i innehållslistor eller på en innehållssida.
Det ekonomiska stödet från staten till forskning och utvecklingsverksamheten är det viktigaste incitamentet till att även företagen ökar sitt forsknings- och utvecklingsarbete.
I en undersökning (på finska) beställd av Sitra uppger 60 procent av de intervjuade företagsledarna att stödet som redan utlovats av staten uppmuntrar företagen att öka sina egna investeringar i forskning och utveckling, antingen i stor eller mindre skala.
Dessutom anser 80 procent att ytterligare betydande och långsiktiga offentliga forsknings- och utvecklingsstöd och skattemässiga stimulansåtgärder fram till 2030 skulle öka företagens egna FoU-investeringar.
Särskilt små företag med färre än tio anställda, men även starkt tillväxtinriktade företag, är beredda att öka sina egna investeringar i forskning och utveckling och följa i statens fotspår. 22 procent av de intervjuade företagen utgörs av starkt tillväxtinriktade företag, i olika storleksklasser.
Även företag som redan ägnar sig åt forskning och utveckling antingen på hemmaplan eller utomlands överväger att göra betydande egna investeringar.
”Statens tilläggsinvesteringar är absolut nödvändiga ur företagens perspektiv. Och baserat på undersökningen bör investeringarna framförallt riktas till små och starkt tillväxtinriktade företag”, säger Sitras ledande expert Petri Lehto som är ansvarig för undersökningen.
Den finländska staten är redo att under de närmaste åren investera ytterligare över en miljard euro på forsknings- och utvecklingsverksamhet under förutsättningen att även den privata sektorn är delaktig i finansieringen. Målet är att forsknings- och utvecklingsinvesteringarna ska öka till 4 procent av BNP fram till 2030.
Därför är företagens intresse för forskning och utveckling avgörande för samhällsekonomin. Finland kan inte uppnå tillväxt utan innovativa och internationellt konkurrenskraftiga produkter och tjänster.
”Även om Finland enligt undersökningar är ett av världens mest innovativa länder avspeglas inte innovationerna i den ekonomiska tillväxten av någon anledning, såsom det gör i till exempel Sverige. Det är av största vikt att ta reda på varför kopplingen mellan FoU-verksamhet och ekonomisk tillväxt i Finland är så svag och hur den skulle kunna stärkas”, säger Sitras överombudsman Atte Jääskeläinen.
Mellan april och juni genomförde Taloustutkimus, på uppdrag av Sitra, intervjuer med 1 200 företagsledare från olika branscher och olika delar av landet. Syftet med undersökningen är att utreda företagens FoU-planer och tillväxtmål samt hinder och incitament för förnyelse.
Kompetensbristen måste lösas – forskningssamarbeten bör öka
Förutom finansiering kräver forsknings- och utvecklingsverksamhet både kompetens och experter. En av tre företagsledare uppger att företaget för närvarande har för lite kompetens inom forsknings- och utvecklingsområdet. Över 70 procent av de intervjuade anger bristen på kompetens som ett ganska stort eller mycket stort hinder för det egna forsknings- och utvecklingsarbetet. Och det är särskilt starkt tillväxtinriktade företag och industrin som har drabbats av kompetensbristen.
Gemensamma forsknings- och utvecklingsprojekt där både företag och universitet ingår skulle vara ett sätt att råda bot på kompetensbristen samt förena krafter och resurser. Forskningssamarbeten mellan företag och universitet anses vara det näst viktigaste utvecklingsmålet efter finansiering enligt företagsledarna som deltog i Sitras undersökning.
67 procent av de intervjuade ansåg att ett förbättrat forskningssamarbete skulle få företaget att öka sin forsknings- och utvecklingsverksamhet i Finland. Företagen önskar bland annat bättre dialog mellan företag och forskare, klarhet avseende finansieringen och generellt mer information om forskningsorganisationernas utbud.
”Särskilt tillväxtinriktade företag och industrin skulle ha nytta av ett tätare samarbete med universiteten. Att främja sådana partnerskap är ytterst viktigt, och för det behövs nya metoder”, säger Petri Lehto från Sitra.
Även ökad kunskap om kommersialisering av forsknings- och utvecklingsresultat, bland annat genom utbildning och offentlig finansiering för att främja kommersialisering, ansågs viktig av företagsledarna. 61 procent av de intervjuade bedömde att det skulle öka företagets forsknings- och utvecklingsverksamhet i Finland.
60 procent av undersökningsdeltagarna ansåg att en förbättring av marknadsregleringen så att den stödjer nya innovationer och deras implementering skulle uppmuntra till ökade satsningar på forskning och utveckling.
Sitra fokuserar på hållbar ekonomisk tillväxt och innovationer
Företagsundersökningen är en del av Sitras nya inriktning. Sitras nya strategi som träder i kraft i början på september innebär tre viktiga förändringar för framtidshusets arbete. Sitra stärker förutsägelsearbetet avseende framtidens stora utmaningar i Finland, främjar förnyandet av Finland genom sociala innovationer och ökar samarbetet med andra aktörer för att lösa de problem landet står inför.
Huvudfokus i Sitras uppdrag blir att främja en snabbare hållbar ekonomisk tillväxt och välfärd.
Kanske något intressant för dig
”Det finns en stark önskan från våra intressegrupper att Sitra ska bli en innovationsaktör igen. Vi satsar särskilt på sociala innovationer som på ett omfattande sätt förnyar Finland. Vi måste kunna genomföra betydande reformer så att Finland åter igen kan bli ett land med ekonomisk tillväxt och för att finländarna ska må bättre. Just nu går det åt fel håll i Finland”, säger Atte Jääskeläinen.
Arbetet i en ny riktning inleddes redan under våren när Sitra anordnade diskussioner om utvecklingsbehoven och strategiska prioriteringar inom forsknings- och innovationssystemet tillsammans med de viktigaste aktörerna och företagen inom området. Arbetet med FoUI-satsningarna fortsätter i höst.
Sitra som grundades 1967 har djupa rötter i forsknings- och utvecklingsfinansiering. Sitra har i decennier haft en roll i ett flertal finländska framgångsberättelser – allt från utvecklingen av xylitol till hissföretaget Kones lansering internationellt.
Sitra använder inte skattepengar från statens budget, utan söker finansiering för sin verksamhet nästan uteslutande på placeringsmarknaden.
