i innehållslistor eller på en innehållssida.
Använder organisationer i Finland redan avancerad datateknik, såsom artificiell intelligens? Hur använder företag data för att effektivisera processer eller förnya tjänster och arbete, samt för automatisering? Hur påverkar data affärsresultaten? Och hur mycket FoU-investeringar görs i Finland för att öka dataekonomin och i vilken omfattning utnyttjas EU-finansiering?
Du kan hitta svaren på bland annat dessa och många andra frågor i verktyget Dataekonomins lägesbild utvecklat av Sitra. Rapportverktyget hjälper till att förstå och följa upp dataekonomins utveckling. Verktyget har utvecklats på Sitra som en del av det nationella färdplansarbetet för dataekonomi.
Börja använda verktyget Dataekonomins lägesbild här! (på finska)
Den sammanställer för första gången information om de viktigaste indikatorerna för Finlands dataekonomiska utveckling och beskrivningar av nyttiga öppna datakällor. Power BI-verktyget ger information om de viktigaste områdena för utvecklingen av dataekonomi: att bygga människoorienterade tjänster, förnya affärsverksamheten med hjälp av data, kompetens, infrastrukturer och ekosystem, investeringar och utveckling av datapolicy och -reglering på EU-nivå.
Verktyget är avsett som en databank för personer som är intresserade av dataekonomi och för experter inom affärsliv och förvaltning samt utvecklare och beslutsfattare för att stödja beslutsfattandet. Du kan fritt använda, ladda ner och vidareutveckla rapporten, dess grafer och rådata.
Eftersom dataekonomin är ett nytt fenomen som utvecklas är information ännu inte tillgänglig om alla frågor som rör dess utveckling. Utvecklingen av lägesbilden ger också en plats och en samarbetsplattform för att skapa en dataekonomisk kunskapsbas, mätning och nödvändiga indikatorer.
Vilken dataekonomisk utvecklingsgång bör man fästa uppmärksamhet vid just nu? Vi sammanställde de främsta observationerna.
Helhetsbild: Snabb tillväxt i Finland, kommersialiseringen av data i ett tidigt skede
Värdet på EU:s dataekonomi förväntas växa till över 600 miljarder i år, varav Finlands andel skulle vara cirka 9 miljarder. I Finland växte dataekonomin med nästan 13 procent år 2021, vilket var snabbare än EU-genomsnittet. Prognoserna för värdet på EU:s dataekonomi under de kommande åren sträcker sig från 600 till 800 miljarder, beroende på källa och avgränsningar, beräknings- och mätmetod.
Enligt uppskattningar har kommersialiseringen av data ökat inom EU med till och med 30 procent per år under detta årtionde. Däremot väcker Finlands tillväxtsiffra, som är nästan hälften så stor, farhågor om vår förmåga att producera mervärde med data i form av tjänster, produktifiering eller utbyte på marknaden. Utvecklingen kan också uppskattas i termer av antalet datamarknadsplatser för dataproducenter och dataanvändare.
Majoriteten av finländska företag säger att de redan använder data för att effektivisera och automatisera processer, utveckla tjänster och försäljning eller för nya arbetssätt. Företag som använder data i sin affärsverksamhet rapporterar en ökning av produktiviteten med fyra procent och en ökning av lönsamheten med sex procent, vilket innebär att utnyttjandet av data ökar konkurrenskraften.
I Finland växte dataekonomin med nästan 13 procent år 2021, vilket var snabbare än EU-genomsnittet.
Det ekonomiska värdet som genereras av data kan också indirekt återspeglas, till exempel i tjänstens kvalitet, kundnöjdheten och effektiviteten i leveranskedjorna.
Datalösningar möjliggör övergången till en digital grön ekonomi där värdet produceras på ett resurssnålt sätt. Data kan också användas för att konstatera effekterna av de lösningar som har gjorts, vilket gör det lättare att rikta åtgärderna, till exempel mot mer energieffektiva lösningar. Användningen av data ger ekonomiskt, socialt och ekologiskt värde, som vi först nu håller på att lära oss mäta.
Finland har haft framgång i att få EU-finansiering
Investeringar riktade mot dataekonomin är en del av utgifterna för forskning och utveckling. IKT-sektorn står för en fjärdedel av Finlands nästan åtta miljarder FoU-utgifter. För bedömningen av tillväxtförutsättningarna bör man utöver mängden investeringar även granska de finansieringsinstrument och stödtjänster som finns tillgängliga. I synnerhet ses tillräckligheten av nationell medfinansiering för EU-finansiering som en utmaning.
Finland har till exempel från EU:s Horisont Europa-program på 95 miljarder tagit hem finansiering till 1,5 gånger i förhållande till den nationella betalningsandelen. Datautvecklingen i Europa kommer särskilt att främjas av programmet Ett digitalt Europa. EU planerar att anslå 4–6 miljarder utvecklingsmedel till gemensamma dataområden och molntjänster.
Business Finland upprätthåller nationell EU-finansieringsrådgivning och ger information om till exempel bidrag, lån, garantier och offentlig upphandling. Genom att sammanställa information om finansieringsmöjligheter och utveckla rådgivningstjänster kan de finländska datainnovationernas tillgång till utvecklingsverksamhet på EU-nivå och marknaderna underlättas.
Datasamarbete mellan organisationer utvecklas
Databaserade infrastrukturer, utvecklingsmiljöer och ekosystem gör det möjligt att överföra och utnyttja data från en organisation till en annan. I detta fall är det möjligt att öka värdet som genereras från data.
Finländska företag använder redan utan större problem de digitala lösningar som behövs för att utnyttja data. Mer än 80 procent av företagen säger att de använder molntjänster och 40 procent av företagen tillämpar automatiska dataöverföringssystem, till exempel för fjärrstyrning av maskiner (det så kallade sakernas internet).
Tillgängligheten till data kan bedömas öppet utifrån utvecklingen av den tillgängliga datamängden. Webbplatsen Avoindata.fi samlar de för närvarande tillgängliga 86 gränssnitten i 761 öppna material från dataproducenter.
Dataområdena och dataekosystemen växer nu kraftigt. Förutom affärsmodeller utmanar ekosystemismen mätningen av ekonomisk verksamhet.
Datasamarbete mellan organisationer är bara under utveckling. För att stödja detta behöver vi strukturer som säkerställer kompabilitet och utbyte mellan olika datakällor. Därför är det skäl att följa upp utvecklingen av juridiska, tekniska och operativa lösningar och utvecklingsverksamhet som stöder datasamarbete, såsom metadata och avtalsmodeller.
Till exempel dataområdena och dataekosystemen Data-ekosystem Av många datanätverk bestående nätverk, var aktörerna sammarbetar för att dela och använda data inom nätverket för att främja innovation och ny affärverksamhet. Öppna termsidan Data-ekosystem växer nu kraftigt, men kunskapen om dessa är ännu splittrad och begränsad. Förutom affärsmodeller utmanar ekosystemismen mätningen av ekonomisk verksamhet. Värde skapas i sammanslutningar och tjänsteenheter som överskrider branschernas traditionella värdekedjor.
Under de kommande månaderna kommer Sitra att genomföra en företagsenkät för att utreda dataekosystemens mognadsnivå. Syftet är att samla in data om vilka typer av nätverk företagen verkar i och vilket slags värde samarbetet producerar.
Hög efterfrågan och konkurrens om dataexperter
Bristen på dataexperter bromsar vår tillväxt. Enbart programvaru- och IT-företag skulle omedelbart kunna anställa 15 000 personer utöver de 62 000 yrkesverksamma som redan arbetar i branschen. IKT-sektorn har 33 000 studerande, varav 4 000 årligen utexamineras till arbetsmarknaden.
Även företag inom andra branscher och den offentliga sektorn konkurrerar om experter. Datakompetens behövs inom många olika slags yrken och med olika utbildningsbakgrunder, vilket innebär att antalet experter och kvaliteten också bör övervakas som en del av utvecklingen av den allmänna utbildningsnivån och yrkeskraven.
Utbildningen utvecklas på ett tvärvetenskapligt sätt på olika nivåer av lärande och som fortbildning för att möta dagens behov av datakompetens. Sammanställda exempel på utbildningsvägar och -program kommer att kompletteras som kvalitativ information tillsammans med kvantitativ uppföljning av efterfrågan och utbudet av dataexperter.
Omfattande datamaterial som hjälp för företag, få utnyttjar artificiell intelligens
Majoriteten av de finländska företagen säger att de använder data i sin affärsverksamhet, så mycket som 53 procent av de små och medelstora företagen. Två av tre företag använder big data för att stödja marknadsföring, kundservice eller produktutveckling. Detta kan tolkas som att företagen har förmågan att analysera stora datamängder med hjälp av datateknik och skapa affärsverksamhet med hjälp av data, till exempel som individuell kundservice.
Nya typer av aktörer växer fram i dataekonomin, såsom dataförmedlare, dataoperatörer och företag som utvecklar datateknik. De skapar nya tjänster och produkter för marknaden. Deras roll i dataekonomin kommer att fastställas bland annat till följd av EU:s informationshanteringslag, och därför skulle det vara viktigt att kunna övervaka effekterna av deras verksamhet för utvecklingen av dataekonomin i framtiden.
Verktyg som tillämpar AI-teknik har nyligen tagit en tillväxtspurt. Användningen av artificiell intelligens kan synas som en stor förändring i enkätresultaten i slutet av året.
12 procent av de finländska företagen säger att de utnyttjar artificiell intelligens . Som orsaker till den låga användningen av teknik lyfter man fram bristen på kompetens, problem med kompatibiliteten mellan program och system, samt tillgängligheten till data och dess kvalitet. Verktyg som tillämpar AI-teknik har nyligen tagit en tillväxtspurt och användningen av artificiell intelligens kan synas som en stor förändring i enkätresultaten i slutet av året. Data som beskriver utvecklingen och dess hinder ger direkta tips om utvecklingsåtgärder så att företagen kan förnya sin affärsverksamhet med hjälp av data och analyser.
I tjänsterna lönar det sig att satsa på rättvis användning av data
Kärnan i en rättvis dataekonomi är hur data betjänar människor som kunder och medborgare. Den kvalitativa utvecklingen av databaserade tjänster kan följas upp med hjälp av principerna för en rättvis dataekonomi. Rättvisan i dataekonomin återspeglas i hur väl individers datarättigheter förverkligas i digitala tjänster när den nya regleringen tillämpas.
Enligt dataekonomiska medborgar- och företagsenkäter som Sitra genomförde 2021 är finländarna mest oroade över att deras personuppgifter ska läcka ut i datatjänster. Mer än hälften av de tillfrågade anser att dataskyddet i alltför hög grad är individens ansvar. På motsvarande sätt har knappt hälften av företagen vidtagit förtroendeskapande åtgärder. Åtgärder som skapar transparens i användningen av data har en inverkan, eftersom en stor del av respondenterna i medborgarenkäten (83 %) anser att till exempel det att användarvillkoren presenteras i en begriplig form skulle öka deras förtroende för företaget.
Finländarna är mest oroade för att deras egna personuppgifter ska läcka ut. Mer än hälften av de tillfrågade anser att dataskyddet i alltför hög grad är individens ansvar.
Ökad datakompetens i företag skulle också gynna en människoorienterad tjänsteutveckling. Mindre än hälften av företagsenkätens respondenter bedömde att de klarar av att verka inom dataekonomin. Ungefär en tredjedel av företagen har en datastrategi, med vilken man kan styra rättvis användning och delning av data.
Vi är ännu inte framme vid en fungerande inre marknad för data
Regleringen av dataekonomin i EU är nu i ett kraftigt brytningsskede. EU:s datastrategi och Programmet för det digitala årtiondet fastställer en referensram som ger en översikt över EU:s dataekonomiska mål. Att dela en gemensam lägesbild av utvecklingen av för Finland viktiga strategiska prioriteringar och regleringsprocesser skulle säkerställa att vi kan vara proaktiva när vi definierar dataekonomins regler och initiativ.
Vi har ännu inte uppnått EU:s mål om att skapa en inre marknad för data. Det kommer att behövas en tillförlitlig kunskapsbas om gränsöverskridande datautbyte och rörlighet. Ett exempel på möjliga indikatorer skulle vara hur brett och smidigt hälsodata överförs mellan medlemsstater med EU-medborgare.
Dataekonomins utveckling måste mätas ur olika perspektiv
Indikatorer för dataekonomi utvecklas ännu. Det är viktigt att kunna beskriva dataekonomins utveckling ur olika perspektiv och att ge information för gemensamma behov.
Det finns ingen enhetlig eller entydig definition av dataekonomin. Därför varierar de använda indikatorerna också beroende på vilken verksamhet som anses vara en del av dataekonomin. Som snävast ses dataekonomin via branschklassificeringen som en del av affärslivets tjänster.
Som mest omfattande kan dataekonomin ses som ett fenomen som innebär att man utnyttjar data för ekonomisk verksamhet, värdeskapande och konsumtion. Utöver ekonomiska effekter har data sociala och ekologiska effekter som bör granskas som en del av dataekonomin.
Eftersom alla samhällen och individer har data är dataekonomin svår att skilja från organisationernas, individernas och förvaltningens dagliga verksamhet. Inom den offentliga sektorn uppnås produktivitetsfördelarna med data när tjänster kan automatiseras och behovet att sköta ärenden kan elimineras, resurser kan optimeras och servicebehoven kan förutses. Samtidigt är produktivitetsökningen till följd av utnyttjandet av data svår att mäta och kräver en precisering.
Det standardiserade indexet för digital ekonomi och digitalt samhälle (s.k. DESI) som har använts som källa för verktyget Dataekonomins lägesbild tillhandahåller jämförbar information på EU-nivå. Det kastar dock bara lite ljus över dataekonomins utveckling. Statistikuppgifterna stöder dock redan väl till exempel uppföljningen av hur infrastruktur som IKT-anslutningar och teknik införs i organisationer.
Mindre informationsstöd finns tillgängligt för att förstå i vilken omfattning data används och vilken inverkan det har på tjänsternas produktivitet, förnyandet av affärsverksamhet, dataekosystem eller serviceupplevelse. Det behövs också mer information om hur man kan sammanföra efterfrågan och utbudet av datarelaterad kompetens.
Samarbete på EU-nivå behövs också för att utveckla indikatorer för dataekonomi. Detta arbete kan kopplas till Prestationsindikatorerna för det digitala decenniet.
I vidareutvecklingen av den lägesbild vi nu erbjuder kommer vi att bedöma hur vi skulle kunna ta fram nödvändig ny information.
Stöd för kunskapsbaserad ledning
Att utveckla en lägesbild av dataekonomin är en process där lärdomar fås från sakinnehållet och, genom att sammankoppla saker, från dataekonomins påverkningsmekanismer. Lägesbilden är en gemensam plattform för lärande för att förstå fenomenen i dataekonomin och för att stödja tillväxtfrämjande funktioner.
När man i affärsverksamheten satsar på dataproduktion och innovation kräver en samhällsutveckling baserad på utnyttjande av data att den offentliga sektorn investerar i kompetens och infrastruktur. Utvecklingen av dataekonomin är till stor del ett samspel mellan den offentliga och privata sektorn, där innovativa finansieringsmodeller och upphandlingar behövs.
Finland ligger i toppen vid statistiska jämförelser när det gäller förutsättningarna för digital utveckling internationellt. Fördelarna med digitalisering realiseras om och när data rör sig med kunden i tjänstesystem och till exempel i organisationers leveranskedjor. Datadrivenhet är också sammanflätad med värdenätverk, såsom beräkning av koldioxidavtryck och produktinformationens spårbarhet. I bästa fall stöder lägesbilden förändring, där organisationer kan ledas med data, investeringar kan riktas och strategiska beslut kan fattas med stöd av data. Med tiden kan effekten av de vidtagna åtgärderna också förstås.
Lägesbilden stöder och kompletterar den nationella Digitala kompassen när det gäller att följa upp de politiska målen för dataekonomin och den har byggts upp vid sidan av kompassarbetet. Verktyget Lägesbild sätter inte upp några mål i sig.
Dataekonomin är till sin natur ett globalt och mångfacetterat nätverk. Därför måste lägesbilden också återspegla Finlands ställning i den internationella konkurrensen, liksom de globala utvecklingstendenser som vi vill påverka.
Vad följer härnäst? Vi löser vanliga mätutmaningar
Som nästa steg är det viktigt att identifiera sådana luckor i data som vi kan fylla genom att generera ny information eller genom att kombinera olika datakällor. Information kan också hämtas på nya sätt, till exempel med hjälp av datateknik vid datainsamling och artificiell intelligens vid syntetiseringen av stora datamängder.
När data ackumuleras kan utvecklingsriktningen för olika områden och påverkningskedjorna mellan dem bedömas och förutses. En sådan undersökning har redan genomförts av finansministeriet i Digikompassis systemmodellering, och samarbetet med digitaliseringsbyrån som utvecklar Digikompassi har varit nära. Även upprepade enkäter, såsom Digibarometern, spelar också en nyckelroll för att generera information.
Innehållet i lägesbilden förändras när datakällorna uppdateras. Till exempel avsnittet om förnyandet av affärsverksamhet kommer att belysas mer när Statistikcentralens företagsenkätundersökning för 2023 är klar.
Lägesbilden vidareutvecklas som samarbete och kopplingar till nationella utvecklingsprogram, strategier och politiska mål beaktas. Vi uppmuntrar dig att ge respons om lägesbildens innehåll, användbarhet och datakällor.
Läs också
Den nationella vägkartan för dataekonomi visar riktningen och åtgärderna med vilka vi för framåt finländarnas välbefinnande, den gröna övergången och konkurrenskraften med hjälp av data. Vägkartan ger också information och verktyg. Läs mer om vägkartan
