Hur produceras maten och vad äter finländarna i framtiden? En ny utredning förutspår en stor livsmedelsomställning när vi går mot 2050

Den biologiska mångfalden minskar i oroväckande takt, både ute i världen och hos oss i Finland. Samtidigt blir klimatet varmare, vilket leder till ännu större förlust av den biologiska mångfalden. Men vi kan vända utvecklingen.

Hur vi producerar och konsumerar mat har en avgörande roll när det gäller att stoppa förlusten av den biologiska mångfalden och bromsa klimatkrisen. Livsmedelssystemet genomgår en global omställning mot mer hållbara sätt att producera och konsumera mat, betonar man i Sitras utredning Växtbaserade produkter och produkter från cellulärt jordbruk i omställningen av det finländska livsmedelssystemet – mot 2050 (sammanfattning på svenska). Utredningen är gjord av forskare vid Helsingfors universitet.

– För att vår livsstil ska rymmas inom gränserna för jordklotets bärkraft måste vi ändra våra matvanor och våra sätt att producera mat. Det lönar sig för Finland att förbereda sig på den pågående livsmedelsomställningen, betonar universitetslektor Markus Vinnari vid Helsingfors universitet.

Utredningen hjälper aktörerna inom livsmedelssystemet, såsom odlare, livsmedelsindustrin, handeln och politiska beslutsfattare att uppfatta hot och möjligheter i de framtida sätten att producera och konsumera mat. Utredningen fokuserade särskilt på olika växtbaserade produkter och produkter från cellulärt jordbruk. Cellulärt jordbruk bygger på cellodlingstekniker där man tillverkar till exempel mikrobproteiner eller kött från djurceller.

Enkäter: Helt nya matvanor 2050

Forskarna lät göra två separata enkäter i projektet. De riktades till livsmedelssystemets experter och konsumenter för att få reda på hur de ser på livsmedelsproduktionens och -konsumtionens framtid.

Enligt resultaten kan vi ha helt nya matvanor 2050. Både experterna och konsumenterna bedömer att en betydande del av proteinerna i kött- och mjölkprodukter i framtiden kommer att ersättas genom att vi ökar mängden växtproteiner och utvecklar produkterna från cellulärt jordbruk.

För att vår livsstil ska rymmas inom gränserna för jordklotets bärkraft måste vi ändra våra matvanor och våra sätt att producera mat. Det lönar sig för Finland att förbereda sig på den pågående livsmedelsomställningen
Markus Vinnari, universitetslektor, Helsingfors universitet

Samtidigt är skillnaderna i experternas och konsumenternas uppskattningar stora. Experterna uppskattade till exempel att finländarna konsumerar endast cirka en fjärdedel av den nuvarande mängden kött 2050. Konsumenternas uppskattning var något försiktigare än experternas, men även de ansåg att konsumtionen kommer att minska till under hälften fram till 2050 (se figur 1).

Forskargruppen påpekar att det lönar sig att tolka resultaten som en grov uppskattning av konsumtionsmängderna i framtiden.

I konsumentenkäten kände respondenterna ganska väl till olika växtbaserade produkter, men kännedomen om produkter från det cellulära jordbruket var klart sämre. Detta kan bero på att många produkter från det cellulära jordbruket ännu inte finns tillgängliga i vanliga livsmedelsaffärer. Över hälften av respondenterna förhöll sig positivt till att använda växtbaserade produkter, cirka en fjärdedel till produkter från det cellulära jordbruket.

Omställningsscenarier hjälper oss att förbereda oss inför framtiden

Forskarna skapade utifrån konsumenternas och experternas uppskattningar tre olika omställningsscenarier, som beskriver livsmedelssystemets möjliga utvecklingsförlopp fram till 2050. Omställningsscenarier är inte prognoser, utan de hjälper det finländska samhället att förbereda sig inför framtiden och leda förändringen.

Forskarna gör också en uppskattning av hur markanvändningen och energiförbrukningen för primärproduktionen skulle ändra på de olika omställningsscenarierna. I och med övergången till växtbaserade proteinkällor och proteinkällor från cellulärt jordbruk kommer den mark som behövs för jordbruket minska avsevärt jämfört med produktion av animaliskt protein. Det årliga behovet av odlingsmark skulle som minst minska med endast en fjärdedel av den nuvarande arealen som behövs för kött- och mjölkproduktionen.

Det är viktigt att vi stöder matproduktionens förnyelse- och anpassningsförmåga så att vi inte blir efter i förändringen. Livsmedelsomställningen erbjuder också möjligheter till ny affärsverksamhet och export.
Liisa Pietola, ledande expert, Sitra

När man ser på helheten bör man dessutom beakta de växtföljder som olika växtarter kräver och deras betydelse för produktionen av växtprotein. Konsekvenserna för den biologiska mångfalden bedömdes inte.

– De miljöfördelar som kan uppnås beror på hur den markareal som frigjorts från djurhållningen används, bedömer biträdande professor Hanna Tuomisto vid Helsingfors universitet.

Även energiförbrukningen skulle som helhet minska i alla omställningsscenarier. Detta beror särskilt på att odlingen av växtbaserade proteiner förbrukar mindre energi än produktionen av proteiner från gårdar och cellulärt jordbruk. Å andra sidan är det möjligt att ett mera utbrett cellulärt jordbruk kan öka elförbrukningen i livsmedelsproduktionen.

livsmedelsomställningen

Utredningens tre omställningsscenarier

Läs mera döli

1. Omställningsscenariot Från kris till traditioner

Finland satsar till en början starkt på nötboskap och export av slutprodukter från uppfödningen av nötkreatur. Samtidigt satsar man också på odling av proteinfoder. En omfattande global pandemi i mitten av omställningsscenariot, som man konstaterar ha orsakats av fjäderfä, förändrar beslutsfattarnas och konsumenternas inställning till sektorns produktion i en negativ riktning. Detta stärker den lokala självförsörjningen av nötkreatur och växtbaserade produkter.
Omställningsscenariot visar att man inte alltid vet vilka faktorer som slutligen påverkas av vad. Omställningen kan till sin natur vara icke-linjär och framtiden därmed överraskande på ett oväntat sätt. Satsningar på en till synes motsatt utveckling kan därtill leda till oanade konsekvenser. Omställningsscenariot visar att det finns skäl att inkludera beredskap för överraskningar och alternativa utvecklingsbanor i vägkartan.

2. Omställningsscenariot Den starka livsmedelspolitikens Finland

Omställningsscenariot grundar sig på att bygga en hälso- och miljöbaserad livsmedelspolitik. Inom produktionen satsar man mångsidigt på växtproteiner, cellulärt jordbruk och inom djurproduktionen särskilt på fjäderfä. Till en början strävar man efter att leda livsmedelspolitiken mycket intensivt uppifrån och ner. På kort sikt ger detta önskade resultat, men på 2030-talet uppstår en motreaktion bland medborgarna som kräver mer diversifierad verksamhet. Detta leder vidare till förändringar i politiken och omvärlden.

Omställningsscenariot visar att goda avsikter inte alltid leder till önskat slutresultat. I processen för att utarbeta en vägkarta för branschen finns det skäl att fundera på hur det lönar sig att ta fram olika åtgärder. Här kan man till exempel dela in processen i olika etapper och jobba med att förankra arbetet hos olika samhällsaktörer.

3. Omställningsscenariot Det globala maktspelet

I den tredje brytningsstigen kännetecknas utvecklingen av en snabb ökning av det cellulära jordbruket. Makten koncentreras till internationella storföretag som köper upp innovativa småföretag från marknaden. Genom utvecklingen frigörs betydande mängder jordbruksmark för annan användning. Hastigheten i omställningen tilltar tillfälligt. Samtidigt växer de återstående animaliska produktionsanläggningarna till verkligt stora anläggningar med punktutsläpp och annan koncentrerad inverkan på miljön. Landsbygdens traditionella produktionsstrukturer förändras och landsbygden avfolkas. Utvecklingen orsakar till exempel problem för underhållet av vårdbiotoper, eftersom antalet betesdjur minskar och de koncentreras till större enheter.
Omställningsscenariot visar att ett till vissa delar bra slutresultat till övriga delar kan vara oönskat. En vägkarta kunde ge branschen en uppfattning om hur man kan förbereda sig på dessa olika konsekvenser.

En vägkarta skulle påskynda omställningen

Utredningens viktigaste slutsats är att man borde utarbeta en sektorsövergripande vägkarta över det finländska livsmedelssystemets framtid och ett åtgärdsprogram som påskyndar övergången till en hållbar livsmedelsproduktion och -konsumtion. De omställningsscenarier som tagits fram i utredningen kan fungera som stöd för vägkartan.

– Att utarbeta en vägkarta förutsätter sektorsövergripande samarbete. Finland borde övergå från separata jordbruks-, hälso- och miljöpolitiska sektorer till att bygga upp en heltäckande livsmedelspolitik, säger gästforskare Pasi Pohjolainen från Helsingfors universitet.

På lång sikt skulle arbetet med vägkartan förbättra förutsägbarheten och därigenom gynna många aktörer i livsmedelssystemet.

– Det är viktigt att vi stöder matproduktionens förnyelse- och anpassningsförmåga så att vi inte blir efter i förändringen. Livsmedelsomställningen erbjuder också möjligheter till ny affärsverksamhet och export. Samtidigt måste vi beakta vårt lands nordliga särdrag och möjligheter att producera växtproteiner som en del av ett mångsidigt jordbruk, betonar Sitras ledande expert Liisa Pietola.