Sitras utlåtande om utkastet till regeringens proposition med förslag till lag om ändring av klimatlagen

1  Allmänna kommentarer

Sitra tackar för möjligheten att ge ett utlåtande. De centrala observationerna i utlåtandet har sammanställts nedan.

• Sitra stödjer kommunernas skyldighet att utarbeta klimatplaner själva eller tillsammans med övriga kommuner i området, samt uppdatering av planerna minst en gång per mandatperiod.
• Sitra stödjer kommunerna att fastställa ett kvantitativt mål för utsläppsminskning, ett etablerat basår samt att uppnå sina klimatmål med inhemska metoder. 
• Sitra konstaterar att en stark och övergripande klimatplan har fastställda mål såväl för minskade utsläpp, ökade sänkor som anpassning till klimatkrisen. 
• Slutligen konstaterar Sitra att Finlands klimatpolitiska styrning ska förtydligas ytterligare i sin helhet.

Kommunerna spelar en stor roll när det gäller att uppnå Finlands kolneutralitetsmål, eftersom deras beslutanderätt omfattar otaliga praktiska klimatåtgärder på lokal nivå. Sitra stödjer kommunernas skyldighet att utarbeta klimatplaner antingen själva eller tillsammans med övriga kommuner i området. Sitra tackar även för arbetet för främjandet av kommunernas klimatarbete som möjliggörs av lagändringen och som är progressivt även internationellt sett. 

Många kommuner utför redan banbrytande arbete när det gäller klimatåtgärder. Till exempel har Hinku-nätverkets (1) arbete visat att kommuner som aktivt deltagit i klimatarbete har haft ekonomiska fördelar av sitt arbete (se Ijo kommun) (2), ökat sin regionala dragningskraft (se Åbo stad) (3) och fått internationellt erkännande (se Lahtis stad) (4). 

Kommunernas potential ska emellertid utnyttjas bättre än tidigare. Våren 2021 hade två tredjedelar av Finlands kommuner, eller 206 kommuner av 309, satt upp ett klimatmål (5). Cirka hundra finländska kommuner saknade ännu ett klimatmål. I början av år 2022 hade endast 71 kommuner i Fastlandsfinland en plan som antingen helt eller delvis behandlar klimatfrågor (6).

2  Periodicitet för utarbetande av kommunens klimatplan (14 a § 1 mom)

Enligt regeringens proposition skulle en skyldighet stiftas för kommunerna att utarbeta en klimatlag, som kommunen ska uppdatera minst en gång per mandatperiod. Planen skulle godkännas av fullmäktige. Sitra stödjer regeringens proposition.

3  Innehållet i kommunens klimatplan (14 a § 1–2 mom)

Regeringen föreslår att kommunen ska sätta upp ett mål för minskade utsläpp i sin klimatplan samt åtgärderna med vilka utsläppen minskas. Målet för utsläppsminskningen ska vara kvantitativt. Om kommunen har behov av att fastställa mindre ambitiösa mål i förhållande till 2 § i klimatlagen, ska detta motiveras i kommunens klimatplan. Sitra stödjer regeringens proposition i dessa avseenden. Sitra föreslår därtill en ändring enligt vilken man i motiveringen anger att kommunernas klimatmål ska uppnås helt med inhemska metoder. 

För närvarande ”varierar omfattningen och grundligheten” betydligt i kommunernas klimatplaner. En del kommuner har gett åtgärderna tidtabeller och ansvariga aktörer, medan en del planer är ”ytliga, strategiska planer på hög nivå”. Åtgärdernas inverkan på utsläppen har bedömts enbart sällan. Sitra stödjer också gemensamma minimikrav för kommunernas klimatplaner.

Vad gäller innehållskraven i kommunens klimatplan (kapitel 5.1.1) stödjer Sitra alternativ två. Såsom konstaterats i regeringens proposition, kunde en skyldighet i enlighet med alternativ tre vara utmanande för de kommuner, som inte har någon tidigare erfarenhet av att utarbeta klimatplaner. Emellertid kunde de kommuner, som redan har långvarig erfarenhet av planering av klimatåtgärder vid behov genomföra starkare och mer inkluderande klimatåtgärder. Det skulle vara bra att överväga om stora städer kunde få stöd för detta arbete, såsom mindre kommuner och städer får för det inledande arbetet (se t.ex. 7).

Det är bra att paragraf 14 a) utöver målen för utsläppsminskningarna även nämner målen för sänkor och anpassning till klimatkrisen. Sitra konstaterar att en stark och övergripande klimatplan ska fastställa mål både för minskade utsläpp, ökade sänkor och anpassning till klimatkrisen. 

Sitra stödjer att kommunernas utsläppsminskningsmål antecknas så enhetligt som möjligt. Som kommunernas basår kan till exempel rekommenderas basåret för Finlands nationella koldioxidneutralitet (1990). Sitra konstaterar också att det är möjligt att utveckla jämförbarheten av kommunernas utsläppsuppgifter. Finlands miljöcentrals utsläppsräknare (8) har för närvarande fem olika sätt att bedöma kommunernas utsläpp, vilket ger värdefull information, men kan även försvåra utformandet av en helhetsbild.

4  Uppföljning av kommunens klimatplan (14 a § 3 mom)

Enligt regeringens proposition ska kommunen följa upp förverkligandet av planen. Sitra stödjer propositionen. Uppföljningen ska vara transparent för kommuninvånarna.

5  Beaktande av kommunens klimatplan i kommunstrategin och verksamhetsberättelsen (14 a § 3 mom)

Det är bra att kommunen enligt regeringens proposition ska beakta sin klimatplan i kommunstrategin och verksamhetsberättelsen, vilket gör att klimatplanen blir en del av kommunens övriga centrala processer. Sitra stödjer propositionen.

Även i kommunernas och landskapens samrådsenkät föreslogs inkluderande av klimatarbete i kommunstrategin och skyldigheten att binda klimatplanerna till uppföljningen av kommunens ekonomi och verksamhet, för att man ska kunna säkerställa att klimatplanerna förverkligas. Detta är rimligt, eftersom man från staternas och kommunernas separata klimatpolitik borde sträva efter en situation där begränsning av klimatkrisen blir en del av kommunens dagliga beslutsfattande.

6  Möjlighet att utarbeta en klimatplan tillsammans med regionens övriga kommuner (14 a § 4 mom)

Till exempel UUSILMA-projektet (6) har påpekat att ”i de kommuner där man hittills inte har satt upp några mål, kan de nya skyldigheterna upplevas som en extra börda. Om kommunen inte har den kompetens och de resurser som krävs, kan skyldigheten förbli formell, utan att den har någon inverkan på kommunens verksamhet eller planering. En alternativ lösning, där ett landskap eller en annan grupp kommuner sätter upp ett mål tillsammans, kan vara en produktivare lösning än ett separat mål för varje kommun.”

Enligt regeringens proposition kan klimatplanen även utarbetas tillsammans med områdets övriga kommuner. Sitra stödjer propositionen. Man bör beakta kommunernas storlek och klimatarbetets utgångsläge när klimatplanen utarbetas eller uppdateras.

7  Ändringssökande gällande statsrådets beslut inom klimatlagens tillämpningsområde (21 b § 1–4 mom)

Såsom konstateras i motiveringarna i regeringens proposition finns redan nu ett tiotal rättsfall kopplade till begränsning av klimatkrisen till exempel i Tyskland, Frankrike och Storbritannien. Det är bara en tidsfråga innan det första rättsfallet som anknyter till klimatkrisen anhängiggörs i Finland.

Sitra anser också att det är bra att besvärsförfarandet förtydligas som en del av uppdateringen av klimatlagen.

8  Ändringssökande gällande kommunernas klimatplaner (21 b § 5 mom)

Sitra anser att det är bra att besvärsförfarandet tydliggörs även vad gäller kommunernas klimatplaner som en del av uppdateringen av klimatlagen.

9  Propositionens effekter (kapitel 4.2 i utkastets motiveringar)

I motiveringarna i regeringens proposition konstateras att propositionen som helhet sannolikt skulle främja de mål som eftersträvas med klimatlagen, dvs. begränsning av klimatförändringen och anpassning till den. Dess klimatpåverkan skulle alltså vara positiv. Observationen stöds av Sitras utredning (5), enligt vilken kommunernas sammanlagda utsläpp skulle halveras från utsläppsnivån år 2018 till och med år 2035, om de skulle nå sina klimatmål som gällde våren 2021. Kvantitativt skulle utsläppen minska med 20 miljoner ton. Till sin storleksklass motsvarar mängden över hälften av de utsläppsminskningar som Finland behöver för att nå sitt mål för koldioxidneutralitet (2035).

Vad gäller ekonomiska effekter föreslår regeringen att kostnaderna som orsakas av den nya skyldigheten ska ersättas åt kommunerna. I ramförhandlingarna våren 2022 har man kommit överens om att 3 miljoner euro per år ska reserveras till statsbidragen som beviljas till kommunerna för utarbetande av klimatplaner. Sitra stödjer reservering av tillräckliga resurser för kommunernas klimatarbete. Kommunernas begränsade resurser ska därtill fokuseras på verksamma och kostnadseffektiva åtgärder.

Övriga iakttagelser

I regeringens proposition konstateras att kommunens klimatplan inte är en del av det planeringssystem för klimatpolitiken som regleras i klimatlagen och som består av fyra riksomfattande klimatpolitiska planer. Däremot skulle kommunernas klimatplaner komplettera klimatlagens planeringssystem.

Sitra konstaterar att Finlands klimatpolitiska styrning ska förtydligas ytterligare i sin helhet. Den uppdaterade klimatlagens fyra separata planer och klimatårsberättelse är sannolikt inte det effektivaste sättet att styra Finland mot koldioxidneutralitet och vidare mot ett klimatpositivt samhälle.

Till exempel Klimatpanelen (9) har föreslagit att ”i centrum av planeringssystemet för klimatpolitiken ska finnas en plan eller en del av en plan som täcker utsläpp och sänkor inom alla sektorer och som sammanställer planerade åtgärder för begränsning och anpassning på medellång sikt och där man bättre än tidigare kan beakta beroendeförhållanden mellan sektorerna”.

Källor

Webbplatserna besöktes 29.6.2022, om inte annat nämns.

1. Finlands miljöcentral (2019): Kolneutraltfinland > Hinku-nätverket.
2. Miettinen, Satu (2021): Iissä tehdään esimerkillistä ilmastotyötä ja sen avulla on säästetty paljon rahaa – joidenkin mielestä pieni kunta on tehnyt jo tarpeeksi (yle.fi). Yle, 22.8.2021.
3. Åbo stad (2022): Investointiohjelma lisää Turun vetovoimaa | Turku.fi. T.ex. satsningar på hållbara transportsätt.
4. Turunen, Suvi (2019): Lahdesta Euroopan ympäristöpääkaupunki vuodelle 2021 – sai tittelin ensimmäisenä suomalaiskaupunkina (yle.fi) Yle, 20.6.2019.
5. Sitra (2021): Missä mennään kuntien ilmasto- ja luontotyössä? – Sitra Sitras utredningar 190.
6. Hildén et al. (2021): Mahdollisuudet vahvistaa ilmastolakia uusilla keinoilla. Statsrådets publikationsserie för utrednings-och forskningsverksamheten 2021:5. UUSILMA-projektet.
7. Miljöministeriet (2022): Esiselvitys kuntien kiritysvälineistä ilmasto- ja kiertotaloustoimiin. 25.5.2022.
8. Finlands miljöcentral (2022): SYKE – VHG-utsläpp i kommuner och regioner (kolneutraltfinland.fi)
9. Ekroos m.fl. (2021): Expertutlåtande, Finlands klimatpanel. Begäran om utlåtande om utkastet till en ny klimatlag