaget MSCI:s rapportering av klimatrisker utöver de tidigare fondspecifika ESG-rapporterna. För närvarande omfattar rapporteringen börsnoterade aktie-, ränte- och fastighetsfonder.

Ansvarsbetygen för de fonder som omfattas av ESG-rapporteringen förbättrades från året innan och ligger på en mycket god nivå. De ESG-betyg som MSCI ger varierar mellan AAA och CCC, i likhet med kreditrating. Nio fonder steg till den högsta AAA-kategorin. Året innan fanns ännu inga fonder i denna kategori. Över hälften av fonderna är föregångare inom ansvarsfrågor. Tio fonder ligger på mellannivå, och det finns inga underpresterare. Mätt i placeringarnas värde är andelen föregångare ännu större, cirka två tredjedelar. Betyget för Sitras hela börsnoterade placeringsportfölj steg från A till AA.

Utvecklingen av rapportering fortsätter också i fråga om ansvars. PRI-medlemskapet och rapporteringsskyldigheterna enligt TCFD förutsätter tillräcklig genomlysning av placeringarna och uppföljning av valda nyckeltal. Det praktiska genomförandet av ansvarsfull placeringsverksamhet rapporteras årligen till PRI.

PRI såg över sin rapporteringsram år 2021, vilket har medfört att deras utvärdering av Sitras rapportering om år 2021 är fördröjd. Den fås först hösten 2022. Om den föregående, 2020 års PRI-rapport fick Sitra betyget A+ för strategidelen (A år 2019), betyget A för delen om val och uppföljning av kapitalförvaltare (B år 2019) samt betyget C för aktivt ägarskap (D år 2019). PRI-rapporteringen är ett verktyg som kan användas för att förbättra rutinerna inom ansvarsfull placeringsverksamhet genom att jämföra de egna åtgärderna med bästa praxis i branschen.

Påverkansarbete

I egenskap av fondplacerare har Sitra möjlighet att påverka sina placeringar genom diskussioner med kapitalförvaltarna. Om situationen inte kan förbättras genom påverkan är avyttring av fonden den sista åtgärden. År 2021 togs ESG-frågor upp i cirka 80 procent av mötena.

En bransch- och normbrottsscreening utfördes utifrån MSCI:s rapportering våren 2021. Efter diskussionerna med kapitalförvaltarna fanns inget behov av vidare åtgärder. Uteslutningarna genomfördes i enlighet med anvisningen för ansvarsfull placeringsverksamhet.

Fonder som betraktas som alternativa investeringar (fastigheter, infrastruktur, private debt, PE och VC) behandlades i samband med värdebestämningsmötet år 2021. Vid mötet utreddes väsentliga ESG-frågor utifrån de rapporter som kapitalförvaltarna lämnat in. Observerade brister och brott rapporterades och antecknades i protokollet för vidare granskning. Inga avvikelser från Sitras branschbegränsningar observerades. Den svaga datatäckningen särskilt i fråga om Private Equity- och Venture Capital-tillgångsklasserna utgör en utmaning för ingående granskning av ansvarsfrågor. Kapitalförvaltarna är medvetna om dessa brister och betydande utveckling är att vänta i rapporteringen.

Förutom diskussioner med kapitalförvaltare genomförs påverkansarbete genom att delta i placerarinitiativ, som projektet Climate Action 100+. I framtiden är målet att även delta i andra relevanta initiativ som stödjer både Sitras placeringsstrategi och mål för hållbar utveckling. Utöver miljöfrågor är det även viktigt att beakta frågor gällande samhällsansvar och god förvaltningssed i placeringsverksamheten.

ESG-enkät till fondförvaltare

Sommaren 2021 genomförde Sitra en ESG-enkät bland alla fondförvaltare som förvaltar Sitras tillgångar. Syftet med enkäten var att utreda processerna för ansvarsfull placeringsverksamhet och deras betydelse i fondens verksamhet. Enkäten genomfördes senast hösten 2018. 2021 års enkät skickades till 96 fonder och svarsprocenten var 93 procent (år 2018 69 %). Den betydande ökningen av svarsprocenten kan tolkas att beskriva utvecklingen av ESG-processer samt att ESG-frågor blivit mer mainstream på placeringsmarknaden på ett allmänt plan.

En viktig del av ESG-enkäten var att säkerställa att Sitras placeringar är förenliga med anvisningarna för ansvarsfull placeringsverksamhet. Minimikravet för fondplaceringar är att kapitalförvaltaren har undertecknat PRI eller att den har någon annan policy för ansvarsfull placeringsverksamhet. Av de fonder som besvarade enkäten hade endast fem ingen policy för ansvarsfull placeringsverksamhet eller motsvarande anvisningar, men även dessa fem arbetade med att ta fram anvisningar.

Alla kapitalförvaltare som förvaltar börsnoterade aktie- och räntefonder samt fastighets-, skogs- och infrastrukturfonder hade undertecknat PRI-principerna. Bland övriga placeringar var PRI-täckningen 68 procent. Övriga placeringar omfattar icke-likvida placeringar, vars kapitalförvaltare ofta är mindre, lokala aktörer. Venture Capital-placeringar hade den lägsta täckningen, med bara 12 procent av förvaltarna som officiellt förbundit sig till PRI:s principer för ansvarsfull placeringsverksamhet. Kapitalförvaltarnas tillgängliga resurser förklarar för sin del denna skillnad. Större delen även av de fonder som inte undertecknat PRI beaktar dock anvisningarna i sin verksamhet. Sammanlagt förvaltade de kapitalförvaltare som undertecknat PRI 92 procent av värdet på Sitras placeringstillgångar.

De fonder som förvaltar Sitras tillgångar medverkar också i andra initiativ som utövar och främjar ansvarsfull placeringsverksamhet. Till exempel medverkar 14 fonder i GRESB (Global Real Estate Sustainability Benchmark), ett globalt verktyg och en referensram för att bedöma hållbarheten i fastighets-, infrastruktur- och placeringstillgångar. Även miljöklassificeringen BREEAM (Building Research Establishment Environmental Assessment Method) för byggande användes inom fem fonder. Dess klassificering baserar sig på gemensamma europeiska normer.

ESG-utbildning erbjöds i över 90 procent av de fonder som besvarade enkäten. Hos de största aktörerna erbjöds intern utbildning av ett eget hållbarhetsteam, även om de flesta tydde sig till utomstående seminarier och utbildningar. Inriktningen av utbildning varierade från ledningsgruppsnivå till placeringsteam och administration.

Cirka 60 procent av fonderna hade hållbarhetsmål, men bara i 40 procent av förekom belöningar för uppnående av målen. Således var kopplingen mellan framgångsrika ansvarsfulla placeringar och belöning inte tydlig. Ofta nämndes beaktande av ESG-frågor utgöra en del av belöningen, men sakens vikt förblev otydlig.  

ESG-frågor har integrerats som en del av kapitalförvaltarnas placeringsprocesser. Tre fjärdedelar av dem som svarade uppgav att de avstått från potentiella placeringsobjekt på grund av ansvarsaspekter. Orsaker till att avstå från potentiella placeringar var bl.a. miljö- och anseenderisker samt oetiskt bemötande av arbetskraft och verksamhet som strider mot FN:s Global Compact på ett allmänt plan. Nio fonder rapporterade negativa ESG-händelser under fondens livscykel. Företagen hade reagerat på samtliga händelser och vidtaget korrigerande åtgärder, till exempel förbättrat säkerheten i arbetet.

År 2021 var klimatstrategier ännu tämligen sällsynta. Endast fem fonder hade ställt upp kolneutralitetsmål: en eftersträvade koldioxidneutralitet år 2040, två år 2030 och två år 2050. Dock rapporterade redan en tredjedel av fonderna om sina klimatrisker i enlighet med TCFD. Fem fonder rapporterade också andelen s.k. klimatpositiva företag.

Det var fortfarande ovanligt att rapportera behandlingen av biologisk mångfald gällande placeringsverksamhet, även om cirka en tredjedel av dem som svarade hade analyserat hur förlusten av biologisk mångfald påverkar placeringsverksamheten och cirka en fjärdedel hur placeringsobjekten påverkar förlusten av biologisk mångfald. Detta var ett tydligt identifierat utvecklingsobjekt, men tillgången på data orsakar problem. Alla fonder upplevde inte heller att det är väsentligt att granska den biologiska mångfalden.

Klart fler än hälften av dem som svarade på enkäten ansåg att hållbarhetsfrågor var mycket viktiga i beslutsprocessen. Bara en av dem som svarade ansåg att dessa frågor saknar betydelse. Vid placeringar beaktades såväl uteslutning (70 %) och gynnande av hållbarhetsfrågor (51 %) som metoder för ansvarsfull placeringsverksamhet. Nästan alla kapitalförvaltare (92 %) genomförde också aktivt ägarskap och påverkan (92 %).

Klimatstrategi

Ett av Sitras viktigaste hållbarhetsmål är att bromsa klimatförändringen. Koldioxidsnåla lösningar och hållbar utveckling är faktorer som styr vår placeringsverksamhet, vilket betyder att vi bland annat stödjer uppnåendet av målen i Parisavtalet. Detta har även ett direkt samband med Sitras strategiska mål om anpassning till jordklotets bärkraft.

För att göra saken konkret publicerades Sitras klimatstrategi för placeringar våren 2021. Målet är att Sitras samtliga placeringar ska vara i linje med Parisavtalet på lång sikt. Ett konkret mål är att uppnå en kolneutral placeringsportfölj fram till 2035 enligt Finlands nationella mål, förutsatt att placeringsmiljön möjliggör detta.

Med hjälp av klimatstrategin hanterar vi placeringsrelaterade klimatrisker samt försöker identifiera framtida avkastningsmöjligheter. Bedömningen av klimatrisker i aktie- och företagsobligationsplaceringar är tydligare än till exempel i alternativa investeringar, där en mer begränsad tillgång på data utgör en utmaning. Klimatriskerna för Sitras placeringar utreds med de uppgifter som finns tillgängliga.

När det gäller rapportering och analys av klimatrisker utnyttjas TCFD-referensramen (Task Force on Climate-Related Financial Disclosures). TCFD är en internationell rapporteringsrekommendation som ger företag anvisningar om enhetlig rapportering av klimatförändringens ekonomiska risker och möjligheter. Enligt rekommendationen ska man bl.a. utreda placeringarnas koldioxidavtryck , bedöma reserverna av fossila bränslen samt koldioxidsnåla och koldioxidrika placeringar, liksom även huruvida koldioxidutsläppsgränserna enligt internationella klimatavtal följs.

Koldioxidrisken förknippad med placeringar mäts i huvudsak med hjälp av viktad koldioxidintensitet. Den mäter de koldioxidekvivalenta utsläppen hos företag som är placeringsobjekt i förhållande till företagets omsättning och viktat med placeringarnas marknadsvärde. Tills vidare omfattar det rapporterade nyckeltalet endast utsläpp som uppstår i företagets direkta verksamhet och den el som företaget köper, dvs. s.k. scope 1- och scope 2-utsläpp. Det är mer krävande att bedöma indirekta scope 3-utsläpp, och det finns ännu inga tillförlitliga uppgifter tillgängliga.

Beräkningen av koldioxidrisken omfattar för närvarande likvida aktie-, ränte- och fastighetsplaceringar.  Det finns ännu inte tillräckligt med information om övriga tillgångsklasser.

Räknat på detta sätt var den viktade koldioxidintensiteten i Sitras hela placeringsportfölj i slutet av år 2021 110 tCO2e/M€ omsättning. Aktieplaceringarnas koldioxidintensitet var 108 och ränteplaceringarnas 113. Placeringsportföljens viktade koldioxidintensitet sjönk med över 40 procent jämfört med 2020. Koldioxidintensiteten sjönk i 80 procent av de fonder som är föremål för uppföljning. I fråga om börsnoterade fastighetsplaceringar ökade den viktade koldioxidintensiteten när den ena av REIT-fonderna fusionerades med en global indexfond.

Koldioxidrisken i Sitras placeringar jämförs också med ett jämförelseindex som bildas av aktie- och ränteindex som viktats med fondernas andelar. Koldioxidrisken för alla börsnoterade placeringar var nästan 40 procent lägre än jämförelseindexet. Detta förklaras med att uteslutning genomförs, val av ansvarsfulla kapitalförvaltare och tillväxtaktievikten i aktieplaceringar. Koldioxidrisken i börsnoterade fastighetsplaceringar var något högre än jämförelseindexet, vilket i huvudsak berodde på den ovan nämnda fondfusionen.

Siffrorna omfattar företagens scope 1- och scope 2-utsläpp baserat på fondernas innehav 31.12.2021. Som jämförelseindex användes en kombination av index som valts och viktats fondvis. Indexen som användes var MSCI ACWI, MSCI Finland IMI, MSCI Europe, MSCI Emerging Markets, MSCI EUR IG Corporate Bond, MSCI EUR HY Corporate Bond och MSCI World Real Estate. Placeringarnas koldioxidrisk bedöms också genom exponering mot fossila bränslen. Antalet sådana placeringar är redan mycket lågt hos Sitra.

Det finns fortfarande utmaningar med att analysera och rapportera klimatrisker gällande bl.a. informationens tillförlitlighet, jämförbarhet och täckning. Detta har gjort det svårare att ställa upp detaljerade mål.

Behovet av att beakta den biologiska mångfalden har på senare år lyfts fram starkt även inom placeringsverksamhet. Utvecklingen befinner sig i ett tidigt skede och det finns olika initiativ och verksamhet kring ämnet. Ett av de mer seriösa projekten är Taskforce on Nature-related Financial Disclosures (TNFD), med målet att skapa en motsvarande rapporteringsram för att beakta den biologiska mångfalden som TCFD är i klimatförändringsfrågor. Enligt en preliminär bedömning kommer de slutliga rapporteringsrekommendationerna att offentliggöras hösten 2023. Vi följer utvecklingen aktivt och i framtiden är vårt mål att rapportera i enlighet med TNFD.