Tackling root causes

Sammanfattning

Varför studien gjordes: det är inte möjligt att stoppa förlusten av biologisk mångfald med dagens metoder

Den biologiska mångfalden minskar i en alarmerande takt överallt i världen och så även i Finland. Situationen är allvarlig eftersom hela mänsklighetens hälsa, ekonomi och välbefinnande är beroende av naturen.

På många håll har man börjat vidta åtgärder för att stoppa förlusten av biologisk mångfald, men hittills har varken de nationella, internationella eller företagsinitierade åtgärderna varit tillräckliga. Därtill har arbetet i för liten utsträckning utgått från att värna den biologiska mångfalden på global nivå, trots att vi i stor utsträckning både är beroende av och genom vår konsumtion också påverkar den biologiska mångfalden i andra länder. Det är ändå möjligt att stoppa den globala förlusten av biologisk mångfald. Det kräver en omfattande förändring och åtgärder som riktas mot grundorsakerna. Dagens ekonomiska system bygger på att nya naturresurser ständigt tas i bruk. Systemet är ineffektivt och ger upphov till stora mängder avfall. Därför måste det reformeras.

Den cirkulära ekonomin är en ekonomisk modell där befintliga resurser utnyttjas i så hög grad som möjligt. När värdet i produkter och material som redan är i användning utnyttjas så effektivt och länge som möjligt, minskar behovet att utvinna nya naturresurser, vilket frigör ett större livsutrymme för naturen.

Omställningen till en cirkulär ekonomi erbjuder både regeringar, företag och medborgare ekonomiska möjligheter samtidigt som ekologisk hållbarhet främjas. Inte minst är det möjligt att samtidigt avsevärt minska klimatutsläppen med cirkulära lösningar. Dock har inga tidigare modellberäkningar kvantitativt fastställt den cirkulära ekonomins potential att minska den globala förlusten av biologisk mångfald. Det främsta målet med den här studien är att fylla den kunskapsluckan.

Enligt studien kan den cirkulära ekonomin redan till 2035 stoppa förlusten av biologisk mångfald och därtill möjliggöra en återhämtning till den nivå av biologisk mångfald som fanns år 2000. Scenariot kräver betydande förändringar jämfört med nuvarande praxis och att både beslutsfattare och företag i större skala genomför cirkulära åtgärder.

Hur utfördes studien?

Studiens tyngdpunkt ligger på de fyra sektor som i sig har störst påverkan på den biologiska mångfalden på land och där cirkulära lösningar också kan spela en betydande roll för att minska förlusten av biologisk mångfald. De fyra sektorerna är jordbruk och livsmedel, byggnation och fastigheter, fibrer och textilier, och skogssektorn.

För att modellera den cirkulära ekonomins effekter på den biologiska mångfalden utformades två scenarier: Business as Usual (BAU), som även fortsättningsvis domineras av de nuvarande produktions- och konsumtionsmönstren, samt scenariot för den cirkulära ekonomin, där produktions- och konsumtionsmönstren bidrar till att avfallet och föroreningarna minskar betydligt, samtidigt som både produkters nyttjandegrad och livslängd förlängs avsevärt och behovet att utvinna nya naturresurser minskar.

I det cirkulära scenariot identifierades cirkulära åtgärder inom de fyra sektorerna. Åtgärdernas inverkan på den biologiska mångfalden uppskattades genom att modellberäkna de förändringar i markanvändningen som de möjliggjorde. För varje cirkulär åtgärd angavs standardvärden baserade på den mest etablerade akademiska litteraturen för att möjliggöra en jämförelse mellan de två scenarierna.

Nedan anges för var och en av de fyra sektorerna de modellberäknade cirkulära värdena och de förändringar i markanvändningen som de möjliggör till 2050.

Jordbruk och livsmedel. Köttkonsumtionen halveras och konsumtionen av mejeriprodukter minskar med 67%. Matsvinnet per person halveras och regenerativa principer tillämpas på 60% av jordbruksmarken och 18% av betesmarken. Jämfört med BAU-scenariot frigörs 640 miljoner hektar jordbruksmark för annan användning – motsvarande en och en halv gånger EU:s yta.

Byggnation och fastigheter. Efterfrågan på timmer minskar med 50% och befolkningstätheten i städerna ökar med 51%. Städer tar upp 14 miljoner hektar mindre yta än i BAU-scenariot.

Fibrer och textilier. Kläders livslängd ökar med 50% och återvinningsgraden för textilier ökar till 75%. Metoder för regenerativt jordbruk införs på 60% av den mark där bomull odlas. Bomullsodlingar motsvarande 24 miljoner hektar frigörs för annan användning jämfört med BAU-scenariot.

Skogssektorn. Pappersanvändningen minskar med 55% och efterfrågan på massa för papperstillverkning minskar med 48%. Metoder i linje med ett regenerativt skogsbruks tillämpas i 20% av sekundärskogar och i all annan, brukad skogsmark. 280 hektar skogshabitat undgår avverkning jämfört med BAU-scenariot.

Som en del av studien utfördes en omfattande modelleringsprocess för att uppskatta i vilken utsträckning det är möjligt att minska förlusten av biologisk mångfald i det cirkulära scenariot fram till år 2050.

De förändringar i markanvändningen som den cirkulära ekonomin möjliggör uppskattas med hjälp av den globala modellen för markanvändning MAgPIE (Model of Agricultural Production and its Impact on the Environment). Med hjälp av modellen beräknades allokeringen av landanvändning för både det cirkulära och BAU-scenariot. Modellen tar ett antal faktorer i beaktande, bland annat den förväntade befolkningsökningen, BNP-tillväxten, livsmedelskonsumtionen och efterfrågan på jordbruksprodukter, produktionskostnader, samt regionala förhållanden som sätter gränser för både land- och vattenanvändningen och möjliga skördenivåer. Parametrarna används i modelleringen av de sannolika förändringarna i markanvändning för de två scenarierna. De förändringarna kan därefter kopplas till lokala effekter på den biologiska mångfalden som följer av de cirkulära åtgärderna.

Effekten på den biologiska mångfalden mäts genom Biodiversity Intactness Index (BII), som beskriver den genomsnittliga förekomsten av vilda arter i ett givet geografiskt område jämfört med dess referenspopulation.

De antaganden som använts i studien och de viktigaste resultaten av modelleringen presenteras i bild 1.

Bild 1. Cirkulära åtgärder kan stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald till 2050

Obs! De cirkulära åtgärderna möjliggör förändringar i landanvändning, antingen som skogs- eller jordbruksmark, oavsett i vilken sektoråtgärderna utförs. Exempelvis avverkas 280 miljoner hektar mindre skog som en följd av minskad efterfrågan på timmer, men också på textilier, livsmedel och byggmaterial.

Resultat: Det är möjligt att vända den biologiska mångfaldens negativa utveckling

Enligt studien skulle en snabb omställning till en cirkulär ekonomi kunna stoppa den globala förlusten av biologisk mångfald senast år 2035, även om inga andra åtgärder vidtas. Till exempel beaktas inte åtgärder för skydd och återställande av natur i det cirkulära scenariot. Förutom att stoppa förlusten av biologisk mångfald skulle omställningen till en cirkulär ekonomi kunna bidra med 28% av de insatser som krävs för att uppnå samma nivå av biologisk mångfald, mätt i BII, som i scenariot Integrated Action Portfolio (IAP). Leclère et al. (2020) har i IAP-scenariot identifierat de steg som krävs för att uppnå högt ställda mål för den biologiska mångfaldens återhämtning till 2050.

Livsmedels- och jordbrukssektorns cirkulära åtgärder har störst potentiell inverkan

Den cirkulära ekonomins största potential att minska och vända förlusten av biologisk mångfald återfinns inom livsmedels- och jordbrukssektorn. Sektorns bidrag till det cirkulära scenariot uppgår till så mycket som 73%, och av alla cirkulära åtgärder som modellerats i studien har alternativa proteinkällor störst potential att minska förlusten av biologisk mångfald. Bygg- nations- och fastighetssektorn står för ytterligare 10%, medan fiber- och textilsektorn och skogssektorn utgör 9% respektive 8% av det cirkulära scenariot.

Bild 2. Livsmedels- och jordbrukssektorn bidrar mest till den biologiska mångfaldens återhämtning

“

Den cirkulära ekonomins största potential att minska och vända förlusten av biologisk mångfald återfinns inom livsmedels- och jordbrukssektorn.

Livsmedels- och jordbrukssektorns centrala roll beror till stor del på att omkring hälften av jordens beboeliga yta för närvarande används för jordbruk. En livsmedels- och jordbrukssektor i linje med den cirkulära ekonomin utgör en enorm möjlighet. Utan åtgärder för att reformera livsmedels- och jordbrukssektorn kan förlusten av biologisk mångfald bromsas men inte helt och hållet stoppas.

Bild 3. Alternativa proteinkällor och minskat matsvinn bidrar mest till den biologiska mångfaldens återhämtning i ett cirkulärt scenario

Obs! Talen markerar den procentuella förändringen i Biodiversity Intactness Index (BII) som sker vid en övergång till ett cirkulärt scenario år 2050.

Sektorspecifika resultat

Livsmedel och jordbruk. De cirkulära åtgärder inom livsmedels- och jordbrukssektorn som mest effektivt kan minska förlusten av biologisk mångfald består i att främja ett skifte till alternativa proteinkällor, att minska matsvinnet i olika led i värdekedjan, samt att ställa om till ett regenerativt jordbruk. Det regenerativa jordbruket kombinerar ett stort urval metoder, till exempel plöjningsfri odling, parallell odling av flera arter, användning av växtföljder, biokol, precisionsodling, ekologisk odling och agroekologi. De här metoderna bidrar till att förbättra markens förmåga att ta upp och binda kol, vatten och kväve och samtidigt ha en positiv inverkan på den biologiska mångfalden.

Byggnation och fastigheter. Minskad efterfrågan på jungfrulig träråvara och ökad förtätning i städerna har störst positiv effekt på den biologiska mångfalden. Längre livscykler för byggnader, en högre nyttjandegrad, samt ökad återanvändning och återvinning av trämaterial minskar behovet av träråvara och i förlängningen markanvändning. Å andra sidan har den ökade efterfrågan på träbyggnation samtidigt en delvis motverkande, negativ inverkan på den biologiska mångfalden.

Fibrer och textilier. Minskad efterfrågan på textilier och fibrer har störst inverkan på den biologiska mångfalden. Cirkulära åtgärder minskar efterfrågan på dessa produkter och material genom att öka textiliernas hållbarhet, nyttjandegrad, återanvändning och återvinning. De metoder för regenerativ odling som används vid produktion av fiberväxter så som bomull har också en positiv inverkan på den biologiska mångfalden.

Skogssektorn. Genom sina positiva effekter på skogars biologiska mångfald spelar det regenerativa skogsbruket en nyckelroll. Ett sådant skogsbruk kombinerar ett brett spektrum av metoder, såsom att lämna kvar äldre och murkna träd och död ved, samt att öka inslagen av lövträd, inhemska trädarter och olika åldersstrukturer. Cirkulära åtgärder minskar även behovet av jungfrulig träråvara genom längre livscykler och återanvändning av träprodukter, vilket möjliggör en minskad avverkning och därigenom gynnar den biologiska mångfalden.

De cirkulära åtgärderna och deras effekter skiljer sig åt regionalt

Såväl möjligheterna som effekterna som följer av den cirkulära ekonomin varierar från region till region, eftersom produktionsprocesser, konsumtionsmönster och handeln på många sätt skiljer sig åt runt om i världen. På samma sätt varierar trycket på naturen runt om i världen.

På norra halvklotet uppnås de mest betydande positiva effekterna på den biologiska mångfalden genom ett skifte till mer hållbar konsumtion, särskilt i fråga om alternativa proteiner och cirkulära principer i textilsektorn. Förändrade konsumtionsmönster på norra halvklotet skulle främst återspeglas i ett minskat tryck på naturen från jordbrukets markanvändning i Latinamerika, Afrika söder om Sahara och Indien. Till skillnad från textilier och fibrer och livsmedels- och jordbrukssektorn har cirkulära åtgärder inom skogs- samt byggnations- och fastighetssektorn en huvudsakligen lokal påverkan på naturen, i anslutning till där verksamheten äger rum.

Den cirkulära ekonomin kan samtidigt bekämpa förlusten av biologisk mångfald och klimatkrisen

Många cirkulära lösningar som minskar förlusten av biologisk mångfald kan samtidigt bidra till att stoppa klimatkrisen. Den cirkulära ekonomin minskar förlusten av biologisk mångfald, vilket i sin tur bromsar klimatuppvärmningen, till exempel genom att utsläppen från markanvändningen blir mindre. När den globala uppvärmningen bromsas upp påverkas naturen i sin tur positivt eftersom klimatförändringen är ett av de fem viktigaste trycken på naturen, det vill säga de faktorer som driver förlusten av biologisk mångfald. Den globala uppvärmningen väntas bli den främsta orsaken till förlusten av den biologiska mångfalden i framtiden.

Modelleringen i anslutning till studien visar att omställningen till en cirkulär ekonomi kan omvandla förändringarna i markanvändningen från en utsläppskälla av växthusgaser till en tillfällig kolsänka. Enbart i Europeiska unionen skulle förändringen räcka till för att tillgodose kommissionens förslag om ett årligt nettoupptag om 310 miljoner tonkoldioxid senast 2030 enligt LULUCF-förordningen. I LULUCF-förordningen fastställs beräkningsreglerna för EU:s sänkor och utsläpp i fråga om markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk.

I det cirkulära scenariot skulle metanutsläppen från jordbruket minska med upp till 90 procent. Resultatet betonar den cirkulära ekonomins potential att erbjuda lösningar på både klimatkrisen och förlusten av den biologiska mångfalden.

Den cirkulära ekonomin ökar resiliensen, skapar nya arbetstillfällen och medför kostnadsbesparingar

Omställningen en till en cirkulär ekonomi kommer att öka ekonomins resiliens genom att minska beroendet av råvaror, volatila marknader och komplexa leveranskedjor.

Omställningen till en cirkulär ekonomi erbjuder affärsmöjligheter och skapar arbetstillfällen inom de sektorer som undersöktes. Övergången till alternativa proteiner skulle årligen kunna generera 170 miljarder dollar i den globala ekonomin fram till 2030 och hela 500 miljarder dollar fram till 2050. I scenariot förutsätts att ett antal nödvändiga investeringar kommer att genomföras. Omställningen skulle även kunna skapa 3 miljoner nya arbetstillfällen per år.

Den cirkulära ekonomin erbjuder också besparingar för producenter, återförsäljare och konsumenter då resurser används mer effektivt. Exempelvis kan återvinning av virke och bomull och minskningar av livsmedelssvinnet ge företag årliga kostnadsbesparingar på mellan 0,6 och 1,5 miljarder dollar.

Vad är nästa steg?

I studien undersöks vilken potentialåtgärder i linje med en cirkulär ekonomi inom fyra sektorer har för att minska den globala förlusten av biologisk mångfald och vända utvecklingen mot en återhämtning. Det här är första gången som den cirkulära ekonomins potential som en del av lösningen modell beräknas. Analysen har ett antal begränsningar och den kan kompletteras i takt med att vår kunskap om den cirkulära ekonomins olika möjligheterna att positivt påverka den biologiska mångfalden utvecklas.

Akvatiska ekosystem ingår inte i studien, då sektorerna har valts ut genom att uppskatta den minskning av biologisk mångfald som markanvändningen i de olika sektorerna orsakar. Ifall analysen kompletteras med ytterligare ekosystem och faktorer, utöver markanvändning, som driver minskningen av den biologiska mångfalden torde en än större potential för cirkulära åtgärder kunna påvisas. Målet med studien var att presentera ett möjligt scenario för cirkulär ekonomi som också är realistiskt att uppnå. I det cirkulära scenariot förutsätts genomgripande förändringar jämfört med nuvarande praxis, men som likväl är genomförbara med dagens teknologinivå.

Politiska beslutsfattare kan styra utvecklingen i en mer hållbar riktning genom att ge den cirkulära ekonomin en mer central roll i arbetet med att minska förlusten av biologisk mångfald. Därtill kan cirkulära åtgärder som både kan minska klimatutsläppen och förlusten av biologisk mångfald ges särskild vikt. Markanvändningen är en central faktor för att minska trycket på naturen, och cirkulära principer spelar en särskilt viktig roll genom att frigöra mark som används för produktion av biomassa. Den biologiska mångfalden kan bara räddas ifall utmaningen angrips med ett globalt perspektiv som utgångspunkt. Den cirkulära ekonomin utgör ett viktigt bidrag för att stoppa förlusten av värdefull naturen även på andra sidan jorden, där vi i dag i snabb takt förlorar särskilt artrika områden. Cirkulära åtgärder i Finland och Europa kan dämpa trycket på naturen i dessa områden, till exempel genom att minska efterfrågan på kött- och mejeriprodukter eller textilier.

Företag och industrier kan dra fördel av den cirkulära ekonomins möjligheter och påskynda omställningen genom en mer effektiv användning av befintliga resurser. Företag kan börja med att identifiera och rapportera naturrelaterade risker och påverkan på den biologiska mångfalden. Därefter kan vetenskapligt baserade mål sättas upp för naturarbetet, och cirkulära lösningar kan utnyttjas för att uppnå dessa mål. För att spara resurser och prioritera de mest effektiva åtgärderna kan företag med fördel identifiera åtgärder som både gynnar klimatet och den biologiska mångfalden. Företag bör också aktivt arbeta för att minska markanvändningen som biomassa- och särskilt livsmedelsproduktionen tar i anspråk.

“

Politiska beslutsfattare kan styra utvecklingen i en mer hållbar riktning genom att ge den cirkulära ekonomin en mer central roll i arbetet med att minska förlusten av biologisk mångfald.