Naturkapitalet kan mätas med en ny typ av räkenskaper – Finland skulle ha nytta av ett heltäckande genomförande

Det finns skäl för Finland att börja följa med sitt nationella naturkapital med hjälp av nya räkenskaper, föreslår framtidshuset Sitra i sitt arbetspapper (sammanfattning på svenska). Med naturkapital avses en helhet bestående av mark, mineraler, luft, vatten och allt levande som finns där. Naturkapitalet producerar ständigt en enorm mängd tjänster för människor och ekonomin: till exempel rent vatten, pollinering av matväxter, råvaror och koldioxidbindning.

Naturens ekonomiska värde är dock inte synligt för statliga och kommunala beslutsfattare eller för företagsledningar. Detta har lett till att ekonomin förbrukar naturkapitalet i snabbare takt än det kan förnya sig. Om man låter minskningen av naturkapitalet fortsätta, kommer den kollaps av den biologiska mångfalden att leda till att även ekonomin kollapsar.

”Naturkapitalet måste förvaltas på ett hållbart sätt så att det även i fortsättningen kan erbjuda förutsättningar för finländarnas välfärd och Finlands ekonomi. För att beslutsfattarna ska ha nödvändig information om naturkapitalets betydelse för nationalekonomin behövs ett verktyg för att följa upp detta. Annars fattas besluten utifrån bristfälliga uppgifter. Det som inte kan mätas kan inte heller kontrolleras”, betonar Lasse Miettinen, direktör för Sitras tema Hållbarhetslösningar.

Nationalekonomin och naturkapitalet måste sammanföras

Nationalräkenskaper är ett centralt verktyg för uppföljning av ekonomins utveckling genom valda nyckeltal, såsom bruttonationalprodukten (BNP). Nationalräkenskaperna identifierar dock inte naturens värde för ekonomin.

För att åtgärda denna brist har man på internationell nivå under mer än tio års tid byggt upp en standard för naturkapitalets räkenskaper: en utvidgning av nationalräkenskaperna som kan användas för att följa naturkapitalets tillstånd och förändringar i det samt koppla detta till samhällsekonomin. Arbetet nådde en viktig etapp 2021 när FN:s statistiska kommission godkände en standard och rekommendation för ekosystemräkenskaper.

Ekosystemräkenskaperna sammanställer statistik om de olika ekosystemens areal och ekologiska status, antalet ekosystemtjänster och hur de används, tjänsternas värde i pengar och ekosystemens värde som kapital. Räkenskaperna visar också var tjänsterna finns på kartan.

Med hjälp av ekosystemräkenskaperna är det möjligt att granska hur stora fördelar naturens tjänster ger årligen, även mätt i pengar, och att följa förändringar i naturen och ekosystemtjänsterna. När data kombineras med ekonomisk modellering kan man också granska hur förändringar i naturkapitalet påverkar till exempel produktionen eller sysselsättningen inom olika sektorer i ekonomin.

Uppgifterna i ekosystemräkenskaperna kan också användas för systematisk insamling av naturdata, uppföljning och rapportering av naturmål, planering av politiska beslut samt utvärdering av konsekvenserna av olika naturrisker, såsom spridning av främmande arter.

Fullständigt införande av ekosystemräkenskaper kräver ett nationellt beslut

En internationell standard för ekosystemräkenskaper har nu skapats. Nästa steg är att införa dem i FN:s medlemsländer. Många länder använder redan ekosystemräkenskaper eller håller på att införa dem fullt ut.

Storbritannien och Nederländerna är exempel på föregångarländer när det kommer till tillämpningen av ekosystemräkenskaper. Även Estland finns med bland de länder som har publicerat räkenskaper som informerar om ekosystemens omfattning. Kina använder i sin tur ekosystemräkenskaperna för att beräkna en s.k. bruttoekosystemprodukt. I den beräknas ekosystemens årliga mervärde för den kinesiska ekonomin. I Förenta staterna har president Joe Bidens administration å sin sida antagit en strategi som syftar till att införa naturkapitalräkenskaper.

Även EU har vidtagit åtgärder. I och med en ny förordning kommer medlemsländerna under de närmaste åren att bli skyldiga att införa en begränsad version av ekosystemräkenskaper. Kommissionens förslag som nu behandlas förpliktar medlemsländerna att granska ekosystemens ekologiska status endast i grova drag och förutsätter till exempel inte att de fastställer det ekonomiska värdet av de tjänster som naturen erbjuder. Mer omfattande ekosystemräkenskaper skulle ge beslutsfattarna ett mer heltäckande kunskapsunderlag.

”Förordningen kommer att vara en enklare version av vad övergripande ekosystemräkenskaper innebär, eftersom förslaget inte kopplar naturkapitalet till samhällsekonomin. För beslutsfattandet skulle det vara bäst om det ekonomiska värdet av de tjänster som produceras synliggjordes. Det är skäl för Finland att införa ekosystemräkenskaper fullt ut och snabbt. För detta behövs ett nationellt beslut”, säger Miettinen.

I och med verkställandet av EU-förordningen måste Finland i vilket fall som helst hitta en lösning på hur ekosystemräkenskaperna i praktiken ska börja genomföras nationellt. Sitra föreslår att man i detta sammanhang gör upp en plan för införandet av ekosystemräkenskaper i enlighet med den internationella standarden och FN:s rekommendation. I praktiken kan utvecklingen av räkenskaperna framskrida stegvis så att målet är att genomföra alla fem centrala räkenskaper som ingår i ekosystemräkenskaperna.

Detta skulle stödja målen i statsminister Petteri Orpos regeringsprogram att trygga Finlands naturkapital inom ramen för en ansvarsfull ekonomisk politik och utveckla en verksamhetsmodell för uppföljning av miljöns tillstånd.

”Det är skäl att inkludera centrala informationsproducenter, informationsanvändare och beslutsfattare i arbetet, så att räkenskaperna motsvarar samhällets behov så bra som möjligt”, betonar Sitras expert Tatu Leinonen.

Finland har ett bra utgångsläge: insamlingen av naturdata och statistiken är av mycket hög kvalitet med internationella mått mätt och Finlands forskningskompetens har deltagit aktivt i utvecklingen av referensramen för ekosystemräkenskaperna. En god grund för ekosystemräkenskaper har redan byggts upp genom Finlands miljöcentrals, Naturresursinstitutets och Statistikcentralens arbete. Dessutom har man i Tammerfors, Birkala och Esbo inlett ett experiment som delfinansieras av Sitra och som utvecklar en version av ekosystemräkenskaper som lämpar sig för kommunalt bruk.