Inflytelserika personer inom ekonomin och samhället: Ingen ekonomi utan naturen

Naturen och dess biologiska mångfald försvinner i oroväckande takt, både ute i världen och hos oss i Finland. Förlusten av den biologiska mångfalden har långtgående konsekvenser för vår ekonomi, hälsa och välbefinnande. Detta framgår i skrivelser av inflytelserika personer inom ekonomin och samhället, som har sammanställts i en promemoria (sammandrag på svenska) som Sitra har publicerat.

Många författare påminner om att ekonomin är helt beroende av naturen. Naturen erbjuder ständigt människan en enorm mängd livsviktiga tjänster, såsom mat, energi, vattenrening, medicinalväxter, kolbindning och pollinering av näringsväxter. Naturens resurser och tjänster kallas naturkapital inom nationalekonomin.

Mikko Spolander, chef för finansministeriets ekonomiska avdelning, betonar i sin skrivelse att naturkapitalet minskar eftersom vi förbrukar resurser snabbare än naturen kan producera nya.

”Förlusten av den biologiska mångfalden leder till att ekonomin förtvinar och äventyrar välbefinnandet hos kommande generationer. Ett centralt problem är att den biologiska mångfalden inte har ett pris, vilket syns som ohållbara val i ekonomin”, skriver Spolander.

Enligt honom är det offentliga maktens uppgift att styra produktionen och konsumtionen med den ekonomiska politikens metoder, så att den biologiska mångfalden tryggas. Samtidigt ska man säkerställa att övergången till en ekologiskt hållbar ekonomi sker på ett rättvist sätt.

I skrivsamlingen bedöms också påverkan som förlusten av biologisk mångfald har på finansieringssystemet och investerarna. Finlands Banks generaldirektör Olli Rehn skriver att priset blir enormt om förlusten av biologisk mångfald inte bekämpas. Enligt honom ska centralbankerna beakta riskerna för den finansiella stabiliteten.

De problem som orsakas av förlusten av värdefull natur påverkar investeringar samt deras avkastning och risker runt om i världen, konstaterar pensionsförsäkringsbolaget Ilmarinens verkställande direktör Jouko Pölönen. En långsiktig investerare bör beakta den biologiska mångfalden, inte bara för att trygga naturens utan också sin egen verksamhet och till exempel finländarnas pensionspengar.

Lösningar från ekonomin för att stoppa förlusten av biologisk mångfald

Förlusten av biologisk mångfald kan stoppas genom samarbete. FN:s naturmöte i Montreal gav nytt hopp. Nästan 200 länder i världen i december godkände målen för att stoppa förlusten av biologisk mångfald före 2030 och vända riktningen hos naturens tillstånd mot återhämtning.

På mötet uppmanade näringslivets och finansbranschens föregångare världens länder att sätta ambitiösa naturmål. Även det finländska näringslivet deltog i fronten (på finska).

Kaisa Hietala, som är styrelseproffs vid internationella storföretag, skriver att näringslivet måste erkänna förändringsbehoven och bli engagerade i god tid innan förändringarna börjar styra verksamheten av tvång. Enligt Hietala kan förändringsförmågan byggas upp som en konkurrensfördel som är svår att kopiera.

Sitras överombudsman Jyrki Katainen skriver i sin text att marknadsekonomin måste utnyttjas för att stärka naturen. De offentliga medlen kommer inte att räcka till för att stoppa förlusten av biologisk mångfald, utan det behövs också företag och privata pengar.

För att stoppa förlusten av biologisk mångfald finns många lösningar från lagstiftning till ekonomiska styrmedel. Det är också viktigt att påskynda till exempel lösningar för cirkulär ekonomi som utnyttjar material på ett sätt som är smartare och sparar energi.

Finland har förbundit sig att stoppa förlusten av biologisk mångfald före år 2030. Sitras projektdirektör Outi Haanperä betonar att under vårens riksdagsval är det ett utmärkt tillfälle att diskutera de åtgärder, med vilka man bekämpar förlusten av biologisk mångfald under nästa regeringsperiod.

”I valdiskussionerna under våren är det viktigt att komma ihåg att arbetet med att stoppa förlusten av biologisk mångfald handlar om en ansvarsfull förvaltning av vår ekonomi. Utan naturen fungerar inte ekonomin. Naturens värde ska synliggöras och styra det ekonomiska beslutsfattandet”, sammanfattar Haanperä, som till sin utbildning är doktor i ekonomiska vetenskaper.

I skrivsamlingen behandlas också den biologiska mångfaldens betydelse för livsmedelstryggheten, hälsan, skogarna och vattendragen.

I Sitras promemoria finns nio texter som skrivits av:

Johanna Buchert, generaldirektör, Naturresursinstitutet
Hanna Haveri, läkare inom planetär hälsa, Päijänne-Tavastlands välfärdsområde
Kaisa Hietala, styrelseproffs
Jaana Husu-Kallio, kanslichef, jord- och skogsbruksministeriet
Jyrki Katainen, överombudsman, Sitra
Jouko Pölönen, verkställande direktör, Ömsesidiga pensionsförsäkringsbolaget Ilmarinen
Olli Rehn, generaldirektör, Finlands Bank
Leif Schulman, generaldirektör, Finlands miljöcentral
Mikko Spolander, avdelningschef, finansministeriets ekonomiska avdelning