i innehållslistor eller på en innehållssida.
Finländska samarbetsnätverk som delar data, dvs. finländska dataekosystem, har dragit tydlig nytta av datadelning. Företagen och de offentliga organisationerna berättade i Sitras enkätundersökning att de med hjälp av delad data effektiviserat sina processer, skapat nya och bättre tjänster och startat nya projekt med sina partner.
Nätverksaktörerna hade också fått tillgång till ny information från partner och utökat sin förståelse om sina egna styrkor, sina utvecklingsområden, sin affärsverksamhet och sin bransch.
Nätverksbyggande och utveckling av kundorienterade tjänster är styrkor inom dataekosystemen, men ekosystemen kräver mer kompetens för sina försök att öka affärsverksamheten, avslöjar enkätundersökningen. Största delen av ekosystemen strävar i framtiden efter att fördjupa samarbetet och producera tjänster med partner.
Informationen framgår av Sitras enkätundersökning Utvecklingsgraden av ekosystem och nätverk som utnyttjar data (Dataa hyödyntävien ekosysteemien ja verkostojen kehitysaste 2023, på finska) som genomfördes tillsammans med forskningsföretaget Innolink i maj–juni 2023. Syftet med enkäten var att reda ut dataekosystemens verksamhet och skapa en helhetsbild av deras utvecklingsgrad, utmaningar och styrkor samt av nytta som datadelning medfört. I undersökningen deltog 111 respondenter från olika dataekosystem inom flera olika branscher.
Framtidens dataekonomi stöder sig på samarbetsnätverk
I en verksamhetsmiljö som blir allt mer invecklad måste det vara möjligt att utveckla lösningar på kundernas utmanande behov och anpassa sin egen verksamhet. Kompetensen eller resurserna hos en organisation räcker ofta inte, men man kan hitta lösningar i samarbete med partner, vilket i sin tur kan skapa nätverk och ekosystem som strävar mot samma håll. När data som samlas in och analyseras fungerar som en av utgångspunkterna för eller möjliggörarna av nätverkens gemensamma innovation, kallas nätverken dataekosystem eller datanätverk.
I dataekosystemen eller -nätverken deltar minst tre organisationer som delar data mellan sig och som har ett gemensamt mål. Större datalager möjliggör effektivisering av befintliga processer och skapande av ny affärsverksamhet. I ekosystemen kan det uppstå en gemensam produkt, tjänst eller lösning, eller så kan respektive aktör utveckla sina egna produkter med hjälp av delad data. Detta kräver ofta att verksamhetskulturer utvecklas, och dessutom bör data som härstammar från olika källor fungera smidigt tillsammans. För att trygga rättigheterna gällande användningen av data behövs det också fungerande infrastruktur och förtroende mellan aktörerna.
Därför är det viktigt för finländska företag och organisationer att på ett bättre sätt förstå samarbetsnätverkens verksamhetssätt och möjligheter.
Betydande fördelar för ekosystemen från datadelning
Hurdana upplevelser har finländska företag och aktörerna inom den offentliga sektorn av att utnyttja och dela data med partner?
Största delen, cirka 67 procent, av respondenterna uppskattade att datadelning har lett till konkret nytta. De största fördelarna var möjligheten att hitta nya kundrelationer och samarbetspartner samt möjligheten att skapa nya tjänster och ny affärsverksamhet och effektivisera processerna.
”Vår organisation använder ekosystemet för nya idéer, projekt och nytt slags samarbete”, beskrev en nätverksmedlem i sitt enkätsvar. Andra fördelar har varit bland annat uppbyggandet av nya pilotförsök och projekt, den mindre mängden manuellt arbete, den större mängden information som lett till bättre förståelse, bättre image i och med samarbetet, bättre ledning med hjälp av information och utsläppsminskningen via samarbetet.
Enkätresultaten stöder de tidigare undersökningarna som likaså konstaterat att datadelning gynnar organisationer. Teknikserviceföretaget Capgeminis undersökning visade att datadelning vanligen medför en tillväxt i omsättningen, bättre produktivitet och betydligt bättre kundnöjdhet.
Vår organisation använder ekosystemet för nya idéer, projekt och nytt slags samarbete.
Medlem i ett datanätverk
En tredjedel ännu i det inledande skedet av datadelning
Av alla som svarade på Sitras enkät kunde en tredjedel inte bedöma eller visste inte huruvida delningen av data hade medfört nytta. Vad kan förklara denna tämligen höga procentandel? I ljuset av enkätresultaten verkar det som att svaret finns i ekosystemets eller dess medlemsorganisations utvecklingsgrad.
Organisationens utveckling i utnyttjandet av data kan delas in i fyra faser:
- Organisationen använder endast sina egna interna data.
- Organisationen använder utöver sina egna data även externa datakällor och öppna data.
- Organisationen bildar ett löst nätverk för datadelning med andra aktörer.
- Organisationen agerar som en fast del av ett tätt dataekosystem med tydliga gemensamma tjänster, regler, avtal och operativa modeller, som tillsammans levererar en sömlös tjänst till slutkunden.
Sitra har utarbetat en utvecklingsmodell med fyra faser som utnyttjar element från akademisk litteratur.
Vid faserna 1 och 2 är organisationen ännu i det inledande skedet av att utnyttja data, medan man i faserna 3 och 4 redan delar data mellan partner eller till och med skapar gemensamma tjänster med hjälp av data. Av respondenterna bedömde 64 procent att de kommit till den tredje eller fjärde fasen. Med andra ord identifierade de sig som progressiva inom utnyttjandet av data.
Fler än var tredje, cirka 36 procent av respondenterna, kunde dock inte säga vid vilken fas deras egen organisation befann sig eller uppskattade att den ännu är i första eller andra fasen. Observationen kan för sin del förklara varför en ganska stor andel av organisationerna som deltog i enkäten inte hade haft betydande nytta av datadelning i ekosystemet. Om ekosystemet till exempel ännu inte är särskilt avancerat har data nödvändigtvis egentligen inte delats, vilket sannolikt innebär att fördelarna inte heller har realiserats. Sådana ekosystem har ännu mycket arbete framför sig innan de når sin fulla potential.
Regelboken för rättvis dataekonomi hjälper ekosystemen
Det finns redan verktyg för ekosystem och nätverk som stöd för datadelning. Med hjälp av mallarna och checklistorna i Sitras Regelboken för rättvis dataekonomi (Reilun datatalouden sääntökirja, på finska) är det enkelt för ekosystemet att börja skapa gemensamma spelregler för utnyttjande av data.
Sitra utarbetar för närvarande som hjälp för ekosystemen en mer omfattande handbok i att utnyttja och dela data och verktyg för detta. Handboken publiceras i början av 2024. Håll dig uppdaterad, handboken publiceras på Sitra.fi.
Samarbetet har också som mål att utveckla branschen
Enkäten avslöjade att ekosystem har startats till exempel för att sätta fart på den interna utvecklingen inom en viss bransch, föra samman aktörer i en regional sammanslutning dvs. ett kluster och främja undersöknings- och företagssamarbetet.
Företagen har deltagit i ekosystemet eftersom de bland annat har strävat efter tillväxt i affärsverksamheten, främjande av exporten och skapande av nya produkter, tjänster och arbetsplatser.
Med hjälp av samarbete har företagen också försökt hitta nya kunder och konsultationsmöjligheter samt visa tankeledarskap inom branschen.
Offentliga aktörer har med samarbete velat skapa bättre forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet och säkerställa digitaliseringens övergripande och långsiktiga utveckling inom olika branscher. Dataekosystem har också grundats för att främja innovativa offentliga upphandlingar och ledning med hjälp av information.
Ekosystemen själva har ambitiösa mål som nätverk och vilja att utveckla den gemensamma verksamheten. Till och med 70 procent av respondenterna berättar att de siktar på avancerad datadelning, dvs. på ekosystemarbetets fjärde fas, där ekosystemets medlemmar producerar gemensamma kunskapsbaserade tjänster. Enligt respondenterna är intensiv ekosystemisk verksamhet ett viktigt delområde i framtidens konkurrenskraft.
Vi strävar efter att på ett mer effektivt sätt göra undersökningsresultaten tillgängliga för samhället.
Medlem i ett datanätverk
Nätverksbyggande är en styrka
Som dataekosystemens och -nätverkens största styrkor uppräknades kompetens i nätverksbyggande (82 %), kompetens i kundorienterad tjänsteutveckling (66 %) och vetenskaplig kompetens (63 %). Respondenterna fick välja flera styrkor.
Att byggande av nätverk lyftes fram som den största styrkan är inte en överraskning. Att agera i ekosystem kräver i princip förmågan att skapa kontakter, samarbeta och hitta de rätta partnerna. Kartläggningen av partner kan vara utmanande och därför hjälper omfattande nätverk att söka lämpliga medlemmar för verksamheten. Dessutom har varje medlem sannolikt sina egna mål och orsaker att delta. Samordningen av gemensamma mål som tillfredsställer alla parter kräver samarbetsförmåga.
Kundorientering och vetenskaplig kompetens är affärsverksamhetens nyckelfaktorer. Att ange dem som styrkor visar att det finns förutsättningar i ekosystemen för även bättre gemensam utveckling av tjänster och produkter. Enligt respondenterna var utveckling av produkter och tjänster den största orsaken till datadelning i ekosystemen.
Vi har ett gemensamt missionsliknande mål där lösningen kräver ekosystemisk kompetens och samarbete. Nya lösningar förutsätter ofta en systemisk förändring i värdekedjan.
Medlem i ett datanätverk
Ekosystemet grundades för att sätta fart på samarbetet och affärsverksamheten i regionen.
Medlem i ett datanätverk
I svaren betonades också förtroende som en av ekosystemens styrkor. Att bygga samförstånd och förtroende är en central förutsättning för samarbete i ekosystemet. I enkäten bedömde 76 procent av respondenterna att förtroendet för ekosystempartnerna var högt eller ganska högt.
Samtidigt uppskattade dock till och med hälften av respondenterna att deltagarna i deras eget ekosystem kan agera tillsammans rimligt men inte än effektivt. Det finns behov av en mer exakt fördelning av roller i ekosystemen och nätverken. Den till ekosystemen riktade handboken för utnyttjande och delning av data som Sitra för närvarande utarbetar innehåller stöd och verktyg även för fördelningen av roller.
Bristen på affärskunnande och finansiering utgör hinder
Finns det något som saktar ner ekosystemens utveckling? Enligt undersökningen är följande ekosystemsamarbetets mest betydande utvecklingsområden:
- ökning och/eller reform av affärsverksamheten,
- verksamhetens resursallokering och
- smidigare hantering och delning av data.
Ökning och reform av affärsverksamheten som utmaning. Att agera i ekosystem skiljer sig från traditionell affärsverksamhet där andra aktörer inom branschen kan i första hand betraktas som konkurrenter. Att gå med i ett ekosystem kräver att organisationen gör förändringar i sitt tänkesätt och sina affärsmodeller, vilket alltid inte är enkelt. Även Business Finlands nya utredning lyfter fram motsvarande resultat: Finland behöver betydligt mer datarelaterat affärskunnande och en kultur för att göra saker tillsammans på såväl individ-, organisations- som branschnivån.
Verksamhetens resursallokering i ekosystemet som utmaning. Ekosystemen kan stöta på utmaningar till exempel när det gäller att få finansiering, tillräckligt med personal eller nödvändig teknik som behövs för att utöva verksamheten på ett effektivt sätt.
En motsvarande observation har gjorts i Sitras pågående projekt som inbegriper arbete med olika ekosystem. Det kan vara svårt för organisationen att frigöra sina egna personer för ekosystemverksamheten. Särskilt i det inledande skedet är organisationerna ofta verksamma i ekosystemet vid sidan om den övriga verksamheten och det tar länge innan man kan utvärdera huruvida verksamheten överhuvudtaget är lönsam. Det kan därför kännas dristigt för företagen att investera organisationens resurser i något vars produktivitet är svårt att förutse.
Den största utmaningen är att tillräckligt snabbt skapa värde för deltagarna.
Medlem i ett datanätverk
Vad gäller tillgängliga finansieringsformer lämpar de sig närmast för affärsekosystem som siktar på affärsverksamhet i miljardklass eller så för affärsverksamheten vid branschens företagsjätte och dess partner. Små företag som håller på att utvecklas missgynnas därför enkelt.
Orsaken till ekosystemaktörernas svaga vilja att investera kan för sin del vara att man ännu inte ser affärspotentialen i datadelning. För offentliga organisationer kan utmaningarna vara att få direkt inriktad finansiering för att agera i dataekosystem eller ge olika dataekosystem tillgång till offentliga data.
Smidigare hantering och delning av data som utmaning. Ekosystemen har ännu inga etablerade operativa modeller eller sätt för datadelning. Det är också möjligt att organisationerna inte helt och hållet förstår data som en nyttighet, vilket leder till att de är försiktiga med datadelning.
Vi vill utvidga ekosystemets verksamhet men har inte hittat bra sätt att få mer ”kärnmedlemmar” att delta i verksamheten.
Medlem i ett datanätverk
Samarbete och utveckling kräver tid.
Medlem i ett datanätverk
Bekanta dig med programmet Tillväxt genom data
För att komma igång med att utnyttja data på organisationsnivå kan man få stöd från självstudiematerialet för programmet Tillväxt genom data som Sitra utvecklat. Materialpaketet handleder i hur man kan utnyttja data för att skapa ny affärsverksamhet.
Med djärva tag mot fungerande ekosystem
Grundtanken med dataekonomi är enkel: datadelning med andra ökar värdet av data och gör det möjligt att skapa nytt värde. Enkäten avslöjade att dataekonomi och ekosystemen är fortfarande invecklade ämnen som är svåra att uppfatta, även för personer som agerar i dem. Den offentliga sektorn och företagen måste arbeta hårt för att ekosystemen ska kunna nå sin fulla potential.
Den offentliga sektorn kan stödja bildandet av ekosystem till exempel genom att ta en aktiv roll i dataekosystemens verksamhet, facilitera samarbetsforum, stödja olika slags pilotprojekt förknippade med gemensam användning av data och styra finansiering till ekosystemens utveckling. Dessutom kan den offentliga sektorn delta i att förbättra organisationernas beredskap att ta vara på den reformerade dataregleringens möjligheter, särskilt vad gäller datahantering och rörligheten av data. Den offentliga sektorn kan också agera som vägvisare och göra sina egna data tillgängliga för alla.
Företagen kan främja ekosystemens effektivare utveckling genom att modigt inleda försök med sina partner redan i början av affärssamarbetet. Sitras samarbete med ekosystemen har visat att man först måste i praktiken planera försök och pilotprojekt för datadelning innan man ordentligt förstår vilka olika faktorer som bör beaktas och hurdan potential som genuint kan nås med samarbete. Därför lönar det sig för ekosystem som utvecklas att inhämta lärdomar från slutförda experiment, såsom det av Sitra stödda experimentet att dela data om batterier i arbetsmaskiner.
Enkätresultaten visar att finländska organisationer har blivit medvetna om de möjligheter som dataekonomin och ekosystemen erbjuder, och fältet utvecklas ständigt. För att få en uppfattning om helhetsbilden lönar det sig att läsa om dataekonomins färdplan som innehåller en aktuell vy av dataekonomin i Finland, visionen på nationell nivå och åtgärder som för dataekonomin vidare.
Enkätundersökningen genomfördes som en del av Sitras tema för rättvis dataekonomi där man med hjälp av projekt främjar förändringar i de ekonomiska strukturerna, ökar individernas möjligheter att påverka användningen av data och erbjuder praktiska verktyg till företag som agerar på datamarknaden.
