Hållbara levnadssätt lindrar klimatångest

27 procent av finländarna bedömer att ordet ”ångest” beskriver deras känslor gentemot klimatförändringen mycket väl eller ganska väl. Det är främst unga personer under 30 år som oftast upplever ångest, och hela 38 procent av dem svarade jakande på frågan.

Förutom ångest väcker klimatförändringen även många andra känslor. Den vanligaste känslan som klimatförändringen väcker är intresse (58 procent av dem som svarade på enkäten). De näst vanligaste känslorna är frustration och en känsla av otillräcklighet (44 %), maktlöshet (39 %) och hopp (36 %). Klimatförändringen förorsakar minst handlingsförlamning (12 %), egenmakt (13 %) och modlöshet (14 %).

”Det är uppmuntrande att väldigt få finländare upplever att de är handlingsförlamade på grund av klimatförändringen. Positiva känslor, som intresse, iver och hopp, ökar människors aktivitet för att bromsa klimatförändringen allra mest. Men även svårare känslor, som skuld, rädsla och ångest, gör att majoriteten tar tag i saken”, säger Markus Terho, ledare för projektet En hållbar vardag på Sitra.

En enkätstudie som Sitra låtit göra kartlade vilka slags känslor som klimatförändringen har väckt hos finländarna. Enkäten genomfördes i maj–juni via Kantar TNS:s internetpanel. Enkäten besvarades av över tvåtusen finländare över 15 år.

Klimatförändringen uppmuntrar finländare till handling

Enligt enkäten har val som gäller de egna levnadssätten en betydande roll i hanteringen av känslor som klimatförändringen förorsakar. Hela 80 procent av dem som upplevt ångest eller andra svåra känslor uppgav att hållbara levnadssätt hjälper till att hantera känslorna. Populära hanteringsmetoder var också att röra sig i naturen (75 %), diskutera ämnet (58 %), sätta sig in i ämnet och skaffa information (56 %) samt motion och idrott (53 %). Cirka en tredjedel upplevde att medborgaraktivism eller påverkansarbete lindrar klimatångesten.

Unga under 30 år finner oftare än andra lindring för känslorna genom aktivitet på sociala medier. Unga talar oftare än andra om de känslor som klimatförändringen förorsakar och upplever starkare än andra att klimatförändringen påverkar deras röstningsbeteende.

På det hela taget bedömer finländare att de ser avsevärt mer känslor förorsakade av klimatförändringen hos andra människor än hos sig själva. Detta gäller i synnerhet bortträngande eller förnekande och skepticism eller misstanke – de som besvarade enkäten tror att andra upplever dessa känslor, men de upplever dem inte själva. I upplevelsen av hopp är skillnaden allra minst mellan personerna själva och andra personer.

Det finns många sätt att påverka

Medierna har en central roll i att klimatkänslorna väcks: Enligt dem som svarade på enkäten är nyheterna den viktigaste faktorn som förorsakade både svåra och uppmuntrande klimatkänslor. Förutom nyheterna väcker exempel på andra människors beteende i fråga om klimatförändringen samt diskussioner inom den närmaste kretsen mest uppmuntrande känslor, till exempel egenmakt, iver och intresse hos dem som svarade på enkäten.

”Var och en av oss kan agera i flera olika roller: hemma med familjen, i bekantskapskretsen, på arbetet, i studier eller fritidsintressen. Det finns många möjligheter att påverka. Också diskussioner om olika lösningar och val kan vara en betydande klimatgärning”, påminner Terho.

Enligt en studie som Sitra publicerade tidigare i juli tror 69 procent av finländarna att konsumtionsvalen spelar roll i att bromsa klimatförändringen. Än fler, 78 procent, ansåg att det är viktigt med hållbara levnadssätt. Finländarna är blygare när det gäller att uppmuntra andra att införa miljövänliga lösningar.

”Vi behöver en öppen diskussion om vad ett samhälle som fungerar på ett hållbart sätt i framtiden är, och hur var och en av oss kan bygga upp ett meningsfullt levnadssätt åt sig själv i det. En konstruktiv diskussion om olika hållbara val och påverkningsmöjligheter stärker bildan av att vi inte står inför en dyster dystopi, utan en eftersträvansvärd framtid”, säger Terho.

Mer information:

Markus Terho, projektledare, Sitra, tfn 050 483 6610, markus.terho@sitra.fi
Sanna Autere, kommunikationsexpert, Sitra, tfn 050 331 7510, sanna.autere@sitra.fi