i innehållslistor eller på en innehållssida.
Under den pågående regeringsperioden har Finland en historisk möjlighet att utnyttja möjligheterna med den viktigaste råvaran i vår tid, data, för alla finländares bästa. Datadelning och artificiell intelligens är effektiva verktyg för att påskynda hållbar tillväxt, stärka konkurrenskraften och förbättra offentliga tjänster.
I Petteri Orpos regeringsprogram framträder digitalisering och dataekonomi starkt. De nämns som en del av visionen av Finland, situationsbilden och källan för tillväxt. Dessutom har dataekonomi sin egen ”omfattande, strategiska temahelhet”. Finland ses som en föregångare inom teknik, som “utnyttjar möjligheterna med digitaliseringen och artificiell intelligens fullt ut, utan att lämna människorna utanför”.
I Sitras arbete pratar vi om rättvis dataekonomi inom vilken man skapar tjänster med data som förbättrar människornas vardag, företag i alla storlekar är framgångsrika och bättre lösningar ökar samhällets och miljöns välbefinnande. De här tankarna har man också främjat i det nationella arbetet med den nationella vägkartan för dataekonomin som leds av Sitra.
Att utnyttja digitaliseringens och dataekonomins hela potential är en viktig del av den kommande regeringens “tillväxtformel”.
Dataekonomins temahelhet representerar en strategi som är välkommen inom den ekonomiska politiken. Ett centralt problem inom vår ekonomi är att arbetets produktivitet och investeringar har släpat efter gentemot jämförelseländerna, såsom Sverige.
Att Finland förnyas med data i spetsen och dataekonomins potential utnyttjas betalar sig i sista hand tillbaka för människorna. Vi behöver en gemensamt delad förståelse, acceptans för åtgärderna och nya verksamhetssätt. Alla ska också involveras i informationssamhället. Insatsen är välfärdssamhällets ekonomiska hållbarhet.
Mer strategiskhet för att främja dataekonomi
Finlands paradox är att vi ligger i toppen av de internationella digitaliseringsjämförelserna, men har ändå inte lyckats få mycket ut av utvecklingen. Finland behöver en strategi för att utnyttja de möjligheter som dataekonomi erbjuder.
Strategiska val bör göras inom Europeiska unionens referensram och med stöd av nationella styrkor. Vi måste våga välja tyngdpunktsområden. Genom att fokusera på allt blir satsningarna splittrade och verkningslösa.
Vid Ständerhuset har man haft mod att namnge prioriteringarna inom det strategiska programmet för dataekonomi. Dessa är kvantberäkning, snabba trådfria nät, hälsodata, cybersäkerhet och artificiell intelligens. Rörlighet hos data, kvantberäkning och artificiell intelligens behövs nu för att förbättra lösningar för den gröna omställningen såsom energieffektivitet eller till exempel effektivisering av logistikkedjor.
Finländarna är ett raskt nordiskt ingenjörsfolk. Vi har exceptionella styrkor inom vissa framtidstekniker och den nationella förnyelsen lönar sig att bygga på dem. Hit kunde även ha hört rymdteknik, halvledare samt den digitala gröna övergången. Dessa nämns annanstans i regeringsprogrammet.
Artificiell intelligens och kvantteknik till Finlands kompetensprofil, även inom Nato
De mest invecklade kalkyleringarna kommer att göras redan under de närmaste åren genom att kombinera kvantberäkning och traditionella högpresterande datorsystem. Kombinationen kommer att revolutionera de vanligaste skydden samt bland annat möjliggöra innovationer inom individualiserad medicin inom en snar framtid.
Alla branscher bör kunna applicera artificiell intelligens. Det rör sig om en massiv samhällsomspännande utmaning i omskolning och ändring av verksamhetssätt. Finland kommer dock inte att enbart bli den som applicerar teknik.
En intressant detalj är att artificiell intelligens och kvantteknik – tillsammans med att bekämpa hot mot cyber- och informationssäkerheten och hybridhot – enligt Orpos regeringsprogram kommer att ingå i Finlands Nato-profil.
Detta är en välkommen formulering. Finlands geopolitiska ställning har genomgått en grundläggande förändring i och med Nato-medlemskapet. Nato-Finland kan vara en del av den stabila nordiska befästningen, men bör även hämta sina egna förmågor till det gemensamma bordet. Det är viktigt att fundera på om Finlands Nato-profil kunde innehålla en högteknologisk profil vid sidan av de traditionella militära förmågorna.
Vid behov bör vi även kunna överväga sådana förmågor som vi inte ännu har och ha beslutsamhet för att bygga upp dem.
Bättre användning av social- och hälsodata hjälper människor
Inom Orpos regeringsprogram ser man digitalisering, data och artificiell intelligens inom social- och hälsovårdssektorn som centralt för att förbättra social- och hälsovårdstjänsterna, utveckla tillgången till tjänsterna och stärka förebyggandet. Ökad användning av artificiell intelligens är ett uttryckligt mål i regeringsprogrammet.
I regeringsprogrammet skapas strategiska mål för social- och hälsovårdens informationshantering och lagstiftningen kring social- och hälsovårdens informationshantering förnyas. Dessutom görs informationsledarskapet inom välfärdsområdena mer centralstyrt med riksomfattande mål och styrningen förknippad med social- och hälsodata centraliseras på ministerienivå. Dessa är positiva steg.
Den offentliga sektorns skuldsättning, den ökande bristen på arbetskraft och den åldrande befolkningen skapar tryck på social- och hälsovårdens finansiering. Med bättre användning av social- och hälsodata och användning av artificiell intelligens kan åtgärder riktas mot att förebygga sjukdomar samt utveckla nya och effektivare behandlingar. I bästa fall kan detta öka antalet levnadsår och välbefinnandet för finländare.
Genom att utnyttja data kan man uppnå besparingar på upp till flera hundra miljoner euro inom social- och hälsovården och frigöra arbetstid för vårdarbete för tusentals sjukskötare och läkare, uppskattar Sitras utredning om social- och hälsodata som publicerades i maj.
Dessutom möjliggör bättre rörlighet hos social- och hälsodata en bättre vård. Patientens hälsouppgifter överförs för närvarande inte från hälsostationen till jouren i tillräckligt stor omfattning eller tillräckligt snabbt. Mellan välfärdsområdena skickas till exempel operationsremisser till och med per fax.
Man måste få social- och hälsodata att röra sig inom välfärdsområdet, vid behov mellan välfärdsområden och på lång sikt även från ett EU-land till ett annat.
EU:s målsättning är att hälsouppgifter överförs smidigt enligt behov även från ett land till ett annat och mellan olika patientdatasystem. Finland måste vara förberedd för denna utveckling: även hälsouppgifter kommer att röra sig inom hela EU:s inre marknad, med tillstånd och datasäkert, hur otroligt detta än låter.
