Utvärderingskriterier: Hur känner man igen hållbara återhämtningsåtgärder?

Arbetsgruppen för hållbar återhämtning som tillsattes av miljö- och klimatminister Krista Mikkonen har bland annat som uppgift att förbereda för tilläggsbudgeten åtgärder som hjälper ekonomin att återhämta sig och samtidigt svarar mot klimatkrisen och utarmningen av naturen.

Internationella institutioner, såsom FN, Världsbanken, Internationella valutafonden IMF, Internationella energirådet IEA och Europeiska kommissionen samt otaliga företagsnätverk, har uttryckt starkt att återhämtning efter coronapandemin ska genomföras på ett ekologiskt hållbart sätt. Även ledande ekonomer bekräftar att hållbar stimulans också med tanke på ekonomin är den effektivaste vägen till återhämtning.

Arbetsgruppen för hållbar återhämtning granskar särskilt åtgärder som hör till planen för hantering av krisen i efterhand. Det är mer meningsfullt att inkludera hållbarhetsperspektivet i dessa åtgärder än till exempel i krisåtgärder för att öka hälsovårdens kapacitet.

Alla åtgärder i planen för hantering av krisen i efterhand ska betraktas utifrån hur de stöder regeringsprogrammets mål för att övergå till en kolneutral cirkulär ekonomi och att stoppa förlusten av biologisk mångfald. Därför har arbetsgruppen tagit fram kriterier som kan tillämpas på utvärderingen av åtgärder.

Om det beslutas om åtgärder som försvårar uppnåendet av ovan nämnda mål, ska detta vara ett resultat av allvarligt övervägande och som motsvarighet ska man förutsätta till exempel hållbarhetsåtaganden. Ett exempel på kompensation är att en stödmottagare åtar sig att minska utsläpp för att eftersträva kolneutralitet eller att minska förlusten av biologisk mångfald.