När sanningen spelar inte längre någon roll – 4 lösningar för informationskrigens tidsålder 

Hur kan demokratin överleva desinformationens tidsålder? Eller är demokratin för långsam och ineffektiv för att överleva?

Indikatorer för demokratins livsrum har sjunkit globalt under en lång tid. Kriget i Ukraina och auktoritarismens frammarsch har ökat oro för demokratins framtid under den senaste tiden.

I och med digitaliseringen och sociala medier har vi gått över från en informationsmiljö som traditionella medier och deras portvakter dominerar till en hybridartad informationsmiljö som kännetecknas av algoritmer och insamling av data. Man har jämfört betydelsen av förändringen med uppfinningen av tryckpressen.

Kommunikationstekniska omvälvningar har även tidigare omfördelat makten, och detta gäller också den pågående digitala omvälvningen. Vi lever i en tidsålder där vi har tillgång till mer information än någonsin. Samtidigt har vi emellertid mindre information om hur informationen produceras, riktas och organiseras.

Det är svårt att vara kritisk inför det okända. Tidigare kände vi medierna omkring oss och deras ägare, så vi kunde reflektera kritiskt över dem. Vi hade medieläskunnighet för dem. Men hur kan vi vara kritiska medborgare i demokratier om vi ingenting vet om hur vår medieverklighet uppstår?

Över dessa frågor funderade TV-producenten, författaren och propagandaexperten Peter Pomerantsev vid Sitras evenemang Hyvää huomista, demokratia den 15 september.

Enligt Pomerantsev gäller en av de centrala kamperna i den pågående geopolitiska striden mellan demokratier och auktoritära länder frågan om en verklig demokrati överhuvudtaget kan existera. Enligt många auktoritära uppfattningar är demokratin oundvikligen alltid rena teatern där någon eller några drar i trådarna i bakgrunden och får skenbart fria människor att spela sin roll i demokratin eller ”demokratin”. Denna grundläggande skillnad i synsätt konkretiseras just nu på ett våldsamt sätt i Rysslands brottsliga anfallskrig mot Ukraina.

Pomerantsev är en av världens mest kända experter på desinformation och propaganda. Han har skrivit bland annat böckerna Nothing Is True and Everything is Possible och This Is Not Propaganda – Adventures In The War Against Reality. I år belönades Pomerantsev med priset European Press Prize. Du kan se Pomerantsevs tal och den paneldiskussion som följde här (på engelska).

I paneldiskussionen diskuterade Pomerantsev, grundaren och direktören för Defend Democracy-organisationen Alice Stollmeyer och Sitras överombudsman Jyrki Katainen, direktör Veera Heinonen och projektledare Jukka Vahti digital makt och dess inverkan på demokratin. Inspelningen är på engelska.

Pomerantsevs 4 lösningar för informationskrigens tidsålder

1 Utveckling av reglering, trots att detta inte löser allt

I demokratin kan informationsmiljön och den offentliga debatten inte regleras ihjäl. Det är till exempel omöjligt att kontrollera alla fakta eller filtrera bort all desinformation från enorma innehållsströmmar.

Utöver innehåll är det fråga också om samhällets och vår mediemiljös strukturer, så vi måste börja med medborgarnas upplevelser i digitala miljöer och möjligheter att agera som en del av det demokratiska samhället. Vi måste veta hur algoritmer fungerar, vem är bakom våra innehåll och vart de data som samlas in om oss hamnar.

2 Förbättring av vår digitala miljö

Affärsmodellen för sociala medieplattformar baserar sig på att fästa vår uppmärksamhet, och detta görs bäst genom polariserande och destruktiv debatt. Men hurdana modeller skulle vara till nytta för den offentliga debatten?

Vi måste utveckla bättre lösningar för vår digitala miljö, sådana som har en konstruktiv, inte destruktiv, inverkan på vårt samhälle. Vi kan till exempel skapa en ny generation medborgarmedier som har till syfte att föra samman olika tänkesätt så att det uppstår en växelverkan mellan dem.

3 Omskapande av grunder för mediesystemet

I västländerna har omvälvningen i produktionsstrukturen och ekonomiska kriser urholkat tron på utvecklingen. Fakta har blivit någonting som berättar om saker som i huvudsak är tråkiga för människor själva. Därför är allt fler människor mottagliga för populistiska budskap som inspireras mer av det bättre förflutna än av framtiden.

Som en motkraft mot hopplösheten måste vi skapa verktyg och kanaler för positiva diskussioner om framtiden, utan att glömma missförhållanden och spänningar. Vi kan dessutom planera diskussioner på ett annat sätt, så att de är mer konstruktiva än för närvarande.

4 Utveckling av demokratiernas motsvarighet till auktoritära förvaltningars informationskampanjer

Vi måste inleda vår egen informationskampanj, eftersom vi annars ger Putin och andra auktoritära ledare nyckeln till att definiera informationskrigens regler och möjligheten att påverka våra sätt att föra en offentlig debatt.

När Ryssland och Kina påstår att valfriheten och deltagardemokratin är en myt måste vi bevisa att så inte är fallet.