Planetär hälsa bygger på kontakten med naturen

Människans välbefinnande och tillståndet för resten av naturen är starkt kopplade till varandra. Detta kallas för planetär hälsa. Den är ett tillvägagångssätt som erkänner att människornas välbefinnande och miljötillståndet är ömsesidigt beroende av varandra.

Planetär hälsa är också ett lösningsinriktat tvärvetenskapligt fält som fokuserar på att analysera och hantera inverkan av störningar som människan orsakat på jordens natursystem, människors hälsa och allt liv på jorden (Planetary Health Alliance).

Erfarenheter och dagens forskning har förbättrat förståelsen för naturens betydelse för människans välbefinnande på sätt som vi inte tidigare förstod.

Multifaktoriella kroniska sjukdomar och störningar, såsom astma och allergi, diabetes, metabola syndromet, inflammatoriska tarmsjukdomar, cancer, neurologiska sjukdomar och störningar i den psykiska hälsan har stor inverkan på folkhälsan. Urbaniseringen, livsstilen och miljön har förändrats under de senaste årtiondena och därmed gjort vår mikroflora ensidigare och påverkat immunregleringen.

Undersökningar visar att naturens mångfald däremot kan berika människans mikroflora, stärka den immunologiska balansen och även skydda mot sjukdomar. Kontakten med naturen har stärkts i olika försök till exempel i daghemsmiljöer genom att introducera skogsbaserad växtlighet på daghemsgården, vilket har haft en positiv inverkan på barnens immunförsvar.

Grönväggens inverkan i kontorslokaler har för sin del medfört positiva förändringar i mikrofloran hos arbetstagarnas hud och immunbalans redan på två veckor.

Främjande av den planetära hälsan utgör därför en utmärkt möjlighet att förebygga folksjukdomar och fästa uppmärksamhet på hållbara och uppmuntrande åtgärder både inom och utanför hälsovården, till exempel med anknytning till livsstilen och kost- och motionsrekommendationer.

Samtidigt håller den mänskliga verksamheten på att förstöra naturen. Enligt uppskattningar riskerar upp till en miljon arter att utrotas under de kommande årtiondena och överkonsumtionen av naturresurser äventyrar mänsklighetens välbefinnande, hälsa, ekonomi och säkerhet. Senast nu är det dags att vidta korrigerande åtgärder.

Fjärmande från naturen har inte förbättrat människans välbefinnande

Klimatförändringen, minskning av biologisk mångfald och miljöförstöring försämrar människornas hälsa. Människan mår inte bra om jorden, vatten, djur och växter mår dåligt och arter utrotas eller deras livsrum minskar för mycket.

Naturens försvagade bärkraft återspeglas på näring och livsmedel och immunitet mot sjukdomar.

Människans fjärmande från naturen har inte förbättrat människans välbefinnande. Idag ser vi att den kemisk-tekniska livsmedelsproduktion som ökade på 80-talet har kommit till vägs ände. Jord- och skogsbruket måste beakta såväl pollengivare som jordorganismer för att jorden kan producera mat och skydd för människor i fortsättningen. Annars finns det ingen flexibilitet till exempel för klimatförändringen.

Människan behöver en frisk naturmiljö som upprätthåller ekosystemtjänster som är livsviktiga för oss, såsom mat och skydd, och kulturella tjänster och immateriellt välbefinnande. Därför måste vi stödja och prioritera naturbaserade lösningar på olika samhällsnivåer: såväl i boendemiljöer och arbetsplatser som i naturens skogar och på landsbygden. De är samtidigt till nytta för hälsan, naturen och nationalekonomin och investeringar i naturbaserade lösningar är lönsamma på lång sikt.

Till exempel enligt ett nytt finskt material minskade besök i naturen helsingforsares behov av blodtrycks- och astmamediciner.

Under de gångna årtiondena har man bekymmerslöst täckt jorden med asfalt. Vid byggande dämpar och även förstör schaktning och markbeläggning värdefulla ekosystemtjänster. Det är fråga om till exempel absorption av översvämningsvatten eller växternas assimilation som erbjuder syrerik luft och upprätthåller mikroorganismernas aktivitet.

Det är viktigt att lämna öppen och oförorenad mark i byggda miljöer för att den hälsosamma kontakten med jorden är möjlig för många.

Nya undersökningar betonar att gröna naturmiljöer samt vattenområden och rekreationsområden är viktiga för välbefinnande och psykisk hälsa. Genom stadsplanering kan man uppmuntra människor att röra på sig och utnyttja grön- och rekreationsområden och erbjuda möjligheter till en kontakt med naturen till exempel genom lottodling.

Nu behövs sektoröverskridande dialog

I december sammankallade Sitra företrädare för forskning, förvaltning och företag från olika sektorer för att diskutera främjande av den planetära hälsan (på finska) särskilt med tanke på social hållbarhet och rättvis dataekonomi.

FN:s mål för hållbar utveckling användes som ram för diskussionen. Hållbar utveckling bygger på en hälsosam miljö som möjliggör människans välbefinnande inom gränserna för jordens bärkraft. De tematiska fokusområdena var hälsa, natur och mat.

”Vi behöver att folksjukdomar, klimatkrisen och minskning av biologisk mångfald förebyggs på ett integrerat sätt”, sade professor emeritus Tari Haahtela i evenemanget.

Detta betyder att naturens hälsa ses som en del av människans hälsa och människans tillträde till en livskraftig natur möjliggörs. Markanvändning och åtgärder som stärker naturen och klimatet ses som en del av folkhälsan.

Den ledande forskaren Jari Lyytimäki betonade för sin del att vi behöver nya mätbara indikatorer och uppföljning av ekologiska rekonstruktioner för att identifiera trender och styra hållbarhetslösningar.

”Nya indikatorer kan väcka medvetenhet om nya företeelser och alternativa tillvägagångssätt och introducera dem i beslutsfattande”, sade Lyytimäki.

Den planetära hälsan kan främjas särskilt genom att utnyttja data som identifierar lokala förhållanden. Med hjälp av data kan man även identifiera betydande riskfaktorer, utarbeta prognoser och modeller och följa upp utvecklingsriktningar.

Tyngd av det förflutna eller nytt hopp?

Minskningen av biologisk mångfald, klimatförändringen och överkonsumtionen av naturresurser driver samhällen att arbeta med hållbarhet.

Det finns många bromsar trots att vi vet att vi inte kan basera vårt välbefinnande till exempel på den fossila ekonomin. Skydd av den uppnådda levnadsstandarden och fasthållande vid vanor i såväl politiska förslag, finansiering av innovationer som konsumentbeteende bromsar upp förändringen, nya innovationer och utnyttjande av teknologier.

Å andra sidan pågår en utveckling där man kan se fjärmande från naturen men också en ökande medvetenhet om globala miljörisker och hållbarhetstänkande. Lösningarna kräver en förändring i vardagen som är i kontakt med naturen, inte separat från den.

Efter coronapandemin kan man se att man har blivit medveten om sjukdomar som smittar från djur till människa, dvs. zoonoser, och utmaningar och hot som klimatförändringen medför.

Resiliens eller kristålighet har blivit ett diskussionsämne i Finland, Europa och resten av världen så att man kan förbereda sig bättre på nya pandemier och hälsorisker i framtiden.

Vilka steg mot planetär hälsa?

Naturen har mycket att ge oss. Vi kan inte kontrollera naturen men vi kan lära oss leva tillsammans vid olika naturföreteelser och bygga vårt välbefinnande i harmoni med naturens tjänster. Detta kräver en livskraftig natur som vår verksamhet stöder.

Det är positivt att man ser på hälsan på ett alltmer övergripande sätt och förståelsen för miljöns betydelse för hälsan ökar, vilket framgår av Sitras utredning Megatrender 2023. På den europeiska nivån har man inrättat ett nytt direktorat, ”One Health” i kommissionens generaldirektorat för hälsa, och det ömsesidiga beroendet mellan miljöns, djurens och människornas hälsa betonas även i EU:s nya strategi för global hälsa.

Den övergripande förståelsen av hälsa kan utnyttjas bättre för att förebygga sjukdomar. Vi måste övergå från sjukvård till att på ett mer övergripande sätt stödja och upprätthålla hälsan och uppmuntra till livsstilsförändringar. Folksjukdomar kan delvis förebyggas med samma metoder som klimatkrisen och minskningen av biologisk mångfald. Genom förebyggande åstadkommer man samtidigt betydande besparingar i hälsovårdsutgifterna.

Enligt uppskattningar (på finska) har Finland på tio år uppnått besparingar på 1,2 miljarder euro i utgifterna för allergi och astma genom att förändra hälsovårdsstrategin som nu fäster större uppmärksamhet vid bland annat förebyggande åtgärder.

Konkreta åtgärder, försök och spridning av bästa praxis behövs för att beakta ett bredare hälso- och hållbarhetsperspektiv i många olika branscher, såsom social- och hälsovård, miljö, jordbruk, stadsplanering, trafik, energi och industri.

En mer holistisk naturuppfattning håller på att omskapas. Praktiska erfarenheter till exempel i jordbruket har visat att åkern tröttnar om vi inte beaktar arternas mångfald och växelbruket i livsmedelsproduktionen. Den ekologiska rekonstruktionen utgör därför en hoppfull väg till framtiden. Ett konkret steg är att uppfylla FN:s naturmål som man avtalade om i Montreal i december. Den upplevda kontakten med naturen hjälper oss att sätta värde på och respektera den.

Nu behövs ett beslutsfattande som respekterar naturen och lösningar som fungerar i praktiken och vars ekonomiska konsekvenser kan fördelas på ett rättvist sätt i samhället.

Även medborgarna borde ges en möjlighet att bygga upp naturens välbefinnande genom sitt konsumtionsbeteende och vardagsbeslut som slutligen styr förändringen mot en hälsosammare morgondag på både individ- och samhällsnivå.

Vi har helt enkelt inte längre råd med överkonsumtion av naturresurser och den trångsynthet som förbigår ömsesidiga beroenden – varken i Finland eller någon annanstans.