Demokrati som en del av vardagen

I den här utredningen kartläggs 20–30 år och över 30 år gamla finländares erfarenhet av delaktighet i samhället.   
 
Vi närmar oss ämnet ur två perspektiv. I texten granskas hur aktivt finländare i olika åldersgrupper deltar i olika sammanhang i samhället. Andra aktörer har också publicerat motsvarande undersökning. Däremot har man gjort färre undersökningar av hur finländare i olika åldersgrupper upplever hinder för och uppmuntran till delaktighet i samhället. I den här utredningen fokuserar vi särskilt på detta perspektiv.      

I den här utredningen granskas hinder för och uppmuntran till delaktighet inom tre delar av delaktighet i samhället. I den första delen är vi delaktiga i sammanhang som rör barn, hemmet, fritidsaktiviteter, arbetsplatsen, eller studier, till exempel i bostadsaktiebolagets styrelse eller i en ämnesförening inom studiebranschen. Den andra delen omfattar verksamhet på medborgarsamhällsnivå, till exempel i organisationer eller lösare medborgarrörelser. Till den tredje delen hör att rösta och på annat sätt påverka genom olika etablerade demokratiska institutioner. Här ingår också metoder för deltagardemokrati, av vilka de mest kända kanske är samråd ordnade av kommunerna och deltagande budgetering.   
 
Utredningens resultat lyfter fram både likheter och skillnader vad gäller de hinder för och den uppmuntran till delaktighet som personer i åldern 20–30 år och över 30 år upplever. I alla åldersgrupper identifieras till exempel rädslan för konflikter, gräl eller trakasserier som ett hinder för delaktighet i samhället. Mest utgör detta ett hinder för delaktighet i del 2. I utredningen meddelande 16 procent av respondenterna att rädslan för konflikter och gräl har hindrat dem att delta i denna del under de senaste åren.  

De intressantaste observationerna i utredningen hör ändå samman med de skillnader som förekommer mellan 20–30-åringarna och personer över 30 år när man jämför vilka hinder de har upplevt för delaktighet i samhället. Resultaten visar att 20–30-åringarna tvivlar mer på sitt eget kunnande och vetande och tror oftare att de saknar de egenskaper som behövs för delaktighet i samhället. Unga vuxna upplever också delaktighet som mer belastande och mer invecklat och de oroar sig för att de ska bli tvungna att ta alltför mycket ansvar, vilket oftare blir ett hinder för deras delaktighet.  
 
Resultaten är enhetliga inom alla undersökta delar av delaktighet i samhället, även om en del av de hinder för delaktighet som 20–30-åringarna upplever betonas lite mer i någon viss del. Observationerna sporrar oss till att fundera på hur olika samhälleliga institutioner skulle kunna öka 20–30-åringarnas, och även yngres, förlitan på att delaktighet i samhället inte är något alltför svårt eller belastande och att de räcker till som de är.        
 
Utredningen baseras på material som har insamlats under våren och sommaren 2023. Materialet består av djupgående intervjuer med 15 unga vuxna och resultaten från en omfattande enkätundersökning. Den enkät som genomfördes i en nationell webbpanel besvarades av 1 835 finländska vuxna i åldern 18–79 år.