8 sätt att stärka klimatarbetet i Finland

Sitra har utrett lämpliga vägar, lösningar och styrmedel för övergången mot en koldioxidneutral cirkulär ekonomi på sätt som stärker landets ekonomi och välbefinnande. Utifrån detta arbete har vi sammanställt följande åtta åtgärder att pröva. Vi hoppas att förslagen ska vara till ett stöd för beslutsfattarna när de väljer vilka ytterligare åtgärder som ska vidtas.

1) Vägkarta mot att ge upp fossila bränslen

För att bli koldioxidneutral måste man stegvis sluta använda fossila bränslen och torv. För att övergången ska ske kontrollerat och kostnadseffektivt hjälper det med tydliga mål och en vägkarta att följa.

Användningen av stenkol upphör i Finland senast år 2029, och man bör upphöra med torv och oljeuppvärmning i ungefär samma takt. Samtidigt ska man se till att den fossila energin ersätts med så hållbara alternativ som möjligt, som exempelvis värmepumpar och utnyttjande av spillvärme.

Man måste stegvis gå över från fossila bränslen till hållbara lösningar även inom vägtrafiken. Om man satte en tidsgräns, efter vilken man inte längre skulle sälja fossila trafikbränslen i landet, skulle man visa vägen för marknaden.

2) Stärka utsläppshandeln

Regeringen har i sitt program förbundit sig att verka för att stärka EU:s utsläppshandel. Utöver detta påverkansarbete kan Finland effektivisera utsläppshandelns styrande inverkan nationellt.

Ett golvpris för utsläppsrätter i Storbritannien har snabbat på utfasningen av stenkol. Regeringen skulle kunna använda det exemplet och förbereda ett nationellt eller nordiskt golvpris. Regeringen skulle också kunna sätta upp riktlinjerna för en fullständig reglering av utsläppsrätterna när kolkraftverken stängs.

3) Skatteskifte för en hållbar utveckling

I regeringsprogrammet har man ändrat energi- och trafikbeskattningen till stöd för klimatmålen. Om det utformas på ett bra sätt bidrar ett skatteskifte för en hållbar utveckling till att minska utsläppen på ett kostnadseffektivt sätt utan att försvaga de finska företagens konkurrenskraft eller öka inkomstklyftorna.

För att ha en effekt på utsläppen måste skatteskiftet vara tillräckligt omfattande, minst 1,5 miljarder euro på årsbasis år 2023. De intäkter man får in med skattereformer inom energi, trafik och andra områden kan på ett budgetneutralt sätt riktas in på att minska beskattningen av arbete och företagande, minimera de negativa effekterna på inkomstfördelningen och utveckla lösningar med låga utsläpp. Samtidigt behöver man skaffa kompletterande inkomstkällor i och med att användningen av fossila bränslen stegvis minskas.

Med en flygskatt enligt svensk modell skulle man kunna dämpa ökningen av utsläppen från flygtrafiken och jämna ut konkurrensläget mellan olika transportsätt. För att stärka miljöstyrningen skulle man kunna ge skattelättnader till flyg som använder biobränslen eller el.

4) Från skadliga till gynnsamma bidrag

Skatter och bidrag som är skadliga för miljön är nationalekonomiskt ineffektiva och skadliga för klimatet. Man bör stegvis omvandla de skadliga bidragen till bidrag som främjar en koldioxidneutral cirkulär ekonomi samt innovationer och en förnyelse av ekonomin i allmänhet.

Regeringen har redan kommit med förslag på omfördelning av skadliga bidrag. Man bör fortsätta arbetet genom att sätta upp målet att renovera bidragen med minst 150 miljoner euro per år. Man bör i synnerhet slopa skattestödet för samproduktion av torv, el och värme samt användning av fossila bränslen i industrin och jordbruket.

5) Steg mot en cirkulär ekonomi

Finland har varit en internationell föregångare inom cirkulär ekonomi. De fina planerna behöver nu stöd av ambitiösa mål och praktiska åtgärder.

Finland skulle enligt Hollands exempel kunna sätta upp kvantitativa mål för att minska användningen av icke förnybara naturresurser och för att öka andelen återvunna och förnybara råvaror. Som en del av skattereformen för en hållbar utveckling bör man utvärdera beskattningen av användningen av icke förnybara naturresurser, som exempelvis fossil olja.

6) Mer effektiv klimatlag

Förberedelserna inför att stärka klimatlagen i enlighet med regeringsprogrammet har startat.

Regeringen kan vid behov styra den fortsatta beredningen inom några centrala frågor. Enligt erfarenheterna i Storbritannien är ett centralt verktyg för klimatlagen utsläppsbudgetar som är i linje med utsläppsmålen. Man kan skriva in i klimatlagen att regeringen godkänner budgetarna enligt klimatpanelens förslag.

I klimatårsredovisningen bör man årligen på ett heltäckande sätt granska Finlands utsläpp och se om åtgärderna är tillräckliga. Det bör förutom ansvarsfördelningssektorn även innefatta utsläppshandels- och markanvändningssektorernas utsläpp samt utsläppen från konsumtionen. Man skulle också kunna göra det obligatoriskt för regeringen att årligen presentera de ytterligare åtgärder man håller sig till i utsläppsbudgetarna inför riksdagen.

7) Mot en klimatpositiv inställning

Enligt regeringsprogrammet ska Finland bli koldioxidneutralt snarast efter 2035, vilket innebär att vi då skulle avlägsna mer koldioxid ur atmosfären än vi släpper ut. Vårt lands relativa andel av klimatåtgärderna skulle innebära att nettoutsläppen i mitten av århundradet bör lika på minus och uppgå till cirka 30–50 procent av utsläppsnivån år 1990.

I klimatpolitiken bör man dessutom förutom att titta på utsläppen även se på metoder för att binda dem. Förutom en ökning av kolreserverna i skogarna och marken bör man dessutom se på tekniska metoder för att binda kol. För att utöka kolreserverna och kolsänkorna behövs det nya styrmedel.

8) Finland som internationell inflytelserik aktör för klimatet och en cirkulär ekonomi

Som EU-ordförandeland utökade Finland sina värdefulla internationella nätverk. Under 2020 bör de utökas för att främja mer kraftfulla klimatåtgärder och uppdatera ländernas utsläppsmål.

Inom EU bör Finland fortsätta sitt målmedvetna arbete för att stärka utsläppsmålet fram till 2030. Målet, som är i linje med Parisavtalet, bör vara att minska utsläppen med 60 procent från 1990 års nivå.

Internationellt kan Finland försöka locka fler länder att stärka sina utsläppsmål. Klimateffekterna bör lyftas så att de står högst upp på agendan i multilaterala och bilaterala relationer ända upp på högsta politiska nivå. Finland bör också bygga upp ett starkt kunnande inom och rykte när det gäller cirkulär ekonomi för att kunna utöva inflytande.